No description available.

No description available.

Det kommer krävas en stor förändring för att uppnå målen för Parisavtalet. Ett av dessa mål för år 2050 är att det genomsnittliga utsläppen per person ska vara så långt under 1 ton CO2e som möjligt. År 2019 stod medelsvenskens utsläpp enbart från transport för ungefär 1,7 ton CO2e. Klimatkalkylatorer kan användas för att beräkna en individ eller företags koldioxidavtryck. Några klimatkalkylatorer, exempelvis Svalna och Habits, har adderat sociala jämförelser i form av grupper. Vissa argumenterar för att sociala jämförelser i klimatkalkylatorer är lovande för att främja miljövänligt beteende, men det måste undersökas ytterligare. Syftet med denna studie är att undersöka hur man, för avtrycket från transport, kan addera sociala jämförelser till klimatkalkylatorer. Rent praktiskt undersökte vi fyra underfrågor: hållbarhetsintresserade personers inställning till att få veta sitt koldioxidavtryck från transport, deras inställning till att jämföra det avtrycket med andra, vad inställningen grundar sig på och vad som påverkar den. I denna kvalitativa studie deltog 9 hållbarhetsintresserade personer i semistrukturerade intervjuer. Under intervjuerna beräknades deltagarnas koldioxidavtryck från transport med en klimatkalkylator och sedan visades 3 skisser med förslag på hur jämförelserna av koldioxidavtryck skulle kunna se ut. Därefter bearbetades datan från intervjuerna med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet från studien visade bland annat på att hela koldioxidavtrycket var mer intressant att ta reda på än enbart från kategorin transport. Intresset hos deltagarna grundade sig i att öka medvetenheten om sitt avtryck. Det fanns ett intresse hos deltagarna att jämföra sig med andra. Även detta grundade sig i att öka medvetenheten om sitt avtryck men också inspirera andra till att minska det. Det som påverkade inställningen var exempelvis detaljnivån på koldioxidavtrycket som jämförs, med vem man jämför sig med och hur man ligger till jämfört med snittet, vilket förhöll sig individuellt hos deltagarna. / It will require a great change to achieve the goals of the Paris Agreement. One of these goals is that by 2050 the average emissions of CO2e per person should be well below 1 ton. In 2019, the average Swede´s emissions from transport alone accounted for approximately 1,7 tons of CO2e. Carbon footprint calculators can be used to calculate an individual’s or company’s carbon footprint. Some calculators, for example Svalna1 and Habits2, have added social comparisons in the form of groups. Some argue that social comparisons in carbon footprint calculators are promising in promoting pro-environmental behaviour but it needs to be further investigated. The purpose of this study is to investigate how, for the carbon footprint of transport, one can add social comparisons to climate calculators. In practical terms, we examined four sub-questions: the attitude of people interested in sustainability towards finding out their carbon footprint from transport, their attitude towards comparing that footprint with others, what influences the attitude and what it’s based on. In this qualitative study, 9 people interested in sustainability participated in semi-structured interviews. During the interviews the participants' carbon footprints from transport were calculated, then 3 sketches with suggestions on what social comparisons of carbon footprint could look like were shown. The data gathered from the interviews were then processed using a content analysis. The results from the study showed, among other things, that the entire carbon footprint was more interesting to find out than just from the transport category. The participants’ interests were based on increasing their own awareness of their emissions. The participants showed interest in comparing their emissions with others. This too was based on increasing their own awareness of their emissions but also a desire to inspire others to reduce theirs. What affected the attitude was, for instance, the level of detail in the carbon footprint compared, with whom you compare with and how much they emitted compared to the average. The opinions regarding this were individual among the participants.

Stereotypa bilder och ideal om vad som är manligt och kvinnligt syns idag tydligt i samhället även inom idrottssammanhang. Idrott har historiskt sett utmanat roller för vad som är manligt respektive kvinnligt. För kvinnor har utövandet av idrott inte alltid varit en självklarhet. Problem kan uppstå när det för kvinnor finns en motstridig bild mellan samhällsnormer och den skapade idrottskroppen. Syftet med denna fenomenologisk studie är att undersöka elitidrottande kvinnors kroppsuppfattning i relation till idrotten och samhällets kroppsideal. Det teoretiska ramverket består av symbolisk interaktionism med fokus på begreppet generaliserade andre. Även teorin sociala jämförelser och begreppen genus och kroppsuppfattning. Studien använder en kvalitativ ansats där det empiriska materialet består av tio semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av elitidrottande kvinnor i åldrarna 18-30 år, aktiva inom icke-estetiska idrotter. Resultatet visar att idrott och gemenskapen den utgör uppfattas bidra till en mer positiv kroppsuppfattning hos elitidrottande kvinnor. Kroppens funktion och prestation inom idrotten gör att den negativa påverkan yttre faktorer kan ha på kroppsuppfattning får mindre utrymme. Istället väger idrottens krav på kroppen tyngre än samhällets kroppsideal, vilket bidrog till en mer positiv kroppsuppfattning. / Stereotype images and ideals of masculinity and femininity are visible in today´s society, including sports. Sport has historically challenged the roles of what is masculine and feminine and women haven´t always been able to take the practice of sport for granted. A problem can arise when the social norms contradict the psychical body women create in sport. The purpose of this phenomenological study is to explore body perception of elite sportswomen in relation to sport demands and social body ideal. The theoretical framework consists of symbolic interactionism, focusing on the concept of generalized others and furthermore, the theory of social comparison and the concepts of gender and body perception. The study uses a qualitative approach where the empirical material consists of ten semi-structured interviews. The sample consists of elite sportswomen in the age group 18-30 years, all active in aesthetic sports. The result shows that sport and its positive communion is perceived to contribute to a positive body perception among elite sportswomen. Function of the body and its performance is the most important factor and it can decrease the negative impact external factors may have on body perception. Physical requirements are of greater importance than the body ideal. The result of this study is that all women found it common that their sport was of greater importance than body ideals, which contributed to a positive body perception.

Sammanfattning Titel: Organisationsidentitet och ranking. En kvalitativ studie om hur uppfattningen av kommuners organisationsidentitet förändras av ranking. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Alexandra Eriksson och Annica Bylund Handledare: Niklas Bomark Datum: 2021 - Januari Syfte: Studiens syfte är att öka förståelsen för hur uppfattningen om organisationens identitet förändras när organisationen utsätts för flera rankningar och hur det förändrar uppfattningen av den sociala identiteten. Metod: Studien har sin utgångspunkt i den hermeneutiska vetenskapstraditionen och tillämpar en kvalitativ forskningsstrategi. Insamling av studiens empiriska data har skett genom totalt sex semistrukturerade intervjuer med medlemmar inom sex olika kommuner. Vår empiriska data tolkades och analyserades tematiskt för att se likheter och skillnader mellan data och den teoretiska referensramen. Resultat och slutsats: Vår studie ökar förståelsen för hur kommuner hanterar att utsättas för olika rankningar där det framkommer att de inte längre lägger lika stor vikt vid dessa. Istället ser de mer till SKR:s Öppna jämförelser som de anser är mer vetenskapligt baserade. Kommuner lägger inte heller någon vikt vid skillnader mellan olika rankingar eftersom dem har flera verksamhetsområden som utsätts för rankingar som mäter olika aspekter av organisationen. Uppfattningen om organisationsidentiteten och den sociala identiteten förändras inte på en styrelsenivå inom kommunen av rankingar. Detta eftersom de besitter tillräckligt med information om organisationens egenskaper och kan därför bestrida resultaten från rankingarna. Det är mer troligt att uppfattningen förändras längre ut i verksamheten där medlemmarna inte har samma helhetsbild. Studiens bidrag: Studien bidrar med en kombination av tidigare forskning om ranking, organisationsidentitet och social identitet. Den lyfter även fram kommunernas syn på ranking som tidigare inte representerats av forskningen. Studien belyser även hur kommuner kan hantera ranking för att motverka negativa förändringar av uppfattningen om organisationens identitet och därmed den sociala identiteten. Förslag till fortsatt forskning: Baserat på studiens resultat är det första förslaget att utföra en studie där flera nivåer inom kommunen reflekteras. Det kan ge en djupare förståelse för hur uppfattningen om organisationens identitet och den sociala identiteten förändras av rankningar och visa om det skiljer sig åt mellan medlemmar på en styrelsenivå och de längre ut i verksamheten. Det andra förslaget är att jämföra kommuner med andra organisationer för att undersöka om det är generellt förekommande att rankning inte längre orsakar reaktivitet eller förändringar i uppfattningen om organisationens identitet eller social identitet. För att göra denna form av studie djupare föreslår vi även att studien inkluderar företag både inom och utanför Sverige för att se om förekomsten av reaktivitet och förändrad uppfattning är beroende av landets kultur. Nyckelord: “ranking”, “multipla rankingar”, “organisationsidentitet”, “social identitet”, “sociala jämförelser”. / Abstract Title: Organizational identity and ranking. A qualitative study of how the perception of municipalities' organizational identity is changed by rankings. Level: Final assignment for bachelor’s degree in business administration. Authors: Alexandra Eriksson and Annica Bylund Supervisor: Niklas Bomark Date: 2021 – January Aim: The aim of the study is to increase the understanding of how the perception of the organization's identity changes when the organization is exposed to several rankings and how it changes the perception of the social identity. Method: The study is grounded in the hermeneutic science tradition and uses a qualitative research strategy. Gathering of empirical data has been conducted through six semi structured interviews with members from six different municipalities. Our empirical data was interpreted and analysed thematically to uncover similarities and differences between data and the theoretical reference frame. Conclusion: Our study increases the understanding of how municipalities manage to be exposed to different rankings where it appears that they no longer attach as much importance to these. Instead, they look more at SKR's Open Comparisons, which they believe are more scientifically based. Municipalities also do not attach any importance to differences between different rankings because they have several areas of activity that are exposed to rankings that measure different aspects of the organization. The perception of the organizational identity and the social identity does not change at a board level within the municipality by rankings. This is because they possess enough information about the organization's characteristics and can therefore dispute the results of the rankings. It is more likely that the perception changes further out in the business where the members do not have the same overall picture. Contribution: The study contributes with a combination of previous research on ranking, organizational identity, and social identity. It also highlights the municipalities' views on rankings that have not previously been represented by research. The study also sheds light on how municipalities can handle rankings to counteract negative changes in the perception of the organization's identity and thus the social identity. Suggestions for further research: Based on the results of the study, the first proposal is to carry out a study in which several levels within the municipality are reflected. It can provide a deeper understanding of how perceptions of the organization's identity and social identity are changed by rankings and show whether there are differences between members at a board level and those further out in the organization. The second proposal is to compare municipalities with other organizations to investigate whether it is a general phenomenon that ranking no longer causes reactivity or changes in the perception of the organization's identity or social identity. To make this form of study deeper, we also suggest that the study includes companies both within and outside of Sweden to see if the presence of reactivity and changed perception is dependent on the country's culture. Keywords: “ranking”, “multiple rankings”, ”organizational identity”, ”social identity”, “social comparison”.

Denna studie undersöker hur mödrars sociala jämförelser påverkar deras upplevda tilltro till att hantera specifika situationer inom föräldrarollen. Därtill undersöker studien om det är skillnad på att jämföra sig uppåtgående eller nedåtgående. Studiens urval består av 205 mödrar med barn i åldrarna 0-5 år, boendes i Sverige. Data har samlats in online och offline vid två tidpunkter (T1 och T2) med ett års mellanrum. Resultatet visar att sociala jämförelser inte påverkar mödrars upplevda tilltro i sig, specifikt uppåtgående jämförelser gör det. En spekulativ förklaring till resultatet är att sociala jämförelser kan ha en effekt på mödrars upplevda tilltro för stunden medans uppåtgående jämförelser påverkar långsiktigt. / The purpose of the study was to examine how mothers social comparison affect their believed self-efficacy managing specific situations within the parental role. Furthermore, the study has included a distinct difference between upward social comparison and downward social comparison to further emphasize the different outcomes of the two. The sample was based on 205 mothers with children ranging from ages 0-5 all based in Sweden. Data for the study was collected during two different occasions (T1 & T2) with a one year span in between them. The result showed in general, social comparison does not affect mothers believed self-efficacy per se, upward comparison do. A speculative explanation to the result is that social comparisons might have an effect on mothers self-efficacy in the moment while upward comparison have a long term effect.