<p>Att vara elitidrottande kvinna innebär bland annat hård träning, kändisskap och psykisk påfrestning. All tid och alla tankar går till idrotten och det finns inget utrymme för någonting annat, speciellt inte för sjukdom. Ett flertal elitidrottande kvinnor med ätstörningar har de senaste åren trätt fram och därmed uppmärksammat problemet och startat en diskussion. Ätstörningar är en lömsk sjukdom som orsakar personlighetsförändring hos den som drabbas. Det leder ofta till att livet för den person som insjuknat vänds upp och ner. Forskning visar på att det finns en kunskapslucka gällande upplevelser av att leva med en ätstörning och samtidigt vara aktiv elitidrottare. Syftet med studien var att beskriva elitidrottande kvinnors upplevelser av att leva med en ätstörning. För att besvara syftet analyserades två självbiografier samt en skönlitterär bok med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Dataanalysen resulterade i fyra kategorier; <em>Vara det som presteras, Rädsla, Fången i sin sjukdom </em>och<em> Skam och skuld</em>. Slutsatser som kan dras utifrån resultatet är att upplevelser av tvetydighet beskrivs kopplat till de olika kategorierna. Tvetydigheten genomsyrar hela sjukdomsbilden, bland annat beskrivs upplevelser av att vilja bevara sin hemlighet över sjukdomen samtidigt som en önskan över att få den upptäckt beskrivs. </p>

Att vara elitidrottande kvinna innebär bland annat hård träning, kändisskap och psykisk påfrestning. All tid och alla tankar går till idrotten och det finns inget utrymme för någonting annat, speciellt inte för sjukdom. Ett flertal elitidrottande kvinnor med ätstörningar har de senaste åren trätt fram och därmed uppmärksammat problemet och startat en diskussion. Ätstörningar är en lömsk sjukdom som orsakar personlighetsförändring hos den som drabbas. Det leder ofta till att livet för den person som insjuknat vänds upp och ner. Forskning visar på att det finns en kunskapslucka gällande upplevelser av att leva med en ätstörning och samtidigt vara aktiv elitidrottare. Syftet med studien var att beskriva elitidrottande kvinnors upplevelser av att leva med en ätstörning. För att besvara syftet analyserades två självbiografier samt en skönlitterär bok med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Dataanalysen resulterade i fyra kategorier; Vara det som presteras, Rädsla, Fången i sin sjukdom och Skam och skuld. Slutsatser som kan dras utifrån resultatet är att upplevelser av tvetydighet beskrivs kopplat till de olika kategorierna. Tvetydigheten genomsyrar hela sjukdomsbilden, bland annat beskrivs upplevelser av att vilja bevara sin hemlighet över sjukdomen samtidigt som en önskan över att få den upptäckt beskrivs.

Stereotypa bilder och ideal om vad som är manligt och kvinnligt syns idag tydligt i samhället även inom idrottssammanhang. Idrott har historiskt sett utmanat roller för vad som är manligt respektive kvinnligt. För kvinnor har utövandet av idrott inte alltid varit en självklarhet. Problem kan uppstå när det för kvinnor finns en motstridig bild mellan samhällsnormer och den skapade idrottskroppen. Syftet med denna fenomenologisk studie är att undersöka elitidrottande kvinnors kroppsuppfattning i relation till idrotten och samhällets kroppsideal. Det teoretiska ramverket består av symbolisk interaktionism med fokus på begreppet generaliserade andre. Även teorin sociala jämförelser och begreppen genus och kroppsuppfattning. Studien använder en kvalitativ ansats där det empiriska materialet består av tio semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av elitidrottande kvinnor i åldrarna 18-30 år, aktiva inom icke-estetiska idrotter. Resultatet visar att idrott och gemenskapen den utgör uppfattas bidra till en mer positiv kroppsuppfattning hos elitidrottande kvinnor. Kroppens funktion och prestation inom idrotten gör att den negativa påverkan yttre faktorer kan ha på kroppsuppfattning får mindre utrymme. Istället väger idrottens krav på kroppen tyngre än samhällets kroppsideal, vilket bidrog till en mer positiv kroppsuppfattning. / Stereotype images and ideals of masculinity and femininity are visible in today´s society, including sports. Sport has historically challenged the roles of what is masculine and feminine and women haven´t always been able to take the practice of sport for granted. A problem can arise when the social norms contradict the psychical body women create in sport. The purpose of this phenomenological study is to explore body perception of elite sportswomen in relation to sport demands and social body ideal. The theoretical framework consists of symbolic interactionism, focusing on the concept of generalized others and furthermore, the theory of social comparison and the concepts of gender and body perception. The study uses a qualitative approach where the empirical material consists of ten semi-structured interviews. The sample consists of elite sportswomen in the age group 18-30 years, all active in aesthetic sports. The result shows that sport and its positive communion is perceived to contribute to a positive body perception among elite sportswomen. Function of the body and its performance is the most important factor and it can decrease the negative impact external factors may have on body perception. Physical requirements are of greater importance than the body ideal. The result of this study is that all women found it common that their sport was of greater importance than body ideals, which contributed to a positive body perception.