Knutby Filadelfia är en liten pingstförsamling som de senaste 20 åren fått stort utrymme i svensk media. Efter avslöjande om stora missförhållanden som gått så långt att sexuella övergrepp utfördes på en minderårig tjej löste församlingen upp sig själv 2018. Efter det har före detta medlemmars berättelse kommit upp till ytan, och de berättar en historia som församlingsledningen in i det sista försökte undanhålla. Detta arbete kommer men en narrativ analys, komparativt undersöka hur de före detta medlemmarna upplevt sin tid i församlingen. Det är medlemmarnas egenberättade narrativ, presenterade i olika offentliga medier som ligger till grund för undersökningen. Det kommer ske ur ett religionspsykologiskt perspektiv, då undersökningen sker på individnivå, samtidigt har ett genusperspektiv applicerats på frågeställningarna genom hela arbetet. Resultatet visar på att maktstrukturer som kommer belysas genom intersektionella arbetsmetoder har spelat stor roll för händelseförloppet inom församlingen. Av de medlemmar som deltar i denna undersökning finns både offer och förövare, vissa har accepterat det som hänt, andra inte. Något som står klar efter genomför undersökning är att det är kvinnorna som grupp som genomlevt den värsta prövningen.

The purpose of this paper was to investigate how priests in the Church of Sweden relate to the environment where they practice pastoral care, and what significance the spatial environment may have on pastoral care.       On the basis of the research question of this paper I have used concepts from environmental psychology and concepts from psychology of religion to approach my research problem. The aim of the paper has been to visualize experiences from priests in the Church of Sweden in order to gain a deeper understanding of the environment of the pastoral care room. The empirical study involved a qualitative approach with a primarily theory-driven analysis. Eight semi-structured interviews were conducted with priests in the Church of Sweden.       The theoretical framework of this paper consists of two theories, the first is based on the design of the physical environment for care and nursing according to environmental psychologist Solvej Fridell. The second theory is based on potential space and the sacred-built environment according to psychologist of religion and theologian Pamela Cooper-White.       The results indicate that the character of the pastoral care-room is central for the interviewed priests. The environment of the room creates opportunities that are perceived to influence the process of pastoral care, throughout the design of the physical environment and the placement of symbols in the room. Aspects such as lighting, seating-group placement, religious objects, confidentiality, acoustics and self-determination of action are considerations that are perceived to affect the environment and the people in the room.

In today’s day and age popular culture is a hot topic. Creators of popular culture or media can use their content to start discussions about important topics. These topics can range from politics and misogyny to the search for happiness and faith. One frequently covered topic is popular culture and religion. They are often inter-twined, and religious themes and symbols are frequently used in all sorts of me-dia. Religion can work as a frame which the media has to conform to. Another important subject is how people cope with stress and trauma. This subject is rarely discussed in relation to popular culture. However, it is closely related to religion through religious coping. Using a qualitative method with a deductive approach and a theory ruled analysis the aim of this paper is to examine the relation be-tween popular culture and religion and how religious coping presents itself in HBOs The Leftovers. This is done through Stig Hjarvards (2012) mediatization theory and Kenneth Pargaments (1997) coping theory. The Leftovers is a tv-series which aired between 2015-2017. It shows us what life looks like after an event called The Sudden Departure where 2% of the world’s population disappeared. To examine this, I used the following research questions: (1) How is religion por-trayed in relation to belief in the supernatural and religious phenomena through the theory of banal religion? (2) How is religious coping portrayed in relation to belief in the supernatural? (3) What function does religious coping-strategies have for the fictional characters of Jarden, Miracle. I found that religion is heav-ily used in The Leftovers through practice, belief, symbols and religious themes throughout the story. They use religion as a frame to create a more relatable narra-tive for their story. It is mainly based in Christian theology but also includes oc-cultism and atheism. Furthermore, most of the characters used religion as a coping mechanism to deal with issues as they occurred. Whenever faced with hardship they put their trust in something of a transcendental nature. I also found that The Leftovers coincided with Pargaments and Abu-Raiyas (2015) study which exam-ined what type of a person is more inclined to use religious coping. People of lower social status, elderly people, highly faithful people or women tend to use it over young people, rich people or men.

Uppsatsen utforskar vad nyandliga tror på och varför, samt hur det nyandliga fenomenet ser ut inom Gävle kommun. Arbetet utgår från den kvalitativa metoden och använder sig av litteraturstudier samt intervjuer, vilket ämnar ge en inblick i nyandliga individers personliga uppfattningar, tankar, och idéer och hur väl dessa överensstämmer med vad som beskrivs i litteraturen. Undersökningen utgår från tre semi-strukturerade intervjuer och personerna valdes utifrån sin tro samt hur involverade de är inom den nyandliga rörelsen. Uppsatsen utgår från ett religionssociologiskt och religionspsykologiskt perspektiv samt sekulariseringsteorin och deprivationsteorin i sin analys.Uppsatsen kommer fram till att nyandlighet är ett samlingsbegrepp som innefattar flertalet trosuppfattningar och trosuttryck. De drar influenser från olika källor som blivit tillgängliga genom de nya kulturella strömningar sekulariseringen och globaliseringen inneburit. Religionens meningsskapande roll har försvunnit, och i avsaknaden av dess vägledande och stödjande funktion har många människor sökt sig till alternativa trosuppfattningar. Den nyandliga rörelsen är inte organiserad och fungerar mer som ett nätverk, och reflekterar vad som är relevant och aktuellt i nutiden. Eftersom den nyandliga rörelsen inte annonserar sin närvaro enligt traditionella kanaler kan det vara svårt för utomstående att hitta till dess aktiviteter och sammankomster. I Gävle har rörelsen inte en speciellt märkbar närvaro, men det finns ett utbrett intresse för nyandlighet.

Titel: Varför Gud?  En studie av ungdomars religiösa attribution i Halmstad   Författare: Emma Göransson och Linn Jönsson   Handledare: Jürgen Offermanns   Frågeställning: Vilka faktorer påverkar valet av religiös attribution hos en ungdom i Halmstad? Finns det några specifika faktorer som förekommer oftare än andra i valet av religiös attribution hos en ungdom I Halmstad? Syfte: Vårt syfte är att finna orsakerna till varför en ungdom i Halmstad blir religiös och vad som kan vara avgörande i ett sådant beslut. Detta gör vi med utgångspunkt i religionssociologiska och religionspsykologiska teorier. Metod: Det är en kvalitativ studie. Teoretisk referensram: I detta kapitel presenteras de befintliga teorier gällande religionssociologi och religionspsykologi, vi valt att utgå från. Empirisk studie: Data är insamlad via intervju av tio ungdomar i två religiösa ungdomsgrupper i Halmstad. Slutsats: Vi har kunnat konstatera fem olika faktorer som legat till grund för ungdomarnas religiösa attribution i Halmstad. påverkan från socialt kontaktnät då religionen präglat individens uppväxt då det har funnits en känsla av saknad behovet av förändring i livet sökandet efter en identitet och en samhörighet

Inom psykiatrin finns det delade meningar gällande religionens roll för psykiskt välmående. Bland dem som tror att religionen har en positiv inverkan på den psykiska hälsan finns C.G. Jung och Viktor E. Frankl, båda har de varit i kontakt med Sigmund Freud som är av motsatt åsikt och ser religionen som en kollektiv tvångsneuros. 1 Jung och Frankl pratar båda två om religiositet i det omedvetna och jag skulle vilja undersöka närmare vad de menar med det begreppet, Frankl har kritiserat Jung och anser att de inte har samma uppfattning men jag är inte säker på att skillnaden är så stor dem emellan.

Jungfruns andra natur: Magna Mater, Mamma Maggan och Moder Natur är en religionshistorisk studie med inslag av religionspsykologi som genom en hermeneutisk metod undersöker Maria i debattserien ´feministisk generationsklyfta´ mellan åren 2008 och 2017. Debatten utvecklades efter Mariautställningen på Historiska museet i Stockholm, Maria – drömmen om kvinnan, 2008. Genom en deduktiv ansats analyseras det empiriska materialet utifrån teorier om heligt och profant samt dualism och dialog. Frågeställningarna handlar om varför och på vilket sätt Maria framställs som en immanent och/eller transcendent gestalt och om debattörerna ansåg att Maria var relevant eller icke-relevant för kvinnor idag.   Ett centralt tema i ´feministisk generationsklyfta´ var en ”systerstrid” mellan likarts- och särartsfeminism. Studien visar emellertid att distinktionen mellan religion och feminism, katolicism och protestantism inte var självklar. En av debattörerna, en av grundarna till Feministiskt initiativ, upphöjde Maria, Gud och Nya testamentets kärleksbudskap. Medan den som var präst förordade att moderna röster, sekulära och feminister, skulle ta Maria i anspråk och föra henne ut ur de kyrkliga rummen. Och den som sade sig komma med ”nyläsning”, skrev utan bibelreferenser. Hon utgick istället från sin egna upplevelser och känslor. Gemensamt för de tre debattörerna var att de levandegjorde Maria på var sitt sätt, kristen som sekulär, helig som profan, universell som privat. Genom att använda, för studien det konstruerade begreppet, ´alter Maria´, vidgades narrativen och gestaltningarna. Alter Mariorna förtydligade både relationer i tid och rum samt outtalade eller underliggande personliga pronomen. Ju mer himmelsk Maria, desto mer universell. Ju mer jordisk Maria, desto mer privat och intim. Under debattens olika lager representerade Mariagestalten kvinnans plats i kosmos. Marias moderskap betraktades antingen som kvinnans styrka eller svaghet. Bebådelsen representerade synen på sexualitet i förhållande till Gud. Marias relevans för kvinnor idag stod i relation till hennes ägande av sin kropp och sitt ja. I nöd eller lust. / The Virgin´s Other Nature: Magna Mater, Mother Nature and Mother Maggan is a religious historical study of Mary and her alter Mary’s. The empirical material is the debate called "feminist generational division" (2009-2017) that followed the exhibition, Mary - the dream of the woman at the Historical Museum in Stockholm 2008. The purpose of this study is to examine through hermeneutic method why and how Mary was portrayed as an immanent and/or transcendent figure and whether the debaters considers Mary as relevant or not for women today. The study shows that there were other fundamental divisions beside a modern feminist crisis of “sister struggle” between essentialist and constructivist feminism. Analyzing through the theories of holy and profane, dualism and dialog Mary represented women's place in cosmos. The degree of relevance had connection with the view of Mays maternity as women’s either strength or weakness, while the Annunciation represented the sexuality in relation to the immanent and transcendent language.

<p>Syftet var att undersöka hur troende kristna som gått i psykoterapi, upplevt att de själva och terapeuten förhållit sig till gudstron. Författarna har använt en halvstrukturerad kvalitativ intervjuform för studiens genomförande.</p><p>Sammanfattningsvis framkom att respondenterna inför en psykoterapi haft farhågor om att bli bemötta och tolkade i ramar som varit oförenliga med det egna seendet, men att farhågorna i de reella psykoterapierna inte besannats. Vidare framkom att respondenterna förhållit sig till sin gudstro genom att anpassa sig till terapeuternas inställning. Det betyder att om terapeuterna visat sig vara villiga att prata om tron, har respondenterna delgivit den. Har däremot terapeuterna verkat obekväma med trossamtal, har respondenterna bytt ämne. Terapeuterna har, enligt respondenterna, varit sparsmakade i att själva initiera trossamtal och haft en avvaktande, men respektfull hållning gentemot respondentens gudstro. Respondenterna uttryckte även att samtal om trons kopplingar till den psykologiska problematiken upplevs som berikande, men ansågs inte nödvändigt för framgångsrika terapier.</p>

No description available.

No description available.