<p>Eight out of ten Swedes has once in a while pain in the back, neck or shoulders. This often depends on inactivity and monotonous work under a long time. Pain affects us mentally since the body and mind affect each other, which can lead to an evil circle of pain and depression. A typical imbalance in an office worker with the arms in front of the body while working is that the muscles on the front of the trunk will be shortened, since they never work with their full length and become strong because of the constant use. On the other hand, the muscles on the back of the trunk will be weakened and elongated, since they are working in an extended and static position. The purpose of this study was to examine if it is possible, under a six week period, to get an improved posture in the shoulder region and to get an improved self experienced health. The investigation contained nine middle aged office working women. A posture and a functional analysis were carried out. The functional analysis consisted of two tests that investigated lateral rotation in the shoulder and the relationship between the scapula and the trunk. After the tests were carried out the pictures taken was compared before and after the training period and the changes was noted. The result on this project shows that it is possible for office working women to get an improved posture, movement and coordination in the shoulder within a period of six weeks. It also shows that it is possible to get an improved self experienced health under the same conditions.</p>

Eight out of ten Swedes has once in a while pain in the back, neck or shoulders. This often depends on inactivity and monotonous work under a long time. Pain affects us mentally since the body and mind affect each other, which can lead to an evil circle of pain and depression. A typical imbalance in an office worker with the arms in front of the body while working is that the muscles on the front of the trunk will be shortened, since they never work with their full length and become strong because of the constant use. On the other hand, the muscles on the back of the trunk will be weakened and elongated, since they are working in an extended and static position. The purpose of this study was to examine if it is possible, under a six week period, to get an improved posture in the shoulder region and to get an improved self experienced health. The investigation contained nine middle aged office working women. A posture and a functional analysis were carried out. The functional analysis consisted of two tests that investigated lateral rotation in the shoulder and the relationship between the scapula and the trunk. After the tests were carried out the pictures taken was compared before and after the training period and the changes was noted. The result on this project shows that it is possible for office working women to get an improved posture, movement and coordination in the shoulder within a period of six weeks. It also shows that it is possible to get an improved self experienced health under the same conditions.

Bakgrund: Nacksmärta är den fjärde största sjukdomen i världen och enbart i Stockholm upplevs 10 av 100 personer ha nacksmärta varenda dag. Ungefär 75 % av världens befolkning som hanterar mobiltelefoner har en framåt- och nedåtförskjuten position av nacken, även kallat “text-neck”. Det är viktigt att undersöka om “text-neck” orsakar nacksmärta eftersom fysioterapeuter arbetar enligt en evidensbaserad vård. Således är denna kunskap viktig för att fysioterapeuter ska ge rätt prioritering vid undersökning och behandling av patienter med nacksmärta. Syfte: Syftet med denna studie var att ge en beskrivning på det aktuella vetenskapsläget kring “text-neck” och nacksmärta. Metod: Författarna har gjort en scoping-review och har hittat material genom sökningar på databaserna PubMed, Web of Science, Scopus och Cinahl oktober 2023 samt via kedjesökning. Bland nio stycken inkluderade artiklar, var sju av dem tvärsnittsstudier, en systematisk litteratursammanställning och en longitudinell kohortstudie. Artiklarna granskades med Fribergs (2012) kvalitetsfrågor. Resultat: Inga studier fann ett orsakssamband mellan “text-neck” och nacksmärta. Fyra artiklar, som var av "medel” eller “låg” kvalitet och hade subjektiva mätmetoder för bedömning av “text-neck”, fann samband mellan “text-neck” och nacksmärta. Fem artiklar, som var av "hög” kvalitet där fyra av dem hade objektiva mätmetoder för bedömning av “text-neck”, fann inga samband. Konklusion: Eftersom sju artiklar är tvärsnittsstudier är det svårt att framhäva orsakssamband. Starkare studier av longitudinella slag för att hitta potentiella orsakssamband kring “text-neck” och nacksmärta behövs. Tills vidare bör den biopsykosociala modellen tas i akt bland fysioterapeuter vid undersökning och behandling av patienter med nacksmärta.

I den här vetenskapliga essän undersöks starten av en skrivworkshop, i två ungdomsgrupper, som en gästande skrivpedagog och författare leder på deras skola. Den inledande berättelsen belyser författarens skrivarbete och språkhållningar. I två följande berättelser, från två workshopsituationer i två klasser, gestaltas hur olika hållningar till det skrivna och talade språket konfronterar varandra. Frågorna essän leder in mot handlar om det talade och skrivna språkets funktion i startskedet av en skrivprocess under en skrivworkshop. På vilka sätt påverkar hur eleverna och skrivpedagogen/författaren förhåller sig till språket elevernas möjligheter att skriva egna texter. I teoridelen fokuserar essän på tre fält, Författaren, Utbildaren och Filosofen. Startskedet av skrivprocessen hos eleverna undersöks i ljuset av de tre kunskapsfälten. Här tydliggörs olika dimensioner av praktisk kunskap som en skrivpedagog med egna skriverfarenheter använder sig av och ser som centrala under arbetet med skrivworkshopen Metoden, att med hjälp av tre kunskapsfält belysa en process i kreativt skrivande, tydliggör vikten av eftertanke och omsorg i detaljarbetet med språket under en skrivworkshop. I klassrumssituationerna får det enskilda ordet en avgörande betydelse. Ett väl valt ord i rätt situation från eleven eller skrivpedagogen/författaren kan bli en väg in i ett kreativt skrivande. Ett annat ord skapar istället distans och blir därmed en försvårande omständighet för den enskilda eleven i arbetet med att nå fram till sitt eget språk och sina egna berättelser.

Det som ligger till grund för den här rapporten är företagets problem gällande konstruktion och tillverkning av liv med isydd ärm. Ett produktionsproblem de upplever är att det är svårt att hitta en bra balans i måttlistorna. Vilka ärm- och ärmhålsrelaterad mått ska man ange för producenten att följa i konstruktionen för bästa möjliga passformsresultat. Syftet med rapporten är att genom framtagning av fyra grunder analysera företagets måttlista och med hjälp av grundernas slutgiltiga mått och passform, ifrågasätta olika ärm och ärmhålsrelaterade mått. Med hjälp av detta sedan diskutera fram förslag för vilka mått man bör och inte bör använda sig av i produktionen, hur upplägget av måttlistor ska se ut, samt analyser vad som är avgörande vid konstruktion till en isydd ärm. Hur kan inmatning av hållning vid isättning av isatt ärm förklaras för producenten? Företaget vill med hjälp av nya idéer på måttlistor och information från de nya grunderna hjälpa producenterna förstå konstruktionen och därmed nå ett bättre resultat. Metoden som valts i arbetet är att så lite som möjligt se till de sedan innan angivna ärm-måtten och istället arbeta kring måtten för att kunna lägga passformen i fokus. Först när en tillräckligt bra passform är uppnådd analyseras vilka mått som lett dit, vilka mått som kan vara relevanta för företaget att förändra och vilka mått som utifrån det färdiga mönstret enkelt kan ändras för att överensstämma mot företagets önskade mått. Resultatet som presenteras i rapporten visar metodarbetet, hur framtagningen av grunderna utförts och vilken roll arbetet med hållning spelat i rapporten. Delar som utelämnats är manualen, graderingens effekt, material anpassningar och vidare forskning om hållning. I diskussion och slutsats utvärderas och diskutteras vilka mått som anses kritiska, vilka som bör anges konstanta och lämnas öppna i alternativa måttlistor åt producenten, för att på bästa sätt förmedla vad man önskar i mönstret. / Program: Designteknikerutbildningen

<p>Det förekommer hållningsmönster som kan leda till problem från nacke och axlar. Ett hållningsmönster med hög muskelaktivitet i övre trapezius (ÖT) är ofta förknippat med nack- och skuldersmärta. Därför var det relevant att göra en experimentell hållningskorrigeringsstudie för att studera eventuella förändringar i muskelaktiviteten i ÖT. Syftet med studien var att undersöka om en korrigering av axlarnas position har betydelse för muskelaktiviteten i ÖT när armarna hålls i tre olika positioner framför kroppen, samt beskriva muskelaktiviteten i dessa positioner. Tio personer med hopsjunken hållning och nack- eller axelproblem deltog i studien. Muskelaktiviteten i ÖT mättes med elektromyografi i tre olika positioner före och efter en korrigeringsintervention. En signifikant minskning (<em>p</em><0,05) av muskelaktiviteten i ÖT registrerades för respektive position efter hållningskorrigeringen. Det fanns individuella skillnader i muskelaktiviteten i ÖT hos försökspersonerna och korrigeringseffekten för muskelaktiviteten i ÖT varierade beroende på position. Resultatet pekar på att hållningskorrigering är procentuellt sett effektivare i en armposition med låg muskelaktivitet än i en position med hög muskelaktivitet. Däremot ger en korrigering i en position med hög muskelaktivitet större reell minskning av muskelaktiviteten än i en position med låg muskelaktivitet. Vidare kunde ses att vissa individer kan vara mer mottagliga för hållningskorrigeringen än andra.</p>

Syftet med studien är att undersöka om individer med en liberal hållning i alkoholfrågan löper en större risk att råka ut för olika alkoholrelaterade sociala problem än individer med en restriktiv hållning. Då tidigare forskning om relationen mellan hållning i alkoholfrågan och sociala problem är svårhittad, fokuseras resultaten av tidigare forskning på de enskilda variablerna. Resultaten kopplas sedan ihop för att härleda uppsatsens hypoteser. Tidigare forskning pekar också på att kön, ålder, inkomst och konsumtionsnivå är variabler som kan ha direkt inverkan på alkoholrelaterade problem. Datamaterialet som används är sekundärdata från Monitorstudien 2009 som bearbetades med hjälp av binär logistisk regressionsanalys. Resultatet bekräftar hypotesen att individer med en liberal attityd löper större risk för att råka ut för de flesta av de undersökta problemen. Det framgår också att kön, ålder och inkomst är relevanta men att konsumtionsnivå är den variabeln som har störst förklaringsvärde. För att få en modell med större förklaringsvärde föreslås att utöka den befintliga med fler relevanta variabler. Dessutom rekommenderas det att titta närmare på enskilda sociala problem och att undersöka flera dimensioner av inställningen till alkohol.

Det förekommer hållningsmönster som kan leda till problem från nacke och axlar. Ett hållningsmönster med hög muskelaktivitet i övre trapezius (ÖT) är ofta förknippat med nack- och skuldersmärta. Därför var det relevant att göra en experimentell hållningskorrigeringsstudie för att studera eventuella förändringar i muskelaktiviteten i ÖT. Syftet med studien var att undersöka om en korrigering av axlarnas position har betydelse för muskelaktiviteten i ÖT när armarna hålls i tre olika positioner framför kroppen, samt beskriva muskelaktiviteten i dessa positioner. Tio personer med hopsjunken hållning och nack- eller axelproblem deltog i studien. Muskelaktiviteten i ÖT mättes med elektromyografi i tre olika positioner före och efter en korrigeringsintervention. En signifikant minskning (p&lt;0,05) av muskelaktiviteten i ÖT registrerades för respektive position efter hållningskorrigeringen. Det fanns individuella skillnader i muskelaktiviteten i ÖT hos försökspersonerna och korrigeringseffekten för muskelaktiviteten i ÖT varierade beroende på position. Resultatet pekar på att hållningskorrigering är procentuellt sett effektivare i en armposition med låg muskelaktivitet än i en position med hög muskelaktivitet. Däremot ger en korrigering i en position med hög muskelaktivitet större reell minskning av muskelaktiviteten än i en position med låg muskelaktivitet. Vidare kunde ses att vissa individer kan vara mer mottagliga för hållningskorrigeringen än andra.

<p>Syftet med undersökningen var att mäta hur studenter vid Stockholms universitets allmänna</p><p>socionomlinje själva skattar sin självkännedom. En jämförelse gjordes mellan</p><p>termin ett och sex för att se om den självskattade självkännedomen utvecklats under</p><p>utbildningens gång. Jag gjorde en enkätundersökning där studenterna fick ta ställning</p><p>till olika påståenden samt svara på i vilken utsträckning olika faktorer inverkat. Resultaten</p><p>presenterades som en jämförelse mellan terminerna, men vissa resultat avseende</p><p>hela undersökningsgruppen presenterades också. Studien visar att samtliga respondenter</p><p>upplevde sig ha en god självkännedom. Man kan avläsa en tendens till att sjätteterminsstudenterna</p><p>i något högre utsträckning anser sig ha en mycket god självkännedom samt</p><p>att de upplever att självkännedomen har utvecklats under studietiden. Detta anser de</p><p>inte vara enbart utbildningens förtjänst utan faktorer såsom ålder, yrkeserfarenhet, relationer</p><p>samt kriser har också i stor utsträckning bidragit till utvecklingen av självkännedomen.</p><p>Bland de moment under utbildningen som man anser bidragit mest toppar praktikterminerna.</p><p>Studien gjordes utifrån ett psykodynamiskt perspektiv.</p>

Syftet med undersökningen var att mäta hur studenter vid Stockholms universitets allmänna socionomlinje själva skattar sin självkännedom. En jämförelse gjordes mellan termin ett och sex för att se om den självskattade självkännedomen utvecklats under utbildningens gång. Jag gjorde en enkätundersökning där studenterna fick ta ställning till olika påståenden samt svara på i vilken utsträckning olika faktorer inverkat. Resultaten presenterades som en jämförelse mellan terminerna, men vissa resultat avseende hela undersökningsgruppen presenterades också. Studien visar att samtliga respondenter upplevde sig ha en god självkännedom. Man kan avläsa en tendens till att sjätteterminsstudenterna i något högre utsträckning anser sig ha en mycket god självkännedom samt att de upplever att självkännedomen har utvecklats under studietiden. Detta anser de inte vara enbart utbildningens förtjänst utan faktorer såsom ålder, yrkeserfarenhet, relationer samt kriser har också i stor utsträckning bidragit till utvecklingen av självkännedomen. Bland de moment under utbildningen som man anser bidragit mest toppar praktikterminerna. Studien gjordes utifrån ett psykodynamiskt perspektiv.