Det som ligger till grund för den här rapporten är företagets problem gällande konstruktion och tillverkning av liv med isydd ärm. Ett produktionsproblem de upplever är att det är svårt att hitta en bra balans i måttlistorna. Vilka ärm- och ärmhålsrelaterad mått ska man ange för producenten att följa i konstruktionen för bästa möjliga passformsresultat. Syftet med rapporten är att genom framtagning av fyra grunder analysera företagets måttlista och med hjälp av grundernas slutgiltiga mått och passform, ifrågasätta olika ärm och ärmhålsrelaterade mått. Med hjälp av detta sedan diskutera fram förslag för vilka mått man bör och inte bör använda sig av i produktionen, hur upplägget av måttlistor ska se ut, samt analyser vad som är avgörande vid konstruktion till en isydd ärm. Hur kan inmatning av hållning vid isättning av isatt ärm förklaras för producenten? Företaget vill med hjälp av nya idéer på måttlistor och information från de nya grunderna hjälpa producenterna förstå konstruktionen och därmed nå ett bättre resultat. Metoden som valts i arbetet är att så lite som möjligt se till de sedan innan angivna ärm-måtten och istället arbeta kring måtten för att kunna lägga passformen i fokus. Först när en tillräckligt bra passform är uppnådd analyseras vilka mått som lett dit, vilka mått som kan vara relevanta för företaget att förändra och vilka mått som utifrån det färdiga mönstret enkelt kan ändras för att överensstämma mot företagets önskade mått. Resultatet som presenteras i rapporten visar metodarbetet, hur framtagningen av grunderna utförts och vilken roll arbetet med hållning spelat i rapporten. Delar som utelämnats är manualen, graderingens effekt, material anpassningar och vidare forskning om hållning. I diskussion och slutsats utvärderas och diskutteras vilka mått som anses kritiska, vilka som bör anges konstanta och lämnas öppna i alternativa måttlistor åt producenten, för att på bästa sätt förmedla vad man önskar i mönstret. / Program: Designteknikerutbildningen

För ett företag som arbetar med fast-fashion, är en snabb produktutvecklingsprocess ett måste. Dessa företag anlitar ofta leverantörer till att sköta mönsterkonstruktionen i samband med tillverkningen av plaggen och den stora utmaningen som detta samarbete möter, är tidspressen. Mönsterkonstruktionen och passformen blir ofta lidande vilket leder till att framtagningen av nya produkter blir ineffektiv och en mer kostsam process än nödvändigt, både för företaget och leverantörerna, men också för miljön. En specifik modell som för företaget haft återkommande passformsproblem, är ett överdelsplagg för dam med en djupt v-formad halsringning fram respektive bak. Passformsproblemen har visat sig främst kring ärmhålet och ärmen, men också över plaggets balans generellt. Syftet med studien är att undersöka vad som händer med ett överdelsplaggs balans vid konstruktion av just en v-formad halsringning. Information om passformsproblem och balans av ärmhål och halsringningar saknas inom litteratur och forskning, vilket tyder på ett behov som sträcker sig utöver företagets. Metoden som använts i studien är experimentell och består av digital mönsterkonstruktion, sömnad av prototyper och avprovning på verkliga provpersoner. Resultatet pekar på behovet av att använda sig av noggrant framtagna grundmönster och studiens slutsats visar hur de viktigaste parametrarna för denna specifika modell bör vara konstruerade / For a fast-fashion clothing company, a fast product development process is essential. These companies often hire suppliers to handle the patternmaking in combination with the production of the merchandise and the main challenge that these type of collaborations faces is the time-sensitivity. The patternmaking and the fit of the garments are often the ones to suffer, which in turn makes the development process of new products inefficient and a more costly process than necessary, both for the clothing company and the supplier but also for the environment. A specific model that has recurring problems with fit is a ladies top with a deep v-shaped neckline in front or in back of the garment. The fit problems are mainly located around the armhole and the sleeve, but it is also shown on the overall balance of the garment. The purpose of this study is to investigate what happens with the balance of the garment when constructing a deep v-shaped neckline. Information about fit problems and balance of the arm and armhole in combination with necklines is lacking in literature and research, which indicates a need that extends beyond the company’s need. The method used in the study is experimental and consists of digital patternmaking, sewing of prototypes and fitting-sessions on real people. The result points to the need to use carefully developed block patterns and the conclusions states how the most important parameters for this specific model should be constructed.

Uppsatsen innehåller en förstudie av ärmhålskonstruktioner: isatt ärm och raglanärm, för målgrupperna herr och dam. Dessa konstruerades, analyserades och avprovades i Lectra (2013) Modaris 3D prototyping. Ärmhålskonstruktionernas passform och konstruktion jämfördes utifrån bestämda parametrar och med hjälp av ett avprovningsprotokoll med poängsystem. De ärmhålskonstruktionerna med högst poäng låg till grund vid skapandet av ett bibliotek med grundmönster anpassade för funktionsplagg. Grundmönstren kommer vara användbara för företaget i framtiden och underlätta företagets arbete vid framtagning av nya modeller. Uppsatsen omfattar även framtagningen av dessa grundmönster. Alla konstruktionerna skapades i Lectra (2015) Modaris och avprovningarna utfördes i Lectra (2013) Modaris 3D prototyping, samt i verkligheten. Resultatet redovisar avprovningarna, en rangordning av vilka ärmhålskonstruktioner som har bäst passform, samt tillvägagångsättet vid konstruktion av dem fyra grundmönstren. Slutsatsen av studien var att alla konstruktioner från befintlig litteratur kräver justeringar för att uppnå god passform. En god passform av en raglanärm uppnås när brytningspunkten på framstycket ligger vid 1/3 av ärmhålets sträcka och bakstyckets brytningspunkt ligger vid 2/5, samt när framstyckets raglansöm har en djupare kurva än bakstyckets. Bäst passform för isatt ärm uppnås när framstyckets ärmhål har en rundare, djupare form jämfört med bakstyckets. Slutsatsen visar att det finns tydliga skillnader mellan herr- och damkonstruktionerna. / The paper contains a study of sleeve constructions for set-in sleeves and raglan sleeves for the target groups, men and women. These were constructed and analyzed in Lectra (2015) Modaris 3D prototyping. The sleeves fit and construction was compared on specific parameters and using a point system with and protocol. The sleeve constructions with highest points then formed the basis for the creation of a library of basic patterns, adapted for functional garments. These will be useful for the company in the future and when developing new models. The paper also includes the development of these basic patterns. All constructions was created in Lectra (2015) Modaris and fitting was performed in Lectra (2013) Modaris 3D prototyping, and in reality. The result of this study reports a ranking of the sleeve constructions based the best fit, and the approach in the construction of these four basic patterns. The conclusion of the study was that all constructions from existing literature require adjustments to achieve good fit. The conclusion is that a good fit of a raglan sleeve is achieved when the breaking point on the front piece is places at 1/3 of the armhole line and when the breaking point on the back piece is places at 2/5. The front piece raglan seam requires a deeper curve than the back piece. Best fit for set-in sleeves is achieved when the front piece armhole has a deeper curved line, compared to the back piece. The conclusion shows that there are clear differences between men and women's sleeve constructions.