Att nordbor enkelt kan kommunicera på sina modersmål är grunden i den nordiska språkgemenskapen. Idag är det endast de skandinaviska språken – danska, norska och svenska – som är mellanförståeliga och tanken är att hela Norden ska kunna kommunicera med dem som bas. Forskning visar dock att den internordiska språkförståelsen har försämrats hos nordiska ungdomar. Syftet med denna uppsats är att studera hur internordisk kommunikation mellan ungdomar som engagerar sig nordiskt fungerar och jämföra resultatet med tidigare forskning om hur internordisk kommunikation fungerar mellan ungdomar allmänt. För att undersöka detta har en enkätundersökning och ett antal fokusgruppintervjuer genomförts på tre olika ungdomsevenemang. Sammanlagt har 103 ungdomar från alla de nordiska länderna samt självstyrande områdena svarat på enkäten. Tolv ungdomar deltog också i fokusgrupperna. Undersökningens resultat visar att de nordiskt engagerade ungdomarna har en väldigt positiv bild av den internordiska kommunikationen och hur den fungerar på nordiska möten. Bäst gick det för norrmännen att kommunicera med andra nordbor och färingarna visade också bra resultat vad det gäller förståelse av alla de andra språken. Islänningarna hade störst språkliga problem, tätt följda av grönlänningarna. Övergripande är ungdomarna positivt inställda till den nordiska språkgemenskapen och de tycker det är viktigt att vi bevarar den. De använder sig av engelska i internordisk kommunikation när det behövs men ser det mer som ett hjälpspråk än ett huvudspråk. De vill bevara den nordiska kulturen genom att bevara de nordiska språken. När studiens resultat jämförs med tidigare forskning om kommunikation vid nordiska möten visar det sig att de nordiskt engagerade ungdomarna tycker att den internordiska kommunikationen är lättare än vad forskning visar att nordiska ungdomar tycker allmänt. De nordiskt engagerade ungdomarna tycker att det är lika lätt att förstå varandra som informanter i alla åldrar som deltog i en liknande undersökning för 25 år sedan.

Formålet med denne undersøgelse er at undersøge om svenske gymnasieelever føler sig som en del af et nordiskt sprogfællesskab. Dette gennem at undersøge hvilken interaktion eleverne har med de nordiske sprog, hvilke sprog de mener at de forstår, hvad læreplanen siger om Norden og de nordiske sprog, samt at undersøge elevernes holdning til de nordiske sprog. 20 elever opdelt i fire fokusgrupper er blevet interviewet, og læreplanen for grundskolen och gymnasiet, samt læreplanen for faget svensk, er blevet analyseret. Læreplanen opfylder ikke de mål og avtaler som findes omkring den samnordiske sprogpolitik, og resultatet fra samtalerne med fokusgrupperne viser at eleverne først og fremmest kommer i kontakt med de skandinaviske sprog, hvilket viser at fællesskabet primært handler om et skandinaviskt sprogfællesskab. Eleverne opfatter norsk som et smukt og let sprog, hvorimod dansk anses være et grimt og svært sprog. Eleverne lægger meget af ansvaret for en vellykked kommunikation mellen de nordiske lande på den anden, da de især synes at danskere bør tilpasse sit sprog.