Ämnet handlar om kommunikativ engelskundervisning i ett lekpedagogiskt perspektiv. Studien genomfördes som ett undervisningsförsök i tre klasser i skolår 4 under fyra veckor. Totalt fick varje klass 11 lektioner. Syftet med studien är att beskriva och försöka förstå på vilket sätt undervisningsförsöket kan antas representera ett meningsfullt arbetssätt för barnen. Frågeställningarna lyder:På vilka sätt kan barn inspireras att delta i kommunikativa sammanhang på engelska?Vilken roll spelar sång och rörelse; lek och dramatisering för barns inspiration och meningsskapande i kommunikativ engelska?I analysen av det empiriska materialet urskiljdes fyra inspirationskällor som utgör grunden för barnens inspiration och meningsskapande i kommunikativ engelska: uppgiftens karaktär, uppgiftens presentation, uppgiftens "scaffolds" och den musiska ramen. / The topic of this essay covers a communicative approach of English teaching in a playful and music-orientated perspective. The study was undertaken as a teaching experiment with three classes of children in their fourth year of school during a period of four weeks. Each class received 11 lessons. The purpose of the study is to portray and try to understand in what ways the experiment can be regarded as being meaningful to the children. The research questions are as follows:In what ways can children be inspired to participate in communicative practices in English?What is the importance of song and movement; play and dramatisation regarding children's inspiration to participate and make sense of communicative practices in English?In the analysis of the empirical material, four "sources of inspiration" were detected which are thought as representing how the children were inspired to participate and make sense of the teaching experiment: the character of the activity, the presentation of the activity, the scaffolding of the activity and the playful and music-orientated framework.

Denna studie fokuserar på lärare och hur de använder läromedel som ett verktyg i engelskundervisningen. Syftet är att få en djupare förståelse för hur lärare använder läromedel och läromedel som verktyg i engelskundervisningen för årskurs 2-3 i Sverige. För att besvara studiens syfte ställde avhandlingen två huvudsakliga forskningsfrågor. Dessa frågor besvarades genom tidigare forskning samt intervjuer och observationer från två lågstadieskolor med två olika lärare. Totalt gjordes fem observationer samt fem uppföljande intervjuer. Datainsamlingen granskades noggrant och ett resultat presenterades utifrån detta. Slutligen genomfördes en diskussion för att koppla resultatet till tidigare forskning. Vad vi fann var att lärare gärna använder läroböcker som bas för sin undervisning. Vi såg att budgetrestriktioner och tidsbegränsningar var de två faktorerna som främst påverkade lärarinverkan och användningen av läromedel i engelskundervisningen. Vi fann också att lärarna i vår studie ser läroböcker och läromedel som ett användbart verktyg i sin undervisning, eftersom det minskar planeringstiden.

Syfte med studien är att undersöka hur den kommunikativa miljön inom den pedagogiska verksamheten bidrar till barnens språkutveckling. Den metod som används i studien är både kvantitativ och kvalitativ. En enkät sändes ut till tre förskolor för att besvara den kvantitativa undersökningen. Den kvalitativa undersökningen i form av en gruppintervju, besvarades av en förskola och tre förskollärare.  Med utgångspunkt i de teoretiska begreppen språkmiljö, språkbarriärer, inkludering, barnperspektiv, deltagande samt språkliga hinder analyseras resultatet. Den kommunikativa miljöns betydelse för barnens språkutveckling beskrivs i resultatet. Barnets pedagogiska miljö är enligt förskollärarna väsentlig för den språkliga utvecklingen. Kommunikation i förskolan bidrar till barnets förståelse för sig själv och sin omvärld. Genom kommunikation får barnet tilltro till sin egen förmåga och vågar ta nya initiativ som leder till nya möten. Pedagogens roll är att stötta barnet i hens språkkunskaper, genom att bekräfta och synliggöra bidrar pedagogen till barnets ökade självförtroende. Det är viktigt att barnet får möjlighet att språka på sitt sätt, att möta barnet där det befinner sig. Allt språk är inte verbalt och alla barn kommunicerar på sitt sätt. Genom att pedagogerna arbetar med inkludering i lärmiljön får barnet möjlighet att känna sig delaktiga både i den yttre och inre dialogen. Inkludering och samspel bidrar till barnets förmåga att uttrycka sig och sätta ord på upplevelser och känslor. I samspelet och genom kommunikation skapas en mening och ett sammanhang. Förskolans miljö bidrar till kommunikation och samspel, i samspelet utvecklas språkförståelsen. Språkmiljön behöver vara av inkluderande natur så att alla barn, även barn med språkliga hinder får det stöd de behöver för att utvecklas. Förskollärarna använder sig av pedagogiska verktyg för att stötta barnets språkutveckling. Tecken som stöd används av pedagoger för att stötta barn som är i behov av särskilt stöd. Teckenstöd bidrar till att förstärka det talade språket och är enligt pedagogerna ett effektivt pedagogiskt verktyg i barnets språkutveckling.

Delaktighet och demokrati är grundpelare i samhället. Det är centralt att skapa möjlighet för människor att påverka det samhället de bor i genom medborgardialoger. Praktiskt kan det vara utmaningar för kommuner att skapa inkluderande och representativa dialoger där många medborgare får lyfta sina åsikter. Syftet med uppsatsen är att förstå deltagandets betydelse inom samhällsplanering. Genom att undersöka kommunikativa planeringens ideal samt lagstiftningen som styr deltagande inom svensk översiktsplanering ska det ge en förståelse för det praktiska arbetet med medborgardeltagande. Region Gotlands medborgadialogsarbete i framtagandet av deras nya översiktsplan ligger till grund för den empiriska undersökningen. För uppsatsen har en semistrukturerad intervju genomförts med ansvarig projektledare för översiktsplanen. En tematisk analys har genomförts på tre dokument som behandlar medborgardeltagande från Region Gotland samt transkriberingen från intervjun. Resultaten som framkom presenteras i tre övergripande teman, Engagemang, Tillgänglighet och tydlighet och Digitalisering och visar hur Region Gotland har diskuterat och jobbat med medborgardialoger. Resultatet visar på de utmaningar som återfinns i tidigare forskning även finns inom Region Gotland. Det krävs att arbetet med medborgardeltagande och medborgardialoger går utöver de traditionella ramarna. Nya tillvägagångssätt är avgörande för bredare representation och mer inkluderande medborgardialoger.

In dieser Arbeit werden drei schwedische Übersetzungen von Kleists Komödie Der zerbrochene Krug in Bezug auf die Verhaltensweisen zum Stil analysiert, die in den Übersetzungen zum Ausdruck kommen. Die Analyse betrifft vor allem solche stilistischen Mittel, die Werner Koller formal-ästhetische Qualitäten nennt, so wie Sprachspiel, den Blankvers oder Metaphorik. Ich habe einerseits versucht zu entscheiden, ob die Übersetzungen des betreffenden Stilmittels in erster Linie ziel- oder ausgangssprachlich ausgerichtet sind, andererseits inwiefern der stilistische Aspekt bei den Übersetzern überhaupt einen hohen Stellenwert hat oder ob er pragmatischen Rücksichten den Vorrang lassen muss. Die Übersetzungen weisen große Unterschiede auf. In Nils Personnes Übersetzung hat die Stiltreue im Verhältnis zur pragmatischen Adaption einen sehr hohen Stellenwert und er versucht den Stil durch ausgangssprachliche Mittel zu bewahren. In Carl-Edward Nattséns Übersetzung dagegen hat die pragmatische Adaption den höchsten Stellenwert, doch in den Fällen, wo er den Stil überhaupt wiedergibt, tut er das abwechselnd mit ziel- bzw. ausgangssprachlichen Mitteln. Nur in Horace Engdahls Übersetzung fällt eine überwiegend zielsprachliche Ausrichtung mit einem hohen Stellenwert des stilistischen Aspekts zusammen und nur dann wird der Stil im Sinne Kollers formal-ästhetischer Qualitäten in einem höheren Grad wiedergegeben. Die verschiedenen Strategien können mit den verschiedenen Zwecken der Übersetzer zusammenhängen, sowie mit den Übersetzungsidealen, die vorherrschend waren, als die Übersetzungen geschrieben wurden / I det här examensarbetet undersöks tre svenska översättningar av Kleists komedi Der zerbrochene Krug med avseende på de förhållningssätt till stil som där kommer till uttryck. Analysen gäller särskilt sådana stilistiska medel som Werner Koller kallar formal-estetiska kvaliteter, som ordlekar, blankvers och metaforik. Dels har jag försökt avgöra om översättningarna av de aktuella stilmedlen i första hand är mål- eller källspråksorienterade, dels huruvida den stilistiska aspekten överhuvudtaget prioriteras eller om den får vika för pragmatiska hänsyn. Analysen visar på stora skillnader mellan översättningarna. I Nils Personnes översättning har stiltrogenhet hög prioritet jämfört med den pragmatiska anpassningen och han försöker återge stilen med källspråkliga medel. I Carl-Edward Nattséns översättning däremot har den pragmatiska anpassningen högst prioritet men i de fall han alls återger stilen gör han det omväxlande med mål- och källspråkliga medel. Endast i Horace Engdahls översättning sammanfaller en målspråklig orientering med hög prioritet hos den stilistiska aspekten och bara där återges stilen i Kollers formal-estetiska bemärkelse i någon högre grad. De skilda strategierna kan förklaras med översättarnas olika syften och med de översättningsideal som var rådande när översättningarna gjordes.

The present study examines and classifies learning activities found in teaching materials of Spanish as a foreign language produced for a Swedish context with the aim of determining to what extent they conform to the functional, action-oriented language view advocated by the Swedish curriculum. Both the distribution of learning activities within receptive, productive and interactive skills, the activity types within each skill, and the theoretical underpinnings of the activities have been studied in four popular coursebooks and two websites for teaching Spanish as a foreign language. The activities analyzed have shown a dominance of the written language even in oral activities. The results have also shown a bias towards more controlled, non-communicative activities with an explicit focus on forms at the expense of freer communicative activities with a primary focus on meaning, known to support language acquisition.

<p><strong><em>Urban planning and transportation planning through an integrated process? On perspectives and communicative processes in urban development</em></strong></p><p>During the last couple of years the need for a better coordination of urban and transportation planning in Sweden has been highlighted at several occasions. In response to this need, the project “The Attractive City” (Den Goda Staden) has been initiated, emphasizing collaboration and communicative processes between actors involved in urban and transportation planning as a means to enhance the potential for an integrated planning. In this study the discussions taking place under the umbrella of The Attractive City are examined in order to illuminate the circumstances enhancing or obstructing the potential for integrated planning processes. The aim is to contribute to the knowledge of the conditions for an integrated planning of transportation systems and cities based on dialogue and collaboration. Through three case studies central challenges for cross-sectoral coordination are identified and used as a basis for a discussion on the potential for consensus based planning processes.</p><p>It is concluded that much of the discussions in The Attractive City take a starting point in the ambition for planning to be holistic, an ambition associated with the risk of shadowing a range of underlying tensions between different perspectives among actors involved in the planning processes. The influence of these differences in perspectives on the potential for coordination of parallel planning activities is discussed. With reference to communicative planning theory and the experiences from The Attractive City, it is argued that communicative processes can play a role in sharpening the awareness about the procedural problems that need to be addressed in a planning process. Although consensus, in terms of agreement on solutions, may well be the result of communicative processes, increased understanding of different actors’ motives and conditions to act is seen as the main benefit from this kind of communicative processes, creating a resource to draw upon in future situations.</p>

Title: How do you get a pupil from Year 7-9 in secondary school to communicate in German?  Five high school teachers views on how to develop pupils oral communicative skill within the German language   The aim of this essay is to explore Swedish secondary school teachers, from Year 7-9 in the German language, opinions regarding which work models and verbal strategies that are used and taught in order to foster the pupils oral communicative skill in the classroom. To achieve this aim, semi-structured interviews with five teachers are used. The results show that the teachers find that they encourage the pupils to speak German through creating possibilities for them to practise their oral language skills. The teachers also emphasize that they believe that alternating assignments in groups or pairs, where the students get the chance to be creative, activates the pupils to speak German the most. They also express an awareness for the fact that open or information questions encourage the pupils to use their creativity and speak more German. It was also clear that there are many different communication strategies, which they consider as helpful for the pupils in their attempt to communicate in German. Examples of these strategies are paraphrasing, asking for help, using Swedish words with a German pronunciation. These communicative strategies are, according to the teachers, mediated through the teachers and practise.

The model Communicative Characteristics is designed by Europe’s largest contemporary research project in strategic communication, the project. The communicative organization. With the aim to sort out a current delay in the understanding of being communicative, the project present a model of six characteristics defining “communicative organizations”. With qualitative focus groups this thesis aims to test if the model functions as intended. Based on the same paradigm and theoretical framework as the model is developed in, the authors of this thesis investigate the research question: Does the model Communicative characteristics function to identify “communicative” organizations? To ensure that the thesis empirical data is not based upon answers the organizational members have been taught is the correct answer according to a specific communication model, the study is conducted on an organization that does not explicitly use strategic communicative actions. During the analysis, a discrepancy between the research project the Communicative organizations, and the theoretical perspective CCO which the model is built upon, notion of “communicative” were detected. To exclude the possibility that the model Communicative characteristics could contribute to confusion about the notion, a second research question was designed. In what ways does the research project’s, (the Communicative organization), and the theoretical perspective’s, (CCO), view of the notion “communicative” differ?  To be able to answer both research questions the analysis were divided into two parts, 1) Identification of Communicative characteristics and 2) Constitutive communication. The result achieved in this thesis is that the model Communicative characteristics is considered to function. By applying it to an organization that does not explicitly use strategic communicative actions, changes can be identified for what the organization should change to become communicative. The authors do recommend the research project to oversee their choice of notion due to the discrepancy found between the research project the Communicative organization’s, and the theoretical perspective CCO’s view of “communicative”. By clarifying the notion from only “communicative” to “explicitly communicative” and “explicitly communicative organizations” confusion can be avoided. / Modellen Kommunikativa karakteristika är framtagen av Europas största samtida forskningsprojekt inom strategisk kommunikation, projektet Den kommunikativa organisationen. Med förhoppningar om att reda ut en rådande eftersläpning i förståelsen av att vara kommunikativ, presenterar modellen sex karakteristika som definierar ”kommunikativa organisationer”. Med kvalitativa fokusgrupper testar denna uppsats modellen på en organisation, för att undersöka om den fungerar. Med utgångspunkt i samma paradigm och teoretiska ramverk som modellen är framtagen i, angriper uppsatsförfattarna forskningsfrågan: Fungerar modellen Kommunikativ karakteristika för att identifiera ”kommunikativa” organisationer? För att undvika att få resultat som grundas i svar organisationsmedlemmarna har lärt sig vara rätt enligt en specifik kommunikationsmodell har studien utförts på en organisation som inte anser sig utföra explicita strategiska kommunikationshandlingar. Båda perspektiv utgår från att organisationer är konstituerade i kommunikation. Under analysen upptäcktes en skillnad i forskningsprojektets, Den kommunikativa organisationen, och det teoretiska perspektivet modellen refererar till, Communicative Constitution of Organization (CCO), syn på begreppet ”kommunikativ”. För att utesluta att modellen kan bidra till förvirring angående begreppets innebörd analyserades upptäckten mer djupgående och en andra forskningsfråga formulerades. På vilket sätt skiljer sig forskningsprojektets, (Den kommunikativa organisationen), och det teoretiska perspektivets, (CCO), syn på begreppet kommunikativ? För att besvara de två frågeställningarna delades analysen av in i två delar, 1) Identifiering av Kommunikativa karakteristika och 2) Konstituerande kommunikation. De resultat som framkommit är att modellen Kommunikativa karakteristika anses fungera för att identifiera kommunikativa organisationer. Genom att applicera modellen på en organisation som inte arbetar med explicita strategiska kommunikationshandlingar kan förändringar identifieras för vad organisationen bör förändra för att bli kommunikativ. Uppsatsförfattarna rekommenderar dock forskningsprojektet att se över valet av begrepp då skillnaden mellan forskningsprojektets, Den kommunikativa organisationen, och det teoretiska perspektivets, CCO, syn på begreppet ”kommunikativ” är av betydande karaktär. Genom att förtydliga begreppet från endast ”kommunikativ” till ”explicit kommunikativ” och ”explicit kommunikativa organisationer” kan förvirring undvikas.

Detta arbete är en kunskapsöversikt om hur lärare kan undervisa för att främja elevers vilja och mod att prata engelska i klassrummet. Syftet är med denna kunskapsöversikt att undersöka och redovisa undervisningsmetoder i engelska som andra språk med fokus på muntlig kommunikation. Syftet preciseras genom följande forskningsfråga – vilka metoder kan lärare använda sig av för att elever ska motiveras till att våga prata mer engelska i klassrummet? Det är sju artiklar från sök- och urvalsprocessen som ansågs vara relevanta för studien och som har granskats. Resultatet av vår kunskapsöversikt visar att det som främst påverkar undervisning och lärande är att skapa en miljö för kommunikation och vilja genom att motivera, att implementera engelska utanför klassrummet i lektionerna, estetiska undervisningsmetoder och användandet av teknik i lärande av engelska. Förslagsvis kan man vidare undersöka på vilka sätt dessa undervisningsmetoder kan användas. Hur mycket påverkar årskursen metodernas grundläggande utformning? Hur ska lärare implementera detta och på vilket sätt mäter vid om eleverna vågar prata mer engelska i klassrummet innan respektive efter implementeringen av undervisningsmetoderna? Detta är funderingar vi tar med oss.