The model Communicative Characteristics is designed by Europe’s largest contemporary research project in strategic communication, the project. The communicative organization. With the aim to sort out a current delay in the understanding of being communicative, the project present a model of six characteristics defining “communicative organizations”. With qualitative focus groups this thesis aims to test if the model functions as intended. Based on the same paradigm and theoretical framework as the model is developed in, the authors of this thesis investigate the research question: Does the model Communicative characteristics function to identify “communicative” organizations? To ensure that the thesis empirical data is not based upon answers the organizational members have been taught is the correct answer according to a specific communication model, the study is conducted on an organization that does not explicitly use strategic communicative actions. During the analysis, a discrepancy between the research project the Communicative organizations, and the theoretical perspective CCO which the model is built upon, notion of “communicative” were detected. To exclude the possibility that the model Communicative characteristics could contribute to confusion about the notion, a second research question was designed. In what ways does the research project’s, (the Communicative organization), and the theoretical perspective’s, (CCO), view of the notion “communicative” differ?  To be able to answer both research questions the analysis were divided into two parts, 1) Identification of Communicative characteristics and 2) Constitutive communication. The result achieved in this thesis is that the model Communicative characteristics is considered to function. By applying it to an organization that does not explicitly use strategic communicative actions, changes can be identified for what the organization should change to become communicative. The authors do recommend the research project to oversee their choice of notion due to the discrepancy found between the research project the Communicative organization’s, and the theoretical perspective CCO’s view of “communicative”. By clarifying the notion from only “communicative” to “explicitly communicative” and “explicitly communicative organizations” confusion can be avoided. / Modellen Kommunikativa karakteristika är framtagen av Europas största samtida forskningsprojekt inom strategisk kommunikation, projektet Den kommunikativa organisationen. Med förhoppningar om att reda ut en rådande eftersläpning i förståelsen av att vara kommunikativ, presenterar modellen sex karakteristika som definierar ”kommunikativa organisationer”. Med kvalitativa fokusgrupper testar denna uppsats modellen på en organisation, för att undersöka om den fungerar. Med utgångspunkt i samma paradigm och teoretiska ramverk som modellen är framtagen i, angriper uppsatsförfattarna forskningsfrågan: Fungerar modellen Kommunikativ karakteristika för att identifiera ”kommunikativa” organisationer? För att undvika att få resultat som grundas i svar organisationsmedlemmarna har lärt sig vara rätt enligt en specifik kommunikationsmodell har studien utförts på en organisation som inte anser sig utföra explicita strategiska kommunikationshandlingar. Båda perspektiv utgår från att organisationer är konstituerade i kommunikation. Under analysen upptäcktes en skillnad i forskningsprojektets, Den kommunikativa organisationen, och det teoretiska perspektivet modellen refererar till, Communicative Constitution of Organization (CCO), syn på begreppet ”kommunikativ”. För att utesluta att modellen kan bidra till förvirring angående begreppets innebörd analyserades upptäckten mer djupgående och en andra forskningsfråga formulerades. På vilket sätt skiljer sig forskningsprojektets, (Den kommunikativa organisationen), och det teoretiska perspektivets, (CCO), syn på begreppet kommunikativ? För att besvara de två frågeställningarna delades analysen av in i två delar, 1) Identifiering av Kommunikativa karakteristika och 2) Konstituerande kommunikation. De resultat som framkommit är att modellen Kommunikativa karakteristika anses fungera för att identifiera kommunikativa organisationer. Genom att applicera modellen på en organisation som inte arbetar med explicita strategiska kommunikationshandlingar kan förändringar identifieras för vad organisationen bör förändra för att bli kommunikativ. Uppsatsförfattarna rekommenderar dock forskningsprojektet att se över valet av begrepp då skillnaden mellan forskningsprojektets, Den kommunikativa organisationen, och det teoretiska perspektivets, CCO, syn på begreppet ”kommunikativ” är av betydande karaktär. Genom att förtydliga begreppet från endast ”kommunikativ” till ”explicit kommunikativ” och ”explicit kommunikativa organisationer” kan förvirring undvikas.