Drömmen om att resa utanför det egna landets gränser och upptäcka andra länder och kulturer blir allt vanligare och möjliggörs i och med allt billigare flygbiljetter. I och med detta har även backpackingresor tenderat att öka de senaste decennierna och har även kommit att bli något av ett socialt fenomen i Sverige. Uppsatsen berör fenomenet backpacking och vad en backpackingresa har för betydelse för identitetsskapandet hos den enskilde individen. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida en backpackingresa motsvaras av en inre resa hos individen. Backpacking är sedan tidigare utforskat inom andra discipliner och uppsatsen önskar bidra till forskningsområdet med ett socialpsykologiskt perspektiv. Valda teorier utgår från den symboliska interaktionismen och innefattar Meads teorier om samspelet mellan individ och samhälle i den sociala handlingen samt Giddens teorier om identitetsskapande i det globala samhället. Det empiriska materialet består av åtta intervjuer med unga svenska backpackers. Resultatet från studien visar att informanternas identitet förändrats genom resan samt att de genomförde resan vid en brytpunkt i deras liv. Vidare belyser resultatet att resan används i syfte att skapa en berättelse om sig själv och att den även kan användas som en statusmarkör för omgivningen. / The dream of traveling abroad and to discover different countries and cultures are becoming more common and is made possible with cheaper airline tickets. Backpacking has tended to increase during the last decades and has come to symbolise a new social phenomenon in Sweden. This paper concerns the phenomenon of backpacking and how backpacking is significant for the creation of an identity of the individual. The purpose of this paper is to examine whether a backpacking journey corresponds to an inner journey of the individual. Backpacking has already been explored in other disciplines and this paper wishes to contribute to existing research with a social psychological perspective. The selected theories are based on a symbolic interactionist perspective, which include Mead's theories about the interplay between the individual and society in social action and Giddens' theories of identity formation in the global community. The empirical data consists of eight interviews with young Swedish backpackers. The result of the study show that the informant’s identities changed during and after their trip and that they completed their journey at defining moments of their lives. The result also highlights that the journey can be used in order to create a story about the self and also that some of the informants may use their journey as a status marker to their surroundings. v

Genom en kvalitativ analys har jag försökt påvisa möjligheten i att kombinera de båda begreppsramarna habitus och förgrund. Jag har en intervjuat en elev i årskurs 1 på en yrkesföreberedande skola och utifrån en narrativ ansats analyserat hans matematiska livsberättelse. Jag har valt att intervjua en elev från en yrkesföreberedande skola då min uppfattning var att han inte var lika beroende av teoretisk matematik som elever på studieförberedande utbildningar. Jag har kommit fram till att begreppet förgrund är en lämplig påbyggnad av habitus under en livsberättelse då begreppens styrkor ligger inom olika tidsramar samt att förgrunden, till skillnad från habitus, tillåter individen att lättare ändra på sitt förhållningssätt. Vidare verkar elevens habitus ifråga om matematiska föreställningar framförallt ha påverkats av familj och släkt samt förgrunden av generaliserade andre.

Stereotypa bilder och ideal om vad som är manligt och kvinnligt syns idag tydligt i samhället även inom idrottssammanhang. Idrott har historiskt sett utmanat roller för vad som är manligt respektive kvinnligt. För kvinnor har utövandet av idrott inte alltid varit en självklarhet. Problem kan uppstå när det för kvinnor finns en motstridig bild mellan samhällsnormer och den skapade idrottskroppen. Syftet med denna fenomenologisk studie är att undersöka elitidrottande kvinnors kroppsuppfattning i relation till idrotten och samhällets kroppsideal. Det teoretiska ramverket består av symbolisk interaktionism med fokus på begreppet generaliserade andre. Även teorin sociala jämförelser och begreppen genus och kroppsuppfattning. Studien använder en kvalitativ ansats där det empiriska materialet består av tio semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av elitidrottande kvinnor i åldrarna 18-30 år, aktiva inom icke-estetiska idrotter. Resultatet visar att idrott och gemenskapen den utgör uppfattas bidra till en mer positiv kroppsuppfattning hos elitidrottande kvinnor. Kroppens funktion och prestation inom idrotten gör att den negativa påverkan yttre faktorer kan ha på kroppsuppfattning får mindre utrymme. Istället väger idrottens krav på kroppen tyngre än samhällets kroppsideal, vilket bidrog till en mer positiv kroppsuppfattning. / Stereotype images and ideals of masculinity and femininity are visible in today´s society, including sports. Sport has historically challenged the roles of what is masculine and feminine and women haven´t always been able to take the practice of sport for granted. A problem can arise when the social norms contradict the psychical body women create in sport. The purpose of this phenomenological study is to explore body perception of elite sportswomen in relation to sport demands and social body ideal. The theoretical framework consists of symbolic interactionism, focusing on the concept of generalized others and furthermore, the theory of social comparison and the concepts of gender and body perception. The study uses a qualitative approach where the empirical material consists of ten semi-structured interviews. The sample consists of elite sportswomen in the age group 18-30 years, all active in aesthetic sports. The result shows that sport and its positive communion is perceived to contribute to a positive body perception among elite sportswomen. Function of the body and its performance is the most important factor and it can decrease the negative impact external factors may have on body perception. Physical requirements are of greater importance than the body ideal. The result of this study is that all women found it common that their sport was of greater importance than body ideals, which contributed to a positive body perception.

<p>Vad händer vid en medling och hur upplevs detta möte av de parter som ingår i medlingsprocessen? Denna fråga är utgångspunkten i föreliggande uppsats vilken belyser gärningspersoners och brottsoffers upplevelser samt den förändrade syn på sig själva och den andra parten vilken medlingen bidragit till. Medling vid brott innebär att gärningsperson och brottsoffer möts och samtalar om sina upplevelser av brottet. Denna uppsats har med intervjuer som bas studerat parternas egna upplevelser av medlingssituationen. De teoretiska utgångspunkterna för uppsatsen är George Herbert Meads ”Den Generaliserade andre”, Thomas Scheff och Susanne Retzingers skambegrepp, Erving Goffmans samspelsteori samt ”Det intersubjektiva tredje” vilket beskrivs av Samuel Gerson. Med hjälp av dessa teorier har gärningspersonerna och brottsoffrens upplevelser av medling analyserats, analysen visar att medling av båda parter beskrivs som ett möte där en motpart gett dem insikt om den andres upplevelse av brottet. Denna insikt resulterade i en för gärningspersonerna förändrad livssyn samt för brottsoffren en känsla av att få brottet utrett. Slutsatsen som dras i denna uppsats är att medling vid brott bidrar till att ge gärningsperson och brottsoffer en ny bild av händelsen och att denna nya bild leder till eftertanke kring det egna beteendet samt en förståelse för hur det egna agerandet påverkar andra.</p> / <p>What happens at a victim-offender mediation and how is this process perceived by the parties involved? That is the starting point in this paper illustrating perpetrators and victims’ experiences and their changing views of themselves and of the other party given by the mediation process. Criminal mediation means that the perpetrator and the victim meet to discuss their view of the crime. This paper, based on interviews, studies both parties own experiences of the mediation. The theoretical starting points of the paper are George Herbert Mead´s "the Generalized Other”, Thomas Scheff´s and Susanne Retzinger´s shame and reintegrative shame concept, Erving Goffman´s interaction ritual theory and "the concept of the third” described by Samuel Gerson. Perpetrators and victims experiences of the mediation have been analyzed by means of these theories, the analysis shows that mediation is described by both parties as a meeting giving them insight into the other parties’ experience of the crime. This insight resulted in a changed view on life for the perpetrators and a feeling of having the crime investigated for the victims. The conclusion in this paper is that victim-offender mediation gives the perpetrator and the victim a new view of the incident, resulting in reflection about their own behaviour and an understanding of how their acting affects others.</p>

Vad händer vid en medling och hur upplevs detta möte av de parter som ingår i medlingsprocessen? Denna fråga är utgångspunkten i föreliggande uppsats vilken belyser gärningspersoners och brottsoffers upplevelser samt den förändrade syn på sig själva och den andra parten vilken medlingen bidragit till. Medling vid brott innebär att gärningsperson och brottsoffer möts och samtalar om sina upplevelser av brottet. Denna uppsats har med intervjuer som bas studerat parternas egna upplevelser av medlingssituationen. De teoretiska utgångspunkterna för uppsatsen är George Herbert Meads ”Den Generaliserade andre”, Thomas Scheff och Susanne Retzingers skambegrepp, Erving Goffmans samspelsteori samt ”Det intersubjektiva tredje” vilket beskrivs av Samuel Gerson. Med hjälp av dessa teorier har gärningspersonerna och brottsoffrens upplevelser av medling analyserats, analysen visar att medling av båda parter beskrivs som ett möte där en motpart gett dem insikt om den andres upplevelse av brottet. Denna insikt resulterade i en för gärningspersonerna förändrad livssyn samt för brottsoffren en känsla av att få brottet utrett. Slutsatsen som dras i denna uppsats är att medling vid brott bidrar till att ge gärningsperson och brottsoffer en ny bild av händelsen och att denna nya bild leder till eftertanke kring det egna beteendet samt en förståelse för hur det egna agerandet påverkar andra. / What happens at a victim-offender mediation and how is this process perceived by the parties involved? That is the starting point in this paper illustrating perpetrators and victims’ experiences and their changing views of themselves and of the other party given by the mediation process. Criminal mediation means that the perpetrator and the victim meet to discuss their view of the crime. This paper, based on interviews, studies both parties own experiences of the mediation. The theoretical starting points of the paper are George Herbert Mead´s "the Generalized Other”, Thomas Scheff´s and Susanne Retzinger´s shame and reintegrative shame concept, Erving Goffman´s interaction ritual theory and "the concept of the third” described by Samuel Gerson. Perpetrators and victims experiences of the mediation have been analyzed by means of these theories, the analysis shows that mediation is described by both parties as a meeting giving them insight into the other parties’ experience of the crime. This insight resulted in a changed view on life for the perpetrators and a feeling of having the crime investigated for the victims. The conclusion in this paper is that victim-offender mediation gives the perpetrator and the victim a new view of the incident, resulting in reflection about their own behaviour and an understanding of how their acting affects others.

Studien undersöker hur personer med en synlig fysisk funktionsnedsättning upplever sig själva i relation till andra människor som inte sticker ut från mängden. Fyra personer har fått svara på frågor kring vilka svårigheter han eller hon möter som funktionsnedsatt, samt hur han eller hon upplever sig i samhället som funktionsnedsatt. De har lite olika inställningar och synsätt på omvärlden, men något de har gemensamt är styrka och envishet. Denna kvalitativa studie har genomförts med hjälp av en abduktiv ansats. Informanterna – som har blivit intervjuade – berättar vad de har upplevt i möten med vänners bekanta och med potentiella arbetsgivare. De berättar även om att folk har fördomar och antaganden kring personer med en fysisk funktionsnedsättning, men även om andra människors åsikter kring huruvida arbete är lämpligt för den funktionsnedsatte.

Denna studie har undersökt om och hur den ökade uppmaningen till att vaccinera sig från den svenska regeringen påverkat det sociala livet, både i privatlivet och på arbetsplatsen. Studien har utgått från följande frågeställningar; Hur påverkar det ökade vaccinationskravet det sociala livet? Finns det någon skillnad på vaccinationskravets påverkan mellan det privata sociala livet och på arbetsplatsen?  Syftet är att lyfta upp kunskap kring ett ganska nytt fenomen, ett ämne som det inte finns någon tidigare forskning om, och belysa hur samhället påverkas av situationer vi tidigare inte befunnit oss i. Metoden som använts till studien är den kvalitativa med semistrukturerade intervjuer där åtta personer deltagit. En hermeneutisk ansats har även använts till den här studien. Studien har använt sig av tre begrepp som legat till grund av analysen; Ulrich Beck - risksamhället, George Hermed Mead - Jaget och den generaliserade andre och Erving Goffman - Stigma. Resultaten visade på en ökad stigmatisering kring de som inte tagit vaccinet och en känsla av en förminskad samhörighet hos dessa individer. Resultaten visar även skillnader i vaccinationskravets påverkan på det sociala livet, privat och på arbetsplatsen. / This study has examined whether and how the Swedish covid-19 vaccine requirement has affected social life both privately and in the workplace. The study was based on the following questions; How does the increased vaccine requirement affected social life? And is there any difference in the impact of the vaccine requirement on private social life and the workplace?  The purpose is to raise knowledge about a fairly new phenomenon and shed light on how society is affected by situations we have not been in before and area topic that has not previously been researched. The study used a hermeneutic approach and a qualitative method with semi-structured interviews in which 8 people participated. The study has used 3 concepts as basis for the analysis: Ulrich Beck - the risk society, George Hermed Mead - The self and the generalized other and Erving Goffman - Stigma. The results showed an increased stigma around those who did not take the vaccine and the feeling of diminished belonging in these persons. The results also show the difference between social life in the private and the workplace domains.