What lies beneath the surface of modern day interfaces? And what are the consequences of sharing our digital self with companies in exchange for free services? We report on a study of smartphone users in Sweden where behaviours and reactions are assessed from a critical viewpoint using the suggested method “Clear the palace”. Users express concerns regarding management of the digital self as well as showing awareness of the limitations within personalization as a result of data mining. Strategies to limit mobile overuse are discussed. The analysis is based on; Shklovski’s notions privacy paradox and creepiness and Pierce’s framework of undesigning technology. Clear the Palace as a methodology is assessed aswell as societal implications of data mining are problematized. / Vad pågår under ytan av moderna gränssnitt? Och vad är konsekvenserna av att vi delar våra digitala jag med företag i utbyte mot gratis tjänster? Vi redogör för en studie av mobilanvändare i Sverige där beteenden och reaktioner studeras ur ett kritiskt perspektiv med metoden “Röj palatset”. Användare uttrycker oro gällande hanteringen av det digitala jaget och uppvisar medvetenhet angående begränsningarna av personalisering som en följd av data mining. Strategier för att begränsa överanvändning av smartmobiler diskuteras. Analysen baseras på; Privacy Paradox, Leakiness/Creepiness enligt Shklovski och Pierce ramverk Undesigning Technology. Röj palatset som metod utvärderas och implikationer av data mining för samhället problematiseras.

Denna studie har undersökt om och hur den ökade uppmaningen till att vaccinera sig från den svenska regeringen påverkat det sociala livet, både i privatlivet och på arbetsplatsen. Studien har utgått från följande frågeställningar; Hur påverkar det ökade vaccinationskravet det sociala livet? Finns det någon skillnad på vaccinationskravets påverkan mellan det privata sociala livet och på arbetsplatsen?  Syftet är att lyfta upp kunskap kring ett ganska nytt fenomen, ett ämne som det inte finns någon tidigare forskning om, och belysa hur samhället påverkas av situationer vi tidigare inte befunnit oss i. Metoden som använts till studien är den kvalitativa med semistrukturerade intervjuer där åtta personer deltagit. En hermeneutisk ansats har även använts till den här studien. Studien har använt sig av tre begrepp som legat till grund av analysen; Ulrich Beck - risksamhället, George Hermed Mead - Jaget och den generaliserade andre och Erving Goffman - Stigma. Resultaten visade på en ökad stigmatisering kring de som inte tagit vaccinet och en känsla av en förminskad samhörighet hos dessa individer. Resultaten visar även skillnader i vaccinationskravets påverkan på det sociala livet, privat och på arbetsplatsen. / This study has examined whether and how the Swedish covid-19 vaccine requirement has affected social life both privately and in the workplace. The study was based on the following questions; How does the increased vaccine requirement affected social life? And is there any difference in the impact of the vaccine requirement on private social life and the workplace?  The purpose is to raise knowledge about a fairly new phenomenon and shed light on how society is affected by situations we have not been in before and area topic that has not previously been researched. The study used a hermeneutic approach and a qualitative method with semi-structured interviews in which 8 people participated. The study has used 3 concepts as basis for the analysis: Ulrich Beck - the risk society, George Hermed Mead - The self and the generalized other and Erving Goffman - Stigma. The results showed an increased stigma around those who did not take the vaccine and the feeling of diminished belonging in these persons. The results also show the difference between social life in the private and the workplace domains.

Our modern society is based on a culture of consumption, where individuals are in an on- going search for self-realization through consumption. But in a society with buzz a of commercials and information, a society where media users are getting more critical towards commercialized messages it’s harder for companies to be heard. To be heard, companies need to create messages that their customers choose to listen to. Content marketing is a marketing strategy that aims to do just that. The purpose with this study is to get a deeper understanding of content marketing as a phenomenon within a consumption society by studying IKEAs series Vad gafflar ni om?. The study has a starting point in Bauman’s theories about consumption life, Giddens theories about the reflexive self, Jenkins theories about convergence culture and Faircloughs critical discourse analysis. The critical discourse analysis was made through Faircloughs three-dimensional conception of discourse, which is a model consisting a linguistic analysis of the text, the discourse practise and the social practice. To get a deeper insight in the reception of the text, qualitative interviews with text consumers where also made. The result of the analysis showed that different types of identities and norms where presented by IKEA in the series, which all could be achieved through consumption. The text consumer is most likely influenced by the ideology consumerism, which can be why they agree with how IKEA present different identities. IKEA presents a narrow image of the typical swede, where that are presumed to be middle class and own their own house. A distinct promotion discourse could not be identified, although a consumption discourse was identified throughout the series. The text consumers felt that the content was mostly entertaining and educating, which could be the result of the non-exiting promotional discourse but also the use of an entertaining-genre. The text consumers were also positively disposed by the content that can be, in comparison to Grusells study, because they choose to see it by themselves.

<p>C. G. Jungs teori om individuationen, och huvuddelen av de beskrivningar som finns av den, t.ex. via myter och sagor, utgår från ett manligt perspektiv. Vissa har dock diskuterat den utifrån ett kvinnligt perspektiv, och pekar på att kvinnans och mannens processer skiljer sig åt. Inom denna uppsats har jag utforskat kvinnans individuationsprocess, genom att diskutera myterna om Sofia och Inanna, samt sagan om Tusenskinn, med hjälp av jungianska metoder och en modell av kvinnans individuationsprocess föreslagen av Pia Skogemann. Jag har utforskat huvuddragen i den kvinnliga individuationsprocessen, hur de exemplifieras i dessa berättelser, vilka arketyper som är viktiga(st) i denna process och tittat på likheter och skillnader mellan kvinnlig och manlig individuationsprocess. Huvuddragen i kvinnans individuationsprocess innehåller en igångsättande fas, då Personan ifrågasätts av Jaget, och det omedvetna börjar bryta fram. Därefter följer faser då jaget möter både det manliga i olika skepnader, både av positiv och negativ karaktär, d.v.s. olika Animusuttryck, och det kvinnliga, som kan motsvara arketyperna Personan, Jaget, den Stora Modern, Skuggan och även Självet. Den innefattar också ett tydligt nedstigande, där Jaget måste våga överlämna sig, eller dra sig tillbaka till mer primitiva stadier. Slutligen sker ett återvändande, där alla delar förenas, för att uppnå helhet och då Självet träder fram. Dessa faser återfinns i alla tre berättelser. Myten om Inanna har den mest fullständiga beskrivningen av individuationsprocessen. I kvinnans individuationsprocess verkar Animus ha en central betydelse, medan Skuggan verkar spela en mindre roll, jämfört med i den manliga individuationsprocessen. Det är också troligt att kvinnans Skugga har andra karaktäristiska är mannens, t.ex. skam, skuld, svartsjuka. Den verkar också hanteras annorlunda av kvinnan än av mannen, där det för kvinnan handlar om kärlek, integration och acceptans, istället för att ta strid och besegra den.</p>

<p>Min uppsats är en jungiansk analys av Mevlevi-orderns dansritual. Min C-uppsats, Den dansande imaginationen, behandlade dansterapi utifrån den jungianska psykologins teorier och analysen av dansritualen är en fortsättning på temat om dans som ett redskap i den terapeutiska processen.</p><p>Syftet med min uppsats är att utifrån den jungianska psykologins teorier få en fördjupad förståelse för den psykiska process som ritualen återspeglar. Min frågeställning är följande:</p><p>Vilken psykologisk innebörd får Mevlevi-orderns dansritual om jag analyserar den utifrån den jungianska psykologins teorier?</p><p>Jag har analyserat utifrån arketypteorin och teorin om individuationsprocessen som innebär en fortgående psykisk växt som leder fram till mötet med en gudomlig inre själskärna, Självet. Forskningsmetoden jag har använt mig av är en hermeneutisk textanalys och texten jag har analyserat är Friedlanders redogörelse för dansritualen. Jag har använt mig av amplifikationsmetoden i min analys vilket innebär att jag dragit paralleller till symboliskt material för att tydliggöra och fördjupa förståelsen för dansritualen. Jag har analyserat ritualen i dess helhet eftersom varje del i ritualen har sin specifika betydelse och bidrar till dess psykologiska innebörd.</p><p>Genom att analysera dansritualen utifrån Jungs teorier får ritualen den psykologiska innebörden av en individuationsprocess som leder fram till upplevelsen av Självet som den centrala och organiserande arketypen i psyket. I dansritualen får dansaren en konkret fysisk upplevelse av ett skeende som har en inre psykologisk motsvarighet och genom denna upplevelse finns en möjlighet att medvetandegöra omedvetet material.</p>

Denna uppsats ämnar, att med bakgrund i den analytiska psykologin, analysera jag-utvecklingen hos Luke Rhinehart, huvudkaraktär i George Cockcrofts berättelse Tärningsspelaren. Uppsatsen redogör för protagonistens psyke med hänvsning till citat ur berättelsen, och diskuterar dessa citat med bakgrund i den analytiska psykologin. Målet är att förstå protagonistens förhållande till tärningen, och däri finna vilka psykiska krafter som är aktiva och som bidrar till den underkastelse berättelsens protagonist företar sig i kombination med tärningen.

Min uppsats är en jungiansk analys av Mevlevi-orderns dansritual. Min C-uppsats, Den dansande imaginationen, behandlade dansterapi utifrån den jungianska psykologins teorier och analysen av dansritualen är en fortsättning på temat om dans som ett redskap i den terapeutiska processen. Syftet med min uppsats är att utifrån den jungianska psykologins teorier få en fördjupad förståelse för den psykiska process som ritualen återspeglar. Min frågeställning är följande: Vilken psykologisk innebörd får Mevlevi-orderns dansritual om jag analyserar den utifrån den jungianska psykologins teorier? Jag har analyserat utifrån arketypteorin och teorin om individuationsprocessen som innebär en fortgående psykisk växt som leder fram till mötet med en gudomlig inre själskärna, Självet. Forskningsmetoden jag har använt mig av är en hermeneutisk textanalys och texten jag har analyserat är Friedlanders redogörelse för dansritualen. Jag har använt mig av amplifikationsmetoden i min analys vilket innebär att jag dragit paralleller till symboliskt material för att tydliggöra och fördjupa förståelsen för dansritualen. Jag har analyserat ritualen i dess helhet eftersom varje del i ritualen har sin specifika betydelse och bidrar till dess psykologiska innebörd. Genom att analysera dansritualen utifrån Jungs teorier får ritualen den psykologiska innebörden av en individuationsprocess som leder fram till upplevelsen av Självet som den centrala och organiserande arketypen i psyket. I dansritualen får dansaren en konkret fysisk upplevelse av ett skeende som har en inre psykologisk motsvarighet och genom denna upplevelse finns en möjlighet att medvetandegöra omedvetet material.

C. G. Jungs teori om individuationen, och huvuddelen av de beskrivningar som finns av den, t.ex. via myter och sagor, utgår från ett manligt perspektiv. Vissa har dock diskuterat den utifrån ett kvinnligt perspektiv, och pekar på att kvinnans och mannens processer skiljer sig åt. Inom denna uppsats har jag utforskat kvinnans individuationsprocess, genom att diskutera myterna om Sofia och Inanna, samt sagan om Tusenskinn, med hjälp av jungianska metoder och en modell av kvinnans individuationsprocess föreslagen av Pia Skogemann. Jag har utforskat huvuddragen i den kvinnliga individuationsprocessen, hur de exemplifieras i dessa berättelser, vilka arketyper som är viktiga(st) i denna process och tittat på likheter och skillnader mellan kvinnlig och manlig individuationsprocess. Huvuddragen i kvinnans individuationsprocess innehåller en igångsättande fas, då Personan ifrågasätts av Jaget, och det omedvetna börjar bryta fram. Därefter följer faser då jaget möter både det manliga i olika skepnader, både av positiv och negativ karaktär, d.v.s. olika Animusuttryck, och det kvinnliga, som kan motsvara arketyperna Personan, Jaget, den Stora Modern, Skuggan och även Självet. Den innefattar också ett tydligt nedstigande, där Jaget måste våga överlämna sig, eller dra sig tillbaka till mer primitiva stadier. Slutligen sker ett återvändande, där alla delar förenas, för att uppnå helhet och då Självet träder fram. Dessa faser återfinns i alla tre berättelser. Myten om Inanna har den mest fullständiga beskrivningen av individuationsprocessen. I kvinnans individuationsprocess verkar Animus ha en central betydelse, medan Skuggan verkar spela en mindre roll, jämfört med i den manliga individuationsprocessen. Det är också troligt att kvinnans Skugga har andra karaktäristiska är mannens, t.ex. skam, skuld, svartsjuka. Den verkar också hanteras annorlunda av kvinnan än av mannen, där det för kvinnan handlar om kärlek, integration och acceptans, istället för att ta strid och besegra den.

Purpose: The aim of this thesis has been to study and obtain greater understanding of the consequences of active social media use. Specifically, in terms of social identity, social life and the sense of belonging. Secondly, the thesis studies the consequences of disconnecting and for a limited amount of time opt out of the social media context. Method/material:  The study is based on an explorative, cultural ethnographically-inspired method, in which four respondents were studied: two men and two women, all frequent users of social media. This was done in three steps: initial interviews, followed by social media diaries and finally a focus group. By allowing these methods to complement each other, the goal was to create an overall picture of the importance of social media in their everyday lives. The study's focus lies on the week in which the respondents kept social media diaries. This was done with an application designed to continuously provide me updates during the week. The first three days of the week, the respondents used the social media as usual. Every time they were active on social media, the task was to update the diary with the activity, as well as motivation, emotion, simultaneous offline activity and possible reflections. The last four days of the weak, the respondents were prohibited from using social media, and instead they updated the diaries every time they had an impulse to use social media. Main results: The study shows that social media plays a big role in shaping the self as well as the social identity. The respondents feel a social requirement to be constantly available, which stresses them and affects offline-activities and how they socialize in real life. The days without social media meant great relief in many ways; they began to read books, socialized more concentrated with friends and family and were able to relax more. Despite these surprising insights, they want to continue using social media since being disconnected was also very stressful since they often had the feeling of being excluded and left out. The conflict between reason and emotion arises. Sense dictates that they should cut down on their social media activity but the feeling tells them the opposite.

Det har idag blivit alltmer populärt att spåra sin aktivitet i syfte att förbättra och förenkla sin vardag och sitt liv. Genom att använda olika verktyg kan människor idag ge produkter och tjänster tillgång till deras data för att spåra deras aktivitet. Ett sådant verktyg är aktivitetsarmbandet och smartklockan. Med dessa kan användare bland annat mäta puls, antal steg och få sms- och samtalsnotifikationer. Armbanden och klockorna samlar därmed in data kring användarnas hälsa och aktivitet och på så sätt kan de visa statistik för användarna för att ge dem information om hur mycket - eller hur lite - de till exempel rör sig under en dag. Denna studie har fokuserat på hur användare upplever användningen av dessa armband och klockor och hur dessa verktyg påverkar deras motivation. Tillvägagångssättet för studien har varit en dagboksstudie kombinerat med kompletterande intervjuer. Genom denna metod har olika teman kunnat identifieras utifrån svaren som dagböckerna och intervjuerna har gett. Dessa teman är: aktivitetsspårning, funktionalitet, personlig utveckling, feedback och uppkoppling. Resultatet har visat att deltagarna i studien upplever i stort sett en motivation av att använda armbanden och klockorna, på så sätt att de uppmuntras att ta fler steg när de ser svart på vitt hur många steg de hittills har tagit. Resultatet pekar även på ett större engagemang hos deltagarna att hålla en koll på deras motion och hälsa, vilket armbanden och klockorna möjliggör. / It has become popular today to track one’s activity in order to improve and simplify one’s everyday life and well being. By using different tools you can today give products and services access to your data for them to track your activity, be it your movement or your phone activity logs. By giving them access to such you can in turn get information for example about how much - or how little - you exercise during a day. This study has focused on how users experience wearables and smart watches and how these tools influence their motivation. Through a diary study and interviews we have identified five themes: activity tracking, functionality, personal development, feedback and connection. The result of this study has shown that most of the participants of the study experience motivation to use the wearables and watches, partly because they can clearly see how many steps they have taken and how many steps they have left to reach their goal. The result also shows a higher commitment among the participants to track their activity and their health, which the wearables and smart watches enable them to do.