Inledning: Ett framträdande resultat från Skolinspektionens rapport från 2011 visar att det svenska språket är mer framträdande än det engelska språket hos både pedagoger och elever i engelskundervisningen. Ju mer språkinläraren får höra och exponeras för målspråket desto mer utvecklas hen i språket menar Krashen (2013). Eleverna får även en möjlighet till att lyssna på uttal och intonation vilket de inte får om pedagogen inte talar målspråket i undervisningen. Rapporten visar även att man i skolan behöver ta del av den engelska eleverna lär sig på fritiden i en större utsträckning. I dagens samhälle är det engelska språket ett världsspråk och en nyckel till social och ekonomisk framgång (Lundahl 2012). Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka ett antal pedagogers uppfattningar kring den egna muntliga kommunikativa förmågan i engelskundervisningen. Metod: I undersökningen användes den kvalitativa metoden med intervju som redskap vid insamling av data. Sex verksamma pedagoger i ämnet engelska intervjuades på tre olika skolor i en kommun på Västkusten. Resultat: I undersökningen har det framkommit att pedagogerna säger sig kommunicera mycket på engelska i engelskundervisningen och att de anser att det är av stor vikt att de själva talar målspråket. Resultatet visar även att det svenska språket används vid speciella tillfällen i engelskundervisningen. Ett framträdande resultat är att muntliga diskussioner är en viktig del av undervisningen vilket även Vygotskij (1984/2001) förespråkar eftersom man lär sig i samspel med andra. Hälften av pedagogerna har inte hört talas om rapporten från Skolinspektionen från 2011 som bland annat visar att svenskan är det övervägande språket i engelskundervisningen.

The aim of this study is to investigate if textbooks and workbooks produced for teaching English to Swedish students in grades 4-6 fulfil the demands set by the curriculum. Furthermore, it investigates if the teaching materials need to be complemented by other media. An analysis has been made of three teaching materials. The analysis is based on national and European policy documents and current language research. The study also investigates how much teachers use textbooks when teaching English, what kind of homework they give that relates to the books and what media they complement with. The study found that all the teaching materials that were analysed follow the curriculum, but that not all areas of communicative skills were treated equally. The survey of teacher’s use of teaching materials found that the use of teaching materials was quite traditional and that most teachers complement with other forms of media.

The aim of this study is to investigate if and how teachers’ and students’ communication in a classroom can lead to learning mathematics. It also aims to identify how students can reason about mathematics in various classroom situations. The study was conducted by using participant observation and interviews with three teachers and their classes in year 1 at a school in northern Sweden. The results show that oral communication of mathematics has equal room as written mathematics. Students work in the book, but the teacher and student also communicate to solve math problems in the book. Communication between students and teachers and between students takes place in the teaching. Communication is used as a tool for learning and development in mathematics. Students and teachers communicate mathematics in the classroom to learn and to understand each other. Learning processes take place in every lesson and pupils practice their communication skills in Year 1. Pupils understanding of mathematics are positive. Students in grade 1 think that math is fun and exciting. They understand teacher’s instructions, explanations and lessons. And the teachers believe that communication is an important tool in mathematics teaching.

Denna intervjustudie undersöker tankar om kommunikation hos fransklärare. Kommunikation är sedan början av 1970-talet ett centralt innehåll i språkundervisningen, och studien undersöker hur lärarna förhåller sig till begreppet kommunikativ förmåga samt hur de ser på sitt sätt att undervisa i avseende på kommunikativa aspekter. Studien utgår från litteratur om kommunikativ språkundervisning, kommunikativ kompetens och forskning om kommunikation som budskap eller flerstämmig handling. Det huvudsakliga resultatet är lärarna framhåller att kommunikativ förmåga är detsamma som att göra sig förstådd och förstå, och att en förutsättning för detta är den strategiska kompetensen som innebär att våga experimentera med språket och använda sig av alternativa uttryckssätt när språkkunskaperna inte räcker till. Att kommunikationen är begriplig framhölls också som en förutsättning för kommunikativ förmåga. Att kommunicera begripligt förutsätter i sin tur en diskursiv kompetens, vilket innebär en förmåga att skapa sammanhang i kommunikationen. Studien visar också att lärarna helst arbetar med styrda kommunikationsövningar, med undantag av en lärare som framhöll vikten av att skapa förutsättningar för friare kommunikation i klassrummet där olika åsikter får komma till uttryck. Den huvudsakliga anledningen till att lärarna helst arbetar med styrda övningar tycks vara behovet att själva veta, samt kunna redovisa för eleverna vad de lärt sig.

BakgrundI bakgrunden förklaras begreppet kommunikativ förmåga och de kompetenser som ingår samt hur synen på den kommunikativ förmågan har förändrats i kursplaner. Hur språkundervisning bör vara upplagd beskrivs kort. De olika kompetenserna lingvistisk, diskurs, sociolingvistisk, strategisk, sociokulturell och social förklaras samt vad som bör ingå för att utveckla den kommunikativa förmågan beskrivs. Vikten av både utbildning och träning för läraren för att det ska bli ett kommunikativt klassrum tas upp och den teoretiska ramen beskrivs.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur ett antal engelsklärare i grundskolans år 4-6 resonerar om kommunikativ förmåga samt hur de anser att språkundervisningen kan läggas upp för att utveckla denna.MetodMetoden som använts är den kvalitativa metoden med redskapet intervju. Intervjuer har gjorts med 5 lärare på olika skolor i två kommuner i Västra Götalands län. Lärarna arbetar alla med årskurserna 4 till 6 och har erfarenhet av undervisning i engelska.ResultatAv intervjuerna framgår det tydligt att det som lärarna anser vara allra viktigast för den kommunikativa förmågan är att eleverna får så många tillfällen som möjligt att både komma i kontakt med och använda språket. Även då lärarna inte namnger de olika kompetenserna i kommunikativ förmåga visar resultatet att de ändå berör de flesta i sin språkundervisning. / Program: Lärarutbildningen

<p>Barnet tillägnar sig språket genom vardaglig social interaktion med sin nära omgivning, därför är den kommunikativa miljön runt barnet och föräldrarnas bidrag till den viktig. Syftet med föreliggande studie var att studera ett antal svenska föräldrars produktion av gester i samspel med sina barn och om föräldrarnas sätt att använda gester förändrades när barnens tal blev mer komplext. Åtta föräldra- barnpar observerades i olika samspelssituationer i hemmiljö, när barnen var 16 och 20 månader gamla, vilket innefattar tiden för övergången från ett- till tvåordssatser. Förekomst av förälderns gester och ackompanjerande tal registrerades, resultaten behandlades kvantitativt och deskriptivt. Vissa jämförelser med barnens gestanvändning genomfördes, samt en tvär-kulturell jämförelse med en studie av italienska mödra- barnpar. Analyserna visade att i likhet med den italienska studien, tenderade föräldrarnas gester att samexistera med tal, gesterna var främst deiktiska, det som sades i samband med gesten förstärkte den och användandet av gester förblev stabilt över tid.</p>

No description available.

<p>I skolans styrdokument står det tydligt att eleverna ska utveckla sin förmåga att kommunicera matematik samt använda lämpliga och korrekta begrepp. Syftet med examensarbetet är att undersöka om gymnasieskolans elever har förståelse gällande matematiska grundbegrepp med avseende på kommunikativ och funktionell förståelse samt se om det finns några skillnader mellan dessa. Med kommunikativ förståelse menas om eleverna kan förklara begrepp med egna ord och/eller med hjälp av figurer. Med funktionell förståelse menas om eleverna kan lösa uppgifter där olika begrepp står i fokus. För att undersöka detta valdes nio olika klasser ut och de fick vid olika tillfällen genomföra två prov som testade 12 grundläggande begrepp. På det första provet skulle eleverna med egna ord eller figurer förklara de 12 begreppen. På det andra provet skulle eleverna lösa 12 olika uppgifter som var och en innehöll ett specifikt begrepp. Undersökningen tyder på att eleverna har problem med den kommunikativa förståelsen då de endast gav en korrekt förklaring på ungefär hälften av begreppen. Däremot kan elever lösa uppgifter med begreppet i fokus vilket visar att eleverna har en större funktionell förståelse än de har kommunikativ förståelse.</p>

No description available.

I denna uppsats får läsaren ta del av hur dagens lärare arbetar för att uppnå kraven i den relativt nya läroplanen Lgr11. Syftet med undersökningen är att ta reda på om, eller hur, lärare idag gör för att matematikundervisning i årskurs fyra, fem och sex ska vara kreativ, kommunikativ samt återfinnas i vardagen. Detta gjordes genom en kvalitativ studie genom intervjuer med fem verksamma lärare i årskurs fyra till sex. Huvudresultatet i vår undersökning kan sammanfattas till att färsk kunskap, och rätt kunskap är A och O vid matematikundervisning.