Denna studies syfte är att undersöka hur bilden av ungdomar konstrueras i fyra läromedelstexter i tyska som främmande språk från 70-, 80-, 90- och 00-talet utifrån en systemisk-funktionell grammatisk analys. Dessutom belyser studien frågan om det finns någon skillnad i ungdomskonstruktionen mellan de olika läromedelstexterna. Metoden som ligger till grund för studien är en kvalitativ textanalys där fyra stycken läromedelstexter analyseras utifrån den ideationella metafunktionens transitivitetsanalys som är en del av den systemisk-funktionella grammatiken. Genom att använda sig av detta analysverktyg har processer, deltagare och omständigheter i läromedelstexterna lokaliserats och analyserats. Resultatet visar att läroboksförfattarna konstruerar bilden av ungdomar till största del genom att låta dem vara förstadeltagare i processerna. Dock finns det undantag där ungdomsbilden konstrueras genom att låta ungdomarna definiera varandras bild av dem eller där aktiviteter eller familjemedlemmar konstruerar dem. Ungdomskonstruktionen fokuserar på att åskådliggöra att de som levande varelser visar att de kan tänka själva, utföra egna handlingar och uttrycka sig. När det gäller de språkliga medel som har konstruerat bilden av ungdomarna finns det inte någon skillnad mellan de fyra läromedelstexterna men skillnader när det gäller processkärnor, andradeltagare och omständigheter, det vill säga de tre byggstenarna inom den ideationella metafunktionen, finns. Det visar att ungdomarna prioriterar annorlunda saker beroende på hur bilden av dem själva ser ut.

No description available.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur spelbolag på den svenska spelmarknaden kommunicerar ansvarsfullt spelande och vad det innebär för deras positionering i samhället, samt om det finns skillnader mellan reglerade och oreglerade spelbolags kommunikation om ansvarsfullt spelande. Med reglerade spelbolag avses aktörer som har statlig licens att bedriva spelverksamhet i Sverige och kontrolleras av svenska myndigheter. Med oreglerade spelbolag avses aktörer som baserat sin verksamhet utanför Sverige och därmed inte regleras av svenska myndigheter. För att undersöka detta bygger uppsatsens metod på en kombination av den systemisk-funktionella grammatiken (SFG) och Faircloughs kritiska diskursanalys. Uppsatsen är i grunden språkvetenskaplig och lägger därför stor vikt vid att analysera materialets systemisk-funktionella grammatik. Materialet består av fyra webbtexter som informerar om ansvarsfullt spelande, vilka är hämtade från fyra olika spelbolag. Av de fyra texterna är tre publicerade av oreglerade spelbolag och en av ett reglerat spelbolag, vilket är Svenska spel. Resultatet har visat att framför allt de oreglerade spelbolagens texter stödjer sig på en markandsföringsdiskurs och att spelbolagen i sina texter lägger mycket fokus på att framhäva vad de gör för att minska negativa aspekter av spelande. Vidare använder spelbolagen genomgående typiskt säljande kommunikationsstrategier när de presenterar kostnadsfria tjänster och funktioner som sägs motverka spelmissbruk. Resultaten visade även på ett par tydliga skillnader mellan de oreglerade spelbolagens texter och det reglerade spelbolaget Svenska spels text. Svenska spels text stödde sig till exempel inte lika mycket på en marknadsföringsdiskurs som de oreglerade spelbolagens texter och visade sig även använda ett mer distanserat tilltal och omtal än de andra spelbolagen. Avslutningsvis har resultaten diskuterats mot bakgrund av faktorer i samhället som kan påverka spelbolagens kommunikation. Ett exempel på en sådan faktor är en pågående statlig utredning som undersöker hur den svenska spelmarkanden skulle kunna förändras genom lagändring.

Litteraturkritiken har under sin historia länge varit ojämställd, och fast i det genussystem, där, enligt Yvonne Hirdman, män höjs upp över kvinnor i en hierarki. Under 1900-talet har utvecklingen inom kritiken dock gått i en mer jämställd riktning. Syftet med den här undersökningen är att studera om dagens litteraturkritik påverkas av genussystemet, och hur detta i så fall tar sig uttryck, genom att med en transitivitetsanalys som metod undersöka hur central författaren är för recensionerna. Undersökningens material är 20 recensioner från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet från september 2015, där författaren av romanen som recenseras är en man i hälften av recensionerna, och en kvinna i andra hälften. Resultatet visar att författaren är central för recensionen i ungefär samma utsträckning oavsett om författaren är man eller kvinna, men att det finns en större variation i vilka typer av processer och typer av första- och andradeltagare som de manliga författarna är med i. Slutsatsen är att genussystemet visar sig även idag i litteraturkritiken, dock är omfattningen av ojämställdheten liten.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur barn- och ungdomslitteratur inleds, samt om det finns några specifika parametrar som avgör hur en bok inleds. Undersökningen har gjorts på ett material av åtta stycken barn- och ungdomsböcker for åldrarna 6 år upp till tonår/ungdom, där det air de första 40 meningarna i varje bok som undersökts. Detta har gjorts med hjälp av den systemisk-funktionella grammatikens begrepp processer, som delar in skeenden med hjälp av fyra olika processtyper. Den materiella processen handlar om vad som sker, den mentala processen om vad som upplevs, den verbala processen om vad som sägs och den relationella processen om vad som air. Slutsatsen air att det i barn- och ungdomslitteratur air flest materiella processer, följt av de relationella, mentala och verbala. De parametrar som kan påverka barn- och ungdomslitteraturs inledningar är vilken ålder böckerna riktar sig till. De böckerna för yngre barn hade en tendens att innehålla mer fakta. Det kan också ha att göra med vilken genre de tillhör. De böcker som hade spänning som genre hade fler materiella och mentala processer som antyder på händelser och upplevelser medan de böcker med genre vardag hade fler relationella processer och innehåller mer fakta.

No description available.

<p>Testning är en viktig process vid tillverkning av alla typer av system. Traditionellt har testning utförts föratt verifiera att ett system fungerar på ett korrekt sätt. Vid tillverkning och testning av kryptomodulerräcker det dock inte med att verifiera att systemet fungerar korrekt utan testerna måste även visa attsystemet är tillräckligt säkert d.v.s. att det uppfyller de säkerhetskrav som användare och utvecklare ställerpå systemet.I de flesta fall är det dock inte möjligt att bevisa att ett system är säkert och felfritt då det ofta finnsoändligt många attackmöjligheter och oändligt många insignalskombinationer (testfall). För att visa att ettsystem med så stor sannolikhet som möjligt är säkert och felfritt krävs att testaren kan välja lämpligatestingsmetoder och vettiga delmängder av testfall att utföra. Detta kan vara en mycket svår uppgift och ärofta särskilt besvärlig vid säkerhetstestning.Det finns ingen ultimat testningsmetod som alltid fungerar och det finns heller inget ultimattillvägagångssätt som fungerar bra på alla system. Ett alternativ är att låta en riskanalys ligga till grund förhur testningen ska utföras. En riskanalys kan visa vilka delar av systemet som är extra känsliga, vilkatestfall som bör ha högst prioritet m.m. Ett annat alternativ är att använda Federal Information ProcessingStandard 140-X (2) som är en amerikansk standard för kryptomoduler och beskriver vilka tester sommåste utföras för att uppfylla standarden.</p>

<p>Eight out of ten Swedes has once in a while pain in the back, neck or shoulders. This often depends on inactivity and monotonous work under a long time. Pain affects us mentally since the body and mind affect each other, which can lead to an evil circle of pain and depression. A typical imbalance in an office worker with the arms in front of the body while working is that the muscles on the front of the trunk will be shortened, since they never work with their full length and become strong because of the constant use. On the other hand, the muscles on the back of the trunk will be weakened and elongated, since they are working in an extended and static position. The purpose of this study was to examine if it is possible, under a six week period, to get an improved posture in the shoulder region and to get an improved self experienced health. The investigation contained nine middle aged office working women. A posture and a functional analysis were carried out. The functional analysis consisted of two tests that investigated lateral rotation in the shoulder and the relationship between the scapula and the trunk. After the tests were carried out the pictures taken was compared before and after the training period and the changes was noted. The result on this project shows that it is possible for office working women to get an improved posture, movement and coordination in the shoulder within a period of six weeks. It also shows that it is possible to get an improved self experienced health under the same conditions.</p>

<p>I skolans styrdokument står det tydligt att eleverna ska utveckla sin förmåga att kommunicera matematik samt använda lämpliga och korrekta begrepp. Syftet med examensarbetet är att undersöka om gymnasieskolans elever har förståelse gällande matematiska grundbegrepp med avseende på kommunikativ och funktionell förståelse samt se om det finns några skillnader mellan dessa. Med kommunikativ förståelse menas om eleverna kan förklara begrepp med egna ord och/eller med hjälp av figurer. Med funktionell förståelse menas om eleverna kan lösa uppgifter där olika begrepp står i fokus. För att undersöka detta valdes nio olika klasser ut och de fick vid olika tillfällen genomföra två prov som testade 12 grundläggande begrepp. På det första provet skulle eleverna med egna ord eller figurer förklara de 12 begreppen. På det andra provet skulle eleverna lösa 12 olika uppgifter som var och en innehöll ett specifikt begrepp. Undersökningen tyder på att eleverna har problem med den kommunikativa förståelsen då de endast gav en korrekt förklaring på ungefär hälften av begreppen. Däremot kan elever lösa uppgifter med begreppet i fokus vilket visar att eleverna har en större funktionell förståelse än de har kommunikativ förståelse.</p>

Eight out of ten Swedes has once in a while pain in the back, neck or shoulders. This often depends on inactivity and monotonous work under a long time. Pain affects us mentally since the body and mind affect each other, which can lead to an evil circle of pain and depression. A typical imbalance in an office worker with the arms in front of the body while working is that the muscles on the front of the trunk will be shortened, since they never work with their full length and become strong because of the constant use. On the other hand, the muscles on the back of the trunk will be weakened and elongated, since they are working in an extended and static position. The purpose of this study was to examine if it is possible, under a six week period, to get an improved posture in the shoulder region and to get an improved self experienced health. The investigation contained nine middle aged office working women. A posture and a functional analysis were carried out. The functional analysis consisted of two tests that investigated lateral rotation in the shoulder and the relationship between the scapula and the trunk. After the tests were carried out the pictures taken was compared before and after the training period and the changes was noted. The result on this project shows that it is possible for office working women to get an improved posture, movement and coordination in the shoulder within a period of six weeks. It also shows that it is possible to get an improved self experienced health under the same conditions.