<p>Vad händer vid en medling och hur upplevs detta möte av de parter som ingår i medlingsprocessen? Denna fråga är utgångspunkten i föreliggande uppsats vilken belyser gärningspersoners och brottsoffers upplevelser samt den förändrade syn på sig själva och den andra parten vilken medlingen bidragit till. Medling vid brott innebär att gärningsperson och brottsoffer möts och samtalar om sina upplevelser av brottet. Denna uppsats har med intervjuer som bas studerat parternas egna upplevelser av medlingssituationen. De teoretiska utgångspunkterna för uppsatsen är George Herbert Meads ”Den Generaliserade andre”, Thomas Scheff och Susanne Retzingers skambegrepp, Erving Goffmans samspelsteori samt ”Det intersubjektiva tredje” vilket beskrivs av Samuel Gerson. Med hjälp av dessa teorier har gärningspersonerna och brottsoffrens upplevelser av medling analyserats, analysen visar att medling av båda parter beskrivs som ett möte där en motpart gett dem insikt om den andres upplevelse av brottet. Denna insikt resulterade i en för gärningspersonerna förändrad livssyn samt för brottsoffren en känsla av att få brottet utrett. Slutsatsen som dras i denna uppsats är att medling vid brott bidrar till att ge gärningsperson och brottsoffer en ny bild av händelsen och att denna nya bild leder till eftertanke kring det egna beteendet samt en förståelse för hur det egna agerandet påverkar andra.</p> / <p>What happens at a victim-offender mediation and how is this process perceived by the parties involved? That is the starting point in this paper illustrating perpetrators and victims’ experiences and their changing views of themselves and of the other party given by the mediation process. Criminal mediation means that the perpetrator and the victim meet to discuss their view of the crime. This paper, based on interviews, studies both parties own experiences of the mediation. The theoretical starting points of the paper are George Herbert Mead´s "the Generalized Other”, Thomas Scheff´s and Susanne Retzinger´s shame and reintegrative shame concept, Erving Goffman´s interaction ritual theory and "the concept of the third” described by Samuel Gerson. Perpetrators and victims experiences of the mediation have been analyzed by means of these theories, the analysis shows that mediation is described by both parties as a meeting giving them insight into the other parties’ experience of the crime. This insight resulted in a changed view on life for the perpetrators and a feeling of having the crime investigated for the victims. The conclusion in this paper is that victim-offender mediation gives the perpetrator and the victim a new view of the incident, resulting in reflection about their own behaviour and an understanding of how their acting affects others.</p>

Vad händer vid en medling och hur upplevs detta möte av de parter som ingår i medlingsprocessen? Denna fråga är utgångspunkten i föreliggande uppsats vilken belyser gärningspersoners och brottsoffers upplevelser samt den förändrade syn på sig själva och den andra parten vilken medlingen bidragit till. Medling vid brott innebär att gärningsperson och brottsoffer möts och samtalar om sina upplevelser av brottet. Denna uppsats har med intervjuer som bas studerat parternas egna upplevelser av medlingssituationen. De teoretiska utgångspunkterna för uppsatsen är George Herbert Meads ”Den Generaliserade andre”, Thomas Scheff och Susanne Retzingers skambegrepp, Erving Goffmans samspelsteori samt ”Det intersubjektiva tredje” vilket beskrivs av Samuel Gerson. Med hjälp av dessa teorier har gärningspersonerna och brottsoffrens upplevelser av medling analyserats, analysen visar att medling av båda parter beskrivs som ett möte där en motpart gett dem insikt om den andres upplevelse av brottet. Denna insikt resulterade i en för gärningspersonerna förändrad livssyn samt för brottsoffren en känsla av att få brottet utrett. Slutsatsen som dras i denna uppsats är att medling vid brott bidrar till att ge gärningsperson och brottsoffer en ny bild av händelsen och att denna nya bild leder till eftertanke kring det egna beteendet samt en förståelse för hur det egna agerandet påverkar andra. / What happens at a victim-offender mediation and how is this process perceived by the parties involved? That is the starting point in this paper illustrating perpetrators and victims’ experiences and their changing views of themselves and of the other party given by the mediation process. Criminal mediation means that the perpetrator and the victim meet to discuss their view of the crime. This paper, based on interviews, studies both parties own experiences of the mediation. The theoretical starting points of the paper are George Herbert Mead´s "the Generalized Other”, Thomas Scheff´s and Susanne Retzinger´s shame and reintegrative shame concept, Erving Goffman´s interaction ritual theory and "the concept of the third” described by Samuel Gerson. Perpetrators and victims experiences of the mediation have been analyzed by means of these theories, the analysis shows that mediation is described by both parties as a meeting giving them insight into the other parties’ experience of the crime. This insight resulted in a changed view on life for the perpetrators and a feeling of having the crime investigated for the victims. The conclusion in this paper is that victim-offender mediation gives the perpetrator and the victim a new view of the incident, resulting in reflection about their own behaviour and an understanding of how their acting affects others.

Denna studie har undersökt om och hur den ökade uppmaningen till att vaccinera sig från den svenska regeringen påverkat det sociala livet, både i privatlivet och på arbetsplatsen. Studien har utgått från följande frågeställningar; Hur påverkar det ökade vaccinationskravet det sociala livet? Finns det någon skillnad på vaccinationskravets påverkan mellan det privata sociala livet och på arbetsplatsen?  Syftet är att lyfta upp kunskap kring ett ganska nytt fenomen, ett ämne som det inte finns någon tidigare forskning om, och belysa hur samhället påverkas av situationer vi tidigare inte befunnit oss i. Metoden som använts till studien är den kvalitativa med semistrukturerade intervjuer där åtta personer deltagit. En hermeneutisk ansats har även använts till den här studien. Studien har använt sig av tre begrepp som legat till grund av analysen; Ulrich Beck - risksamhället, George Hermed Mead - Jaget och den generaliserade andre och Erving Goffman - Stigma. Resultaten visade på en ökad stigmatisering kring de som inte tagit vaccinet och en känsla av en förminskad samhörighet hos dessa individer. Resultaten visar även skillnader i vaccinationskravets påverkan på det sociala livet, privat och på arbetsplatsen. / This study has examined whether and how the Swedish covid-19 vaccine requirement has affected social life both privately and in the workplace. The study was based on the following questions; How does the increased vaccine requirement affected social life? And is there any difference in the impact of the vaccine requirement on private social life and the workplace?  The purpose is to raise knowledge about a fairly new phenomenon and shed light on how society is affected by situations we have not been in before and area topic that has not previously been researched. The study used a hermeneutic approach and a qualitative method with semi-structured interviews in which 8 people participated. The study has used 3 concepts as basis for the analysis: Ulrich Beck - the risk society, George Hermed Mead - The self and the generalized other and Erving Goffman - Stigma. The results showed an increased stigma around those who did not take the vaccine and the feeling of diminished belonging in these persons. The results also show the difference between social life in the private and the workplace domains.