Detta examensarbete har gjorts mot ett svenskt modeföretag som på grund av bristande graderingskunskaper har haft ofullständiga skillnadsmåttlistor. Detta ledde till att leverantörerna fick relativt fria händer vid gradering då dom inte hade många mått att gå efter. När en ny mönsterkonstruktör anställdes av företaget upprättades nya måttlistor som gavs till leverantörerna för att säkerställa att graderingen är den samma oavsett vilken leverantör som tillverkar modellen. Då modeföretaget endast kontrollerar grundstorlekarna i varje modell, storlek 36 i dam och 48 i herr, kontrollerades det aldrig ifall den nya graderingen följdes. Genom att 5 plagg som återkommer säsong efter säsong har mätts av i alla tillgängliga storlekar har det kunnat analyseras hur leverantörerna har graderat plaggen. Personal från en av modeföretagets butiker intervjuades för att se hur den avvikande graderingen på de avmätta plaggen upplevdes av företagets kunder. Graderingen på två av modellerna kontrollerades med hjälp av leverantörernas graderade mönster. Graderingen på mönstren jämfördes sedan mot de avmätta plaggens gradering samt mot det som sagts under butiksintervjun. Resultatet av de olika stegen var att plaggen inte är så mycket felgraderade utan de avvikande måtten på de avmätta plaggen har uppstått under någon annan del av tillverkningen och inte på grund av felgradering. / This thesis have been made towards a Swedish fashion company that have had incomplete graded measurement specifications due to lack of grading knowledge. This gave the suppliers relatively free rein to grade the models since they didn’t have many measurements to follow. When a new pattern maker was hired by the fashion company new graded measurement specifications was developed by the pattern maker to ensure that the models had the same grading regardless of which supplier whom produced the models. Since the fashion company only controls the base size of each model, size 36 for women’s wear and 48 for men’s wear, the company doesn’t know if the suppliers have followed the new grading rules. By measuring 5 models, in each viable size, that are reproduced each year the used grading was analyzed. Personnel from one of the company’s stores was interviewed to see how the costumers experienced the different sizes in each model. The grading on two of the models were controlled by checking the grading on the patterns the suppliers had graded. The grading was then compared to the grading on the measured models and what had been said during the interview. The result of this was that the models mostly were graded correctly and that the divergent grading of the measured models were caused during another part of the production and not by incorrect grading of the patterns.

Kommunikationsproblem mellan konfektionsföretag och tillverkare är vanligt förekommande vid framtagningen av kläder. För företag som inte tillämpar egen mönsterkonstruktion på huvudkontoret är det lätt att feltolkningar uppstår när tillverkarna ska tolka och översätta instruktionerna som de mottar. Studien har gjorts i samarbete med ett företag som upplevt passformsproblem för sina trikåplagg på grund av kommunikationsproblem med tillverkaren. Företaget skickar plaggmåttlistor och instruktioner till tillverkaren. Med hjälp av egna grundkonstruktioner skulle företaget ha större kontroll över mönsterkonstruktionen för sina överdelsplagg i trikå och antalet provplagg skulle kunna reduceras. Detta skulle spara både tid, ekonomiska och klimatekonomiska resurser som även är i enlighet med företagets värderingar och hållbarhetsarbete. Syftet med studien har varit att vidareutveckla redan framtagna grundkonstruktioner för överdelsplagg i trikå för både dam och herr, samt att utveckla en raglanärm med utgångspunkt från grundkonstruktionen. Inom forskning och litteratur saknas dokumentation av passformsproblem och åtgärder vid konstruktion av raglanärmar. Det saknas även information kring hur mönsterkonstruktionen kan anpassas för industriell tillverkning. Studien har därför fokuserat på att identifiera och åtgärda passformsproblem som uppstår kring axelpartiet och över ärmen. För att uppnå syftet har en experimentell metod använts i form av mönsterkonstruktion, sömnad av provplagg och avprovningar. Resultatet av framtagningen av raglanärmen visar att ett axelinsnitt är väsentligt för att uppnå en god passform över axelkulan.

Produktutvecklingen är en av de viktigaste processerna som sker i ett klädtillverkande modeföretag men trots det är ofta denna som utsätts för flest påfrestningar vid tidsförluster. Inom fast fashion-segmentet är tiden som tillägnas produktutvecklingen extremt komprimerad. Det blir därför kritiskt att hinna med att säkerställa passform och kvalitet på plaggen. Det begränsade utbudet av litteratur och forskning kring ämnet badkläder i relation till passform behöver utökas för att skapa ett verktyg i produktutvecklingen för företag som tillverkar plagg inom denna produktgrupp. Syftet med denna studie är att skapa en effektiviserad metod för att säkerställa passformen på tvådelade badkläder som konstrueras externt. Studien ska genom uppnått syfte bidra med empiri på området framtagning av tvådelade badkläder. Resultatet har uppnåtts genom att definiera passformsproblem som har åtgärdats med en experimentell metod där uppsömnad av prototyper använts som validering. Utifrån detta har grundmåttlistor tagits fram som kan utnyttjas på samma sätt som ett grundmönster. Resultatet ger förslag på hur de identifierade passformsproblemen kan åtgärdas genom mönster- och måttförändringar. Genom att använda en grundmåttlista som utgångspunkt vid produktutveckligen säkerställs passformen tidigare i processen antalet prototyper kan kortas ner, vilket skapar en anpassning till de krav som ställs på fast fashion-tillverkande företag.

Vid digital mönsterkonstruktion för ett plagg krävs ett befintligt grundmönster som utgångspunkt för att kunna tidseffektivisera framtagningsprocessen. På konfektionsföretag där tid för mönsterkonstruktion är bristfällig lämnas detta moment ofta till fabriksanställda trots att kompetens finns inom företaget. Denna studie syftar till att ta fram en passformsgrund till ett sportföretags formade jackor för att främja framtida konstruktionsprocess för företagets konstruktörer. Resultat har uppnåtts med hjälp av metoder som digital mönsterkonstruktion, sömnad av provplagg och avprovningar. För att grunden ska kunna användas till företagets hela storleksintervall har denna graderats. Verifiering av graderingen har utförts genom virtuell avprovning på inskannade provpersoner i ett 3D-simuleringsprogram. Resultatet visar en passformsgrund där företagets återkommande passformsproblem över byst har korrigerats. Till passformsgrunden har tre ärmar konstruerats för att bredda användningen av mönstret. Passformsproblemet och ärmarnas form har korrigerats i mönsterkonstruktionen genom förflyttning av skärlinjer, vridningar och formtillägg. Graderingens utfall visas genom digitala avprovningar i företagets brytstorlekar. Skärmdumpar från 3D-simuleringsprogrammet visualiserar skärlinjernas placering och plaggets passform. / When developing a digital pattern for a new garment a basic pattern is required to efficient the construction time. In companies where the construction process is handed over to the producing factory is the reason sometimes a lack of time for this process at the head office. This report aim is to develop a basic pattern to a sports company’s shaped jackets for women. The pattern is intended to efficient the construction time for the company's constructors when developing future jacket models. In order to achieve the result digital pattern making, toile sewing and fitting will be crucial methods to use. The basic pattern will be graded in the company’s size range. To verify the fit of the graded pattern test persons will be scanned and a virtual fitting session will be done on avatars in a 3D simulation program. The results show’s a basic pattern were the fit problem over bust area has been corrected. To enhance the usability of the pattern, three different sleeve types have been developed. The fit problem and the form of the sleeves have been solved in the pattern construction by moving the cut lines, twists and adding shape. The digital fitting process shows the grading’s outcome when the garment is tested in the company's bigger and smaller sizes. Screenshots from the 3D simulation software visualizes the cut lines placement and the fit of the garment.