Drömmen om att resa utanför det egna landets gränser och upptäcka andra länder och kulturer blir allt vanligare och möjliggörs i och med allt billigare flygbiljetter. I och med detta har även backpackingresor tenderat att öka de senaste decennierna och har även kommit att bli något av ett socialt fenomen i Sverige. Uppsatsen berör fenomenet backpacking och vad en backpackingresa har för betydelse för identitetsskapandet hos den enskilde individen. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida en backpackingresa motsvaras av en inre resa hos individen. Backpacking är sedan tidigare utforskat inom andra discipliner och uppsatsen önskar bidra till forskningsområdet med ett socialpsykologiskt perspektiv. Valda teorier utgår från den symboliska interaktionismen och innefattar Meads teorier om samspelet mellan individ och samhälle i den sociala handlingen samt Giddens teorier om identitetsskapande i det globala samhället. Det empiriska materialet består av åtta intervjuer med unga svenska backpackers. Resultatet från studien visar att informanternas identitet förändrats genom resan samt att de genomförde resan vid en brytpunkt i deras liv. Vidare belyser resultatet att resan används i syfte att skapa en berättelse om sig själv och att den även kan användas som en statusmarkör för omgivningen. / The dream of traveling abroad and to discover different countries and cultures are becoming more common and is made possible with cheaper airline tickets. Backpacking has tended to increase during the last decades and has come to symbolise a new social phenomenon in Sweden. This paper concerns the phenomenon of backpacking and how backpacking is significant for the creation of an identity of the individual. The purpose of this paper is to examine whether a backpacking journey corresponds to an inner journey of the individual. Backpacking has already been explored in other disciplines and this paper wishes to contribute to existing research with a social psychological perspective. The selected theories are based on a symbolic interactionist perspective, which include Mead's theories about the interplay between the individual and society in social action and Giddens' theories of identity formation in the global community. The empirical data consists of eight interviews with young Swedish backpackers. The result of the study show that the informant’s identities changed during and after their trip and that they completed their journey at defining moments of their lives. The result also highlights that the journey can be used in order to create a story about the self and also that some of the informants may use their journey as a status marker to their surroundings. v

This study has examined how young women aged 20-30 experience that their self-image is affected by the social media Instagram. Through a qualitative interview study, six women have been analyzed based on how they perceive that their well-being and how their views on their own appearance and existence are affected when they consume and produce content on Instagram. The study has used Goffman's theater model for social interactions that describes how an individual can relate, react and act in social encounters with other people. Cullberg's theory of self-image has also been a central part. Additional theories used to interpret the results are re-mediation (Bolter & Grusin), reflexive identity (Giddens), media landscape and media culture (Bengtsson et al.) And the sociology professor Simon Lindgren's perspective on digital media and society. The study shows that there is a clear pattern of a constant comparison with others in the majority of the interviewers. This takes shape both when they produce and consume content on Instagram, but mainly in the latter and leads to their self-image being negatively affected from the aspects of their well-being and dissatisfaction with their own appearance and existence. / Denna studie har undersökt hur unga kvinnor i åldrarna 20-30 år upplever att deras självbild påverkas av det sociala mediet Instagram. Genom en kvalitativ intervjustudie har sex kvinnor analyserats utifrån hur de uppfattar att deras mående, samt syn på sitt eget utseende och tillvaro påverkas när de konsumerar och producerar innehåll på Instagram. Studien har använt sig av Goffmans teatermodell för social interaktioner som beskriver hur en individ kan förhålla sig, reagera samt agera i sociala möten med andra människor. Även Cullbergs teori om självbild har varit central. Ytterligare teorier som används för att tolka resultatet är re-mediation (Bolter & Grusin), reflexiv identitet (Giddens), medielandskap och mediekultur (Bengtsson et al.) samt sociologiprofessorn Lindgrens perspektiv på digital media och samhälle. Studien visar att det finns ett tydligt mönster av ett ständigt jämförande med andra hos majoriteten av intervjupersonerna. Detta tar form både när de producerar och konsumerar innehåll på Instagram, men främst i det senare och leder till att deras självbild påverkas negativt ur aspekterna sämre mående samt missnöje med sitt eget utseende och tillvaro.

No description available.