The Swedish school system has recently been going through some larger changes, but bigger reforms already started being made in the beginning of the 1990s when the normative grading scale was replaced by a criteria-based scale. This essay discusses and analyses the transformation of upper secondary education in Sweden. Focus lies on the assessment and expectations committed in the curriculum regarding English, including a deeper analysis of oral proficiency within the subject. In order to get a sense of examinations within oral proficiency from this time-period, the study consists of a range of national course-tests, all from the Speaking part, which tests oral proficiency in English. The oral national course-tests included in the study ranges from spring 1999 to fall 2007 as well as two example test representative for tests produced after 2007 until 2014. Assessment of oral production is and has been an subject of discussion, defining the differences between the newer and older exams in contrast to the reforms of the curriculum gives more to the topic. This study finds that changes in the curriculum has had great influences on the levels sought after concerning oral proficiency within the school subject English. The changes reflect overall shifts in the perception of knowledge, both regarding acquisition and performance of language. Moreover there are noticeable changes in the status of English in Swedish schools, concerning schedule; English have seen an increase in hours of teaching, as well as an increase in overall expectations on students as global citizens. However these changes are not represented to the same extent within the national course-tests. The tests show more similarities than differences in areas of construction, preparation and time-constraints, although changes have been made, the examination of the tests are more similar than not.

No description available.

I en organisation påverkas alla av hur kommunikationen fungerar, så det är av stor vikt att språkliga och kommunikativa problem kan hanteras. Oftast finns en rad styrdokument för att hantera just språkliga och kommunikativa problem, men också för att synliggöra organisation­ens mål och visioner och för att planera förändringar. Syftet med den här studien är att genom en kommunikationsanalys beskriva hur en individs kommunikativa kompetens värderas i en organisation. Dessutom undersöks hur risker och möjligheter är relaterade till individens kom­mu­nikativa kompetens och vilka styrdokument som kan vara relevanta för att ta till vara på just den kompetensen. Medierad diskursanalys (MDA) används som grundteori och som analysme­tod. Metoden för in­samling­en av material har främst haft en etnografisk ansats och materialet består av intervjuer med en utvald person och olika typer av textdokument. Intervjupersonen är samordnare vid ett forskningsinstitut i Mälardalen. Utifrån analysbegreppen historisk kropp, interaktionsordning och situationens diskurser analyseras intervjupersonens bakgrund, relationen till de övriga deltagarna, skickad e-post och ett par styrdokument. Det visar sig att kommunikativ kompetens kan vara svårt att ta till vara om det inte finns styr­dokument med tydlig ansvarsfördelning och tydliga riktlinjer. Sådana styrdokument behöver följas, vilket visar sig kan vara problematiskt beroende på hur organisationen väljer att arbeta med dokumenten. Både Heide m.fl. (2012) och Erikson (2011) poängterar värdet av gemen­samma mål i organisat­ionen och att en strategi bör finnas i syfte att beskriva hur dessa mål ska uppnås. Organisationen behöver veta hur de ska ta tillvara på kommunikativ kompetens och hur sådan kompetens ska värderas. Annars kan de gå miste om värdefull kunskap som inte går att läsa sig till.

Medborgardialoger i fysisk planering blir allt viktigare och dess plats allt mer självklar. Det finns oändliga möjligheter för dess utformning och vad som blir bäst beror på plats och situation. Härav blir det intressant att närmare undersöka hur Uppsala kommun har arbetat med medborgardialoger vid framtagningen av planprogrammet för Eriksberg. Arbetet syftar till att undersöka vilka förutsättningar medborgarna ges att delta i den fysiska planeringen. Vidare undersöks vilka problem som finns vid medborgardialoger och hur väl arbetet stämmer överens med kommunens styrdokument. Kanske finns det situationer där medborgardialoger inte ens är önskvärt. Genom en kvalitativ studie bestående av intervjuer och en dokumentanalys i kombination med tidigare forskning framkommer att det svåraste för kommunen är att skapa tillfällen där alla berörda har möjlighet att delta på lika villkor. Genom olika strategier arbetar kommunen med att öka deltagandet genom till exempel utskick av vykort och visst uppsökande av särskilda grupper. I kommunens arbete förekommer tillfällen där medborgardialoger inte alltid är positivt, det handlar främst om en avvägning när i planeringsfasen medborgarna släpps in för att de ska bli produktiva dialoger. Denna avvägning, likt alla andra beslut kring hur medborgardialoger utformas och vilken roll medborgarna ska få är upp till kommunen att bestämma.

I dagens svenskundervisning är det mestadels läraren som äger talutrymmet och eleverna får sällan tillfälle att använda sin muntliga kommunikativa kompetens. Eftersom läraren har stort inflytande på undervisningen är studiens syfte att undersöka hur den muntliga kommunikativa kompetensen uttrycks när läraren undervisar, hur läraren möjliggör och begränsar elevernas muntliga kommunikation i svenskundervisningen. Med utgångspunkt i ett observationsschema har sex strukturerade observationer genomförts i grundskolans yngre åldrar. Empirin har deskriptivt analyserats och resultatet visar en förhållandevis jämn fördelning av att läraren möjliggör och begränsar elevernas muntliga kommunikativa kompetens. Läraren möjliggör elevernas muntliga kommunikativa kompetens genom att ställa frågor och låta eleverna svara på frågor. Läraren begränsar genom att själv använda talutrymmet och låta eleverna arbeta enskilt. Slutsatsen är att läraren både möjliggör och begränsar elevernas muntliga kommunikativa kompetens i undervisningen i samma utsträckning. Dessutom dras slutsatsen att lärarna behöver bli bättre på att låta eleverna vara muntligt aktiva i undervisningen. Studien bidrar därmed med kunskap hur lärare kan bli medvetna om de möjliggör eller begränsar elevernas muntliga kommunikativa kompetens och därigenom utveckla sin undervisning då eleverna blir muntligt aktiva. Studien bidrar dessutom med kunskap till lärare som inte har elevernas muntliga kommunikativa kompetens i fokus i sin nuvarande undervisning. Det är av intresse att studera vidare kring huruvida elevernas muntliga kommunikativa kompetens påverkas av lärarens frågor.

I denna studie undersöktes vilken betydelse relationell kompetens ges i styrdokumenten för lärarutbildningar i Sverige. För att besvara studiens forskningsfrågor undersöktes hur relationell kompetens framskrivs i utbildningplaner och kursplaner i de grundlärarprogram med inriktningen f-3 som, via Antagning.se, var sökbara med start höstterminen 2020.    Totalt undersöktes nitton grundlärarprograms utbildningsplaner och kursplaner, genom kvalitativ och kvantitativ analys, utifrån Aspelins definition av relationell kompetens som bestående av delkompetenserna kommunikativ kompetens, differentieringskompetens och socioemotionell kompetens. Dessutom gjordes en jämförelse av andelen av delkompetenserna i kursplanerna, vilka kategoriserats efter kurskärna. Studien motiveras av Aspelin och Jonssons (2019) studie som visar på behov av att utveckla lärares kunskap och förståelse kring relationell kompetens. Dessutom pekar resultaten i Nordenbo, Søgaard, Tiftikçi, Wendt och Østergaards (2008) studie mot att relationell kompetens, jämte didaktisk kompetens och ledarskapskompetens, är av central betydelse för lärares framgång. I syfte att besvara denna studies forskningsfrågor, tar studiens teoretiska ansats avstamp ur Bengtssons (1997) och Brantes (2016) beskrivning av didaktik, närmare bestämt allmändidaktikens vad-fråga. Dessutom används Aspelin och Perssons (2015b) definitioner av relationell pedagogik för att kartlägga området. Utifrån Aspelins (2018) definitioner av delkompetenserna av relationell kompetens, skapades sedan ett analysverktyg som användes för att analysera framskrivningen av delkompetenserna av relationell kompetens i grundlärarprogrammens utbildningsplaner och kursplaner. I analysen av både utbildningsplanerna och kursplanerna framkom ett mönster som verkar tyda på att socioemtionell kompetens är den delkompetens som  framskrivs mest och differentieringskompetens är den som framskrivs minst. Resultaten i analysen visar också på skillnader av relationell kompetens i de olika utbildningsplanerna och i de olika kursplanerna. Dessutom framkom skillnader i jämförelsen av relationell kompetens i de olika kurskärnorna. Slutsatsen utifrån studiens resultat är att blivande lärares utbildning i relationell kompetens kan variera stort beroende på var de valt att gå sin utbildning. Ur ett större perspektiv inverkar det på möjligheterna att, ur ett likvärdighetsperspektiv, kunna erbjuda en skola för alla. Avslutningsvis konkluderas att mer forskning av lärares utbildning i relationell kompetens behövs, liksom det finns behov av mer forskning av lärarutbildares relationella kompetens.

Detta examensarbete är en kvalitativ undersökning om Singaporemodellens användning isvenska matematiska klassrum från ett lärarperspektiv. Fördelar och utmaningar synliggörsvia målstyrda intervjuer med lärare som använder sig av modellen. Data har samlats in samtanalyserats baserat på grounded theory. Resultatet visar att lärarna som är med i studienbesitter goda erfarenheter av modellens struktur samt arbetssätt. Lärarna upplever att elevernauppvisar en god attityd till lektionsstrukturen och elevresultaten upplevs högre än denperioden innan metoden applicerades i klassrummet. Studien visar att införandet avSingaporemodellen i svenska klassrum skett behändigt då läromedlet samt laborativa materialär till stor stöttning för lärarna. Slutligen upplevs den aktiva lärarrollen som utmanande därerfarenhet är en nyckel till framgång i undervisningen. Den tydliga strukturen för lärarna samtutvecklingen av den kommunikativa förmågan för eleverna visar sig vara två centralafördelar. En stor utmaning enligt undersökningen är att inkludera alla elever beroende pånivåskillnader hos individerna.

Byggbranschen är en omtalad bransch i många avseenden. En gemensam nämnare för problem i branschen har visat sig vara bristande kommunikation mellan olika led i ett byggprojekt. (Svensk Byggtjänst, 2014).  Syftet med studien är att undersöka hur yrkesarbetare och platschefer upplever att kommunikationen idag fungerar ute i produktionen samt vad yrkesarbetare och platschefer kan göra för att bidra till en lyckad kommunikation. Studien avser att med hjälp av åsikter och tankar från yrkesarbetare och platschefer ta fram konkreta framgångsfaktorer för en lyckad kommunikation. Data har samlats in genom intervjuer med yrkesarbetare och platschefer. Respondenternas svar har därefter analyserats och jämförts med tidigare studier och teorier om kommunikation som ämne. Studiens resultat indikerar att yrkesarbetare och platschefer är eniga i hur kommunikationen sker idag men oeniga om hur välfungerande den är. Utifrån respondenternas svar är framgångsfaktorerna för en lyckad kommunikation i produktion engagemang, tydlighet, öppenhet, samarbete, återkoppling samt struktur och planering.

I takt med att Kina spelar en allt viktigare roll i världsekonomi och politik, vill fler och fler människor i hela världen lära sig kinesiska. Det kinesiska språket har ett totalt annorlunda skriftsystem än västerländska språk, vilket kan göra det mycket svårt för västerlänningar. Hur kan inlärningen av kinesiska bli mer effektiv? Denna uppsats försöker utvärdera hur ett bloggpal projekt fungerar i inlärningen av kinesiska för svenska elever. Målet är att åstadkomma ny kunskap i forskningen om inlärningen av kinesiska som främmande språk. / As China is playing an increasingly important role in the world economic and political affairs, more and more people all over the world want to learn Chinese as a foreign language. The Chinese language has a totally different written system compared with those of the west, which can make it very difficult to learn for foreigners. How can teachers help those learners to learn Chinese more effectively? This paper tries to evaluate the effectiveness of a blog pal project in Chinese learning for Swedish students, aiming to contribute to research on teaching Chinese as a foreign language.

Denna studie syftar till att undersöka hur grammatiken integreras i en språkundervisning vars syfte är att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga (Skolverket 2011). Genom intervjuer med språklärare och elever undersöker jag kvalitativt hur grammatiken i praktiken kommer in i undervisningen och om det finns förhållningssätt och metoder som är mer effektiva än andra. Inledningsvis studerar jag hur kommunikativ kompetens definieras i ett teoretiskt perspektiv samt vilka är de olika undervisningsmetoder som språklärarna kan relatera till när det gäller grammatik. Därefter, presenteras resultatet av intervjuer med fyra språklärare och tre gymnasieelever. Resultatet visar att både lärare och elever är medvetna om betydelsen av grammatik för språkinlärningen. Lärarna strävar efter att undervisa grammatik som en del i ett sammanhang och inte som ett isolerat moment, men de har trots allt en tendens att bryta ned undervisningen i mekaniska och kontrastiva övningar. Eleverna å sin sida uppskattar dessa kontrastiva och repetitiva övningar, samtidigt som de efterfrågar ökade möjligheter att träna på grammatiska färdigheter i muntlig kommunikation. Vidare kan det konstateras att det saknas ett gemensamt förhållningssätt i skolan när det gäller grammatikundervisning i moderna språk, det är i stället lärarens bakgrund och lärarstil som styr hur grammatikundervisningen utformas.