Den här uppsatsen har undersökt hur nyhetsbyrån TT rapporterat om flyktingar under två flyktingsituationer, åren 1992 och 2015. De frågeställningar som ska besvaras är: Finns det skillnader mellan hur TT 1992 skrev om flyktingar från f.d. Jugoslavien, och hur TT skriver om flyktingar 2015? Några delfrågor ska också besvaras: I vilka nyhetshändelser figurerar flyktingar och asylsökande? Får flyktingar eller asylsökande en talan i texterna? Är flyktingar eller asylsökande mer frekventa i positiva eller i negativa nyheter? Dessa frågeställningar har besvarats med hjälp av teorin om diskursiv diskriminering. Metoden som använts har varit en kvantitativ innehållsanalys, där urvalet var 130 st artiklar från 1992, och 203 st artiklar från 2015. Man kan se att TT:s medierapportering om flyktingar och asylsökande har varit skev och ojämn 1992, och fortsätter vara det 2015, i form av vem som får tala och vad själva nyheten handlar om. Man kan även se att medierapporteringen från 1992 och 2015 inte skiljer sig från varandra särskilt mycket, det finns dock skillnader. Nyhetshändelserna har skiftat fokus från brott mot flyktingar till flyktingpolitik. Flyktingar och asylsökande var frekventa subjekt i nyhetstexterna. Nyheterna som flyktingar eller asylsökande medverkar i är till stor del negativa, dock så har neutrala nyheter blivit mer vanliga.

Den här uppsatsen handlar om hur rapporteringen om registrerat partnerskap och könsneutralt äktenskap i svensk dagspress såg ut under perioden 1 januari till 31 mars 1995 respektive 1 maj till 31 juli 2009. Genom att jämföra hur samkönade relationer, äktenskap och familjebildning gestaltas i texterna under de båda tidsperioderna, har syftet varit att undersöka huruvida rapporteringen har förändrats i riktning mot en mer tolerant diskurs. Studiens frågeställningar rör bland annat förekomsten av olika former av uttryck för diskursiv diskriminering i texterna samt andelen positiva/negativa uttalanden. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, och betraktar de dagliga medierna som betydelsefulla agenter när det gäller att befästa eller utmana diskurser om vad som betraktas som normalt avseende olika sociala grupper. 341 artiklar i svensk dagspress har undersökts med hjälp av kvantitativ innehållsanalys. Tjugo artiklar har också valts ut för en kritisk diskursanalys baserad på Norman Faircloughs modell och Kristina Boréus typologi över diskursiv diskriminering. Resultatet visar att negativa uttalanden om samkönade relationer inte är lika vanliga 2009 som de var 1995, och att representationerna har förändrats i riktning mot en större mångfald när det gäller könsfördelning såväl som olika former av sexuell orientering. Samma mönster kan ses när det gäller negativ andrafiering och förslag som pekar mot negativ särbehandling av samkönade par, vilka inte är lika vanliga 2009 som de var 1995. Den övergripande slutsatsen är att dagspressens rapportering om samkönade relationer har förändrats i riktning mot en mer tolerant diskurs. / This study examines the coverage of registered partnership and same-sex marriage inSwedish daily newspapers at two periods of time; 1995-01-01–1995-03-31 and 2009-05-01–2009-07-31. By comparisons between the representations of same-sex couples and the construction of the concept of marriage and family during the two periods, the aim has been to analyse whether the coverage of the topic has changed towards a more tolerant discourse. The questions raised concern for example the presence of different forms of discursive discrimination in the texts, and the frequency of positive/negative statements. The study is based on a social constructive perspective, and the assumption that the daily newspapers are important agents when it comes to maintaining or contesting the discourse on what is regarded as normal concerning different social groups. 341 articles in Swedish newspapers have been analysed using quantitative content analysis, and twenty articles have been selected for a critical discourse analysis based on Norman Fairclough’s approach and Kristina Boréu’s typology of discursive discrimination. The results show that negative statements about same-sex relations are less frequent in the texts 2009 compared to 1995 , and that the representations have changed towards a larger diversity concerning female and male same-sex couples as well as regarding different sexual orientations. The same pattern applies to negative other-presentation and proposals pointing towards unfavourable treatment of same-sex couples, which are not as visible in the daily newspapers in 2009 that it was in 1995. The overall conclusion is that the media coverage about same-sex couples has changed towards a more tolerant discourse.

Denna studie undersöker hur Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet konstruerat bilden av romer inom ramen för tidningarnas nyhetsrapportering. Studien har en kvantitativ del och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen har ämnat att undersöka i vilka mediala sammanhang som romer förekommer i nyhetsrapporteringen och om förekomsten av dessa sammanhang kan anses ha förändrats efter det att Rumänien och Bulgarien blev medlemsländer i EU. Den kvalitativa delen har syftat till att undersöka hur bilden av romer konstruerats inom några av de mediala sammanhang som identifierats och i vilken mån och på vilket sätt nyhetsrapporteringen kan anses ha präglats av stereotypisering av romer.  Det teoretiska ramverket är byggt på ansatser från den kritiska diskursteorin samt på begrepp som stereotypisering, andrafiering och diskursiv diskriminering. Resultatet av den kvantitativa undersökningen visar att romer förekommer i sex olika mediala sammanhang, där det absolut vanligaste sammanhanget visade sig vara det om romers utsatthet. Resultatet från den kvantitativa undersökningen visar också att rapporteringen om romer ökat i fyra av de sex identifierade sammanhangen efter det att Rumänien och Bulgarien blev medlemsländer i EU. EU-inträdet bedöms emellertid ha haft en viss påverkan på nyhetsrapporteringen, det så kallade ”romregistret” visade sig också vara en bidragande faktor till att rapporteringen om romer ökat på senare år. Resultatet av den kvalitativa undersökningen visar att romer tenderar att konstrueras som de problematiska Andra och att nyhetsrapporteringen i viss mån kan anses vara präglad av stereotypisering av romer. Att romer sällan förekommer i en positivt präglad nyhetsrapportering bedöms, enligt det kritiska angreppssättet, försvåra möjligheten att åstadkomma social förändring.

This study investigates the news media coverage in Aftonbladet and Dagens Nyheter, the two major newspapers in Sweden, surrounding narcotics. We investigate the relationship between the hegemony in Swedish drug-policy and news reporting, to examine whether a larger cultural hegemony can be said to exist. The existence of a larger cultural hegemony depends upon social institutions, such as news media, reproducing the values of a political hegemony. We have chosen a discourse-theoretical framework, where hegemony, ideology and discourse are central concepts. Our theoretical framework also includes broader concepts and theories from the field of journalism studies, such as agenda setting and news values. The study contains both a quantitative and a qualitative analysis, to examine different aspects of news coverage of narcotics. Our methodological approach is based on Fairclough’s critical discourse analysis (CDA) and is largely operationalized using Carvalho’s (2008) methodological template, with analytical tools borrowed form Boréus (2005), Cohen (2002) and Christie & Bruun (1985). Our analysis shows that news coverage of narcotics in the second half of 2020 in Aftonbladet and Dagens Nyheter is heavily dominated by crime-reporting, where law enforcement agents and narratives are given great amounts of framing power, which in turn reproduces the hegemonic values of Swedish drug policy, which promotes a juridical discourse in relation to drug-related problems. Previous research has found that Swedish drug policy is largely influenced by moral values rather than scientific research, which reflects our study’s findings of a higher prevalence of a moral discourse over a medical discourse. Lastly, there is an almost total absence of a recreational discourse in our material. These findings demonstrate how the hegemonic values of Swedish drug policy are reflected in the news media, which could point to the existence of a larger cultural hegemony in relation to narcotics in Sweden. However, the qualitative analysis also highlights examples where a high degree of interdiscursivity can be distinguished, which could point to a challenging of hegemonic values in Swedish drug policies.

The purpose of this essay is to study the two cases ”The hijacking of a bus in Årdal” & ”The double murder in Ljungsbro” from media ethics aspects.  The aim for this study is to clear up if the the Swedish newspapers have reported according to the mediaethic rules and to see if there is any  differences between the newspapers reporting. The following theories has been used to reach the objective: the journalism task, news values, the liberty of press and speach, media ethical rules and discursive discrimination. The study has used a critical discourse method formed by Teun a. van Dijk to analyse the material, mainly through macro- and microstructures. The material that has been analyzed are articles from Expressen, Aftonbladet, Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter. From each happening, two articles per newspaper has been selected by a toss, which ended up with sixteen articles for the whole study. The result and analysis are introduced in packedges, contaning two articles per newspaper and are devided into the two different cases the study examines.  The result indicate that Expressen and Aftonbladet has breached the media ethic rules in both cases when focusing on the one of the swedish victims in Årdal and also when reporting about the suspect murderer in Ljungsbro. The basic journalistic ideals and values has been ignored, for the interest of producing sensational news.

Many of us have grown up hearing or using words meant as insults or negative adjectives that were in fact names for social groups. Most of them have gone unquestioned in the mainstream consciousness, but the term Gay in the generally negative meaning has in the past years been given attention as offensive and homophobic, with debates emerging in response over whether or not this is true, particularly on the internet. It is the articles and forum threads from these debates that make out the empirical material for a qualitative study as I ask what these people’s thoughts are about this term and how it is perceived. After a qualitative coding and analysis of these texts, and interpretation of the results based on Erving Goffman’s theory of Phantom acceptance and stigma terms, Judith Butler’s theory of performativity, Ferdinand de Sassure’s theory of signifier and signified and how it connects to the community and Baudrillards theory of simulacra, this is the principal conclusion that I have drawn: For some of the people in this debate, the term Gay and its use is about homophobia and heterosexism, though mostly it’s not overt but a subconscious part of the continued dehumanization and stigmatization of homo- and bisexual people. This is a position I call The socially focused skepticism. Others distance themselves from this idea, talking about language development, the lack of inherent meaning of words and freedom of expression. Using Baudrillard for guidance, I interpret this as having a different, more abstract view of language than those who connect the term to heterosexism, and with this focus on language I name this position The language centered defense. Yet another group frame their reasoning about the term in compromise, preferring to limit their use of it to certain contexts rather than disposing the habit entirely or risk causing offense. To these people, whether or not the word is homophobic is less relevant to the discussion than showing respect for how it can be perceived, which gives their position the name The compromising position.