Formålet med denne undersøgelse er at undersøge om svenske gymnasieelever føler sig som en del af et nordiskt sprogfællesskab. Dette gennem at undersøge hvilken interaktion eleverne har med de nordiske sprog, hvilke sprog de mener at de forstår, hvad læreplanen siger om Norden og de nordiske sprog, samt at undersøge elevernes holdning til de nordiske sprog. 20 elever opdelt i fire fokusgrupper er blevet interviewet, og læreplanen for grundskolen och gymnasiet, samt læreplanen for faget svensk, er blevet analyseret. Læreplanen opfylder ikke de mål og avtaler som findes omkring den samnordiske sprogpolitik, og resultatet fra samtalerne med fokusgrupperne viser at eleverne først og fremmest kommer i kontakt med de skandinaviske sprog, hvilket viser at fællesskabet primært handler om et skandinaviskt sprogfællesskab. Eleverne opfatter norsk som et smukt og let sprog, hvorimod dansk anses være et grimt og svært sprog. Eleverne lægger meget af ansvaret for en vellykked kommunikation mellen de nordiske lande på den anden, da de især synes at danskere bør tilpasse sit sprog.

I följande studie undersöks svensklärares arbete med och inställning till grannspråks­under­visning i gymnasieskolan utifrån ett didaktiskt perspektiv. Flera tidigare undersökningar pekar på problem såsom att lärare uppskattar sin grannspråks­kompetens som låg och nedprioriterar momentet. Det övergripande syftet med undersökningen är att belysa hur svensklärare arbetar med det centrala innehållet om språken i Norden, hur de betraktar momentet samt hur förutsättningarna för deras undervisning ser ut. Vidare undersöks vilka resurser som skulle kunna krävas för att förstärka undervisningen. Sex svensklärare på gymnasiet har intervjuats individuellt om sina grannspråkserfarenheter i såväl sin lärarutbildning som egen undervisning inom ramen för kursen Svenska 2. Under­sökningen visar att lärarnas självskattade grannspråkskompetens är förhållandevis låg, att stoff­trängseln i svenskämnet leder till att andra moment prioriteras och att tillgången till lämpligt material är bristfällig. De förbättringsmöjligheter som lärarna föreslår gäller att integrera delar av grannspråksundervisningen i litteraturhistoriemomentet och att resurser läggs på fortbildning och bättre läromedel. Därtill handlar det om att omstrukturera innehållet i kurserna dels för att underlätta elevernas lärandeprogression, dels för att höja kunskaps­områdets status. Undersökningen visar sammantaget att det råder diskrepans mellan språk­politiska intentioner och verkligheten i skolan – ambitionerna har inte realiserats i praktiken.