Kommunikationsproblem mellan konfektionsföretag och tillverkare är vanligt förekommande vid framtagningen av kläder. För företag som inte tillämpar egen mönsterkonstruktion på huvudkontoret är det lätt att feltolkningar uppstår när tillverkarna ska tolka och översätta instruktionerna som de mottar. Studien har gjorts i samarbete med ett företag som upplevt passformsproblem för sina trikåplagg på grund av kommunikationsproblem med tillverkaren. Företaget skickar plaggmåttlistor och instruktioner till tillverkaren. Med hjälp av egna grundkonstruktioner skulle företaget ha större kontroll över mönsterkonstruktionen för sina överdelsplagg i trikå och antalet provplagg skulle kunna reduceras. Detta skulle spara både tid, ekonomiska och klimatekonomiska resurser som även är i enlighet med företagets värderingar och hållbarhetsarbete. Syftet med studien har varit att vidareutveckla redan framtagna grundkonstruktioner för överdelsplagg i trikå för både dam och herr, samt att utveckla en raglanärm med utgångspunkt från grundkonstruktionen. Inom forskning och litteratur saknas dokumentation av passformsproblem och åtgärder vid konstruktion av raglanärmar. Det saknas även information kring hur mönsterkonstruktionen kan anpassas för industriell tillverkning. Studien har därför fokuserat på att identifiera och åtgärda passformsproblem som uppstår kring axelpartiet och över ärmen. För att uppnå syftet har en experimentell metod använts i form av mönsterkonstruktion, sömnad av provplagg och avprovningar. Resultatet av framtagningen av raglanärmen visar att ett axelinsnitt är väsentligt för att uppnå en god passform över axelkulan.

Uppsatsen innehåller en förstudie av ärmhålskonstruktioner: isatt ärm och raglanärm, för målgrupperna herr och dam. Dessa konstruerades, analyserades och avprovades i Lectra (2013) Modaris 3D prototyping. Ärmhålskonstruktionernas passform och konstruktion jämfördes utifrån bestämda parametrar och med hjälp av ett avprovningsprotokoll med poängsystem. De ärmhålskonstruktionerna med högst poäng låg till grund vid skapandet av ett bibliotek med grundmönster anpassade för funktionsplagg. Grundmönstren kommer vara användbara för företaget i framtiden och underlätta företagets arbete vid framtagning av nya modeller. Uppsatsen omfattar även framtagningen av dessa grundmönster. Alla konstruktionerna skapades i Lectra (2015) Modaris och avprovningarna utfördes i Lectra (2013) Modaris 3D prototyping, samt i verkligheten. Resultatet redovisar avprovningarna, en rangordning av vilka ärmhålskonstruktioner som har bäst passform, samt tillvägagångsättet vid konstruktion av dem fyra grundmönstren. Slutsatsen av studien var att alla konstruktioner från befintlig litteratur kräver justeringar för att uppnå god passform. En god passform av en raglanärm uppnås när brytningspunkten på framstycket ligger vid 1/3 av ärmhålets sträcka och bakstyckets brytningspunkt ligger vid 2/5, samt när framstyckets raglansöm har en djupare kurva än bakstyckets. Bäst passform för isatt ärm uppnås när framstyckets ärmhål har en rundare, djupare form jämfört med bakstyckets. Slutsatsen visar att det finns tydliga skillnader mellan herr- och damkonstruktionerna. / The paper contains a study of sleeve constructions for set-in sleeves and raglan sleeves for the target groups, men and women. These were constructed and analyzed in Lectra (2015) Modaris 3D prototyping. The sleeves fit and construction was compared on specific parameters and using a point system with and protocol. The sleeve constructions with highest points then formed the basis for the creation of a library of basic patterns, adapted for functional garments. These will be useful for the company in the future and when developing new models. The paper also includes the development of these basic patterns. All constructions was created in Lectra (2015) Modaris and fitting was performed in Lectra (2013) Modaris 3D prototyping, and in reality. The result of this study reports a ranking of the sleeve constructions based the best fit, and the approach in the construction of these four basic patterns. The conclusion of the study was that all constructions from existing literature require adjustments to achieve good fit. The conclusion is that a good fit of a raglan sleeve is achieved when the breaking point on the front piece is places at 1/3 of the armhole line and when the breaking point on the back piece is places at 2/5. The front piece raglan seam requires a deeper curve than the back piece. Best fit for set-in sleeves is achieved when the front piece armhole has a deeper curved line, compared to the back piece. The conclusion shows that there are clear differences between men and women's sleeve constructions.

Bakgrunden till denna rapport är att det sportvarumärke jag samarbetat med ville utveckla en modell av längdskidåkningsjacka som fanns i deras sortiment. Undersökningen gällde att identifiera förbättringspunkter på en dam- och herrvariant av denna jacka. Avsikten var att bevara plaggens design och genom förändringar i mönstrens konstruktion förbättra passform och rörelsefrihet, och därigenom plaggets funktion. Genom att konstruera, sy toiler och prova av dessa på provmodeller, har rörelsefrihet och passform kunnat utvärderas. Resultatet visade att viktiga punkter var raglanärmens konstruktion, böjningen av ärmen, kragens form, ärmhålsdjup och placering av skärlinjer. Det blev också tydligt att kombinationen av designerns och konstruktörens kunskaper tidigt i processen är a och o för ett lyckat resultat. En tydlig kommunikation mellan dessa parter kan minska antalet provplagg under produktutvecklingen.Ämnen som också behandlats under arbetet är gradering, produktspecificering och deras betydelse för plagg och produktion. I undersökningen har jag även tittat på möjligheter till ytterligare utveckling av jackornas funktion om designen kan förändras, till exempel genom att flytta skärningar och på så vis ändra modellens utseende.This study was made due to a sports brand wanting me to develop a style of cross country ski jacket that are currently part of their collection. The study contained identifying areas of possible improvement in both a men and women´s jacket. The mission was to keep the design of the jacket and on the same time improve the fit and ease of movement in the garment (and thereby the function). Through analysis of style samples, pattern construction, sewing of proto samples and fittings on models, the fit and ease of movement has been evaluated. The results are that important garment elements are the neck width, scye depth, construction of the raglan sleeve, the pre-bent sleeve and the placement of cut lines. A conclusion is that to reach a functional and nice looking garment, the designer and the pattern constructor need to cooperate in the product development phase. Good communication between these two departments can reduce the number of proto samples that has to be made.Pattern grading, product specifications and their impact on the style and production process are subjects that are also presented and discussed in this report. During the project I have also studied the possibilities of further development through style design changes. / Program: Designteknikerutbildningen