Denna studie är ett kandidatarbete inom området designteknik. Studien undersöker olika jeansgrenars form och mått, och hur detta påverkar komfort och visuell passform vid användning. Grunden till studien ligger i en problematik som upptäckts på ett svenskt modeföretag. Företagets jeansbyxa är problematisk då veck och dragningar bildas, speciellt kring grensömmen fram, vilket varken är smickrande eller komfortabelt för användaren. Studien undersöker och jämför företagets, marknadens och litteraturens jeansgrenar. Detta för att studera vilka samband som finns på detta inte så utforskande område. Studiens syfte är att analysera och jämföra passform, mått och konstruktion på jeansgrenar från olika grupper. Metoder som används är avprovning på provmodell, digitalisering av konstruktioner, mätning av plagg samt visuell jämförelse av grenkonstruktioner. Jeansens komfort och visuella passform bedöms vid avprovning och med hjälp av en passformsmatris kartläggs vilka jeansbyxor som visar bäst resultat. Slutligen verifieras studien genom att applicera resultatet av studien på företagets befintliga jeansbyxa. Studiens resultat visar på god passform vid omplacering av form i grensöm samt på samband mellan god passform och grenspetsens vinkel.

Framtagningen av en bh är en komplex process där materialval starkt påverkar slutresultatet. En bh måste uppfylla vissa krav för att förenkla det dagliga livet för bäraren vilket innebär att en bra passform är speciellt viktigt. Det finns studier och litteratur kring konstruktion av underkläder men det saknas studier inom materialets påverkan på passform, konstruktion eller sömnad. I syfte att undersöka detta syddes två modeller upp i tre olika materialval. Modellerna som skapades var en bygelbehå och en mjukbehå som analyserades utifrån de konstruktions- och sömnadsförändring som de olika materialvalen ledde till. Resultatet visade att passformsproblem som uppstod för de olika materialen var en felplacering av bröstet i kupan och vaggan eller problem med rörelsevidd. Slutsatsen är att studien gav goda resultat som visade att balans, trådrak, linjer och rörelsevidd är de konstruktionspunkter som behöver förändras när materialet ändras för att samma passform skall bibehållas. Materialens olika egenskaper, såsom konstruktion och elasticitet påverkade sömnaden där helt olika sömnadsbeskrivningar fick användas för alla modeller. Det visades också att vissa konstruktions- och sömnadsförändringar måste genomföras för att det estetiska uttrycket skall vara detsamma, såsom en ändrad höjd på kupan eller ändrad sömtyp. Genom en studie av materialet kan vissa delar av framtagningsarbetet, såsom placering av trådrak estimeras redan från början.

No description available.

Arbetet är en kandidatuppsats inom programmet designteknik. Studien är en passforms och storleks analys som gjorts mot ett svenskt modeföretag. Företagets passform har undersökts och jämförts internt och externt mot konkurrerande företag. Detta undersöks genom en marknadsanalys, då liknande plagg med samma passform ska avmätas och avprovas i grundstorlek. En litteraturstudie är gjord inom ämnena; vad kvinnor tycker om passform och storlekssystem i dagens butiker samt vad som bidrar till god passform. Resultatet av arbetet är att företaget har mindre storlekar än hälften av de jämförande företagen. Företagets problemområde är främst kring bysten då insnitt och skärningar på plaggen ej är utförda korrekt. Om detta förbättras skulle det resultera i att företagets plaggmått skulle stämma bättre överens med de jämförande företagens plagg samt att passformen på företagets plagg skulle förbättras. Jämförelsen inom företagets trikåplagg och vävda plagg var att midjevidden skiljde sig passformsmässigt. Dock så skulle arbetet och undersökningen behöva utökas innan företaget bestämmer sig för att förstora sina storlekar eller ändra plaggmått. Till att börja med skulle jag uppmuntra företaget till att förbättra passformen kring bysten och se över midjeviddsmåtten.

Att vara över 50 år och ha en kroppsform som inte är timglasformad kan ge problem med att hitta kläder med bra passform eftersom det är så få varumärken som anpassar sina kläder till denna målgrupp (Nordiska ministerrådet 2009). Tillverkarna tar oftast inte hänsyn till den förändring som sker när kroppen åldras eller det faktum att kroppen nödvändigtvis inte behåller samma kroppsform när den växer. Syftet med studien är att ta fram en grundkonstruktion av en jacka som är anpassad för denna målgrupps kroppsform, samt att gradera konstruktionen med hänsyn till målgruppen. En storleksserie togs fram med studiens företag och målgrupp i åtanke. Jackans grundmönster konstruerades och under avprovningar utvärderades grunden och korrigeringar i mönstret gjordes för att uppnå bästa möjliga passform. Med hjälp av graderingsfunktionen konstruerades jackan i ytterligare fyra storlekar som syddes upp och provades av. Studiens resultat visar att det krävs flera förändringar för att skapa bra passform genomgående för alla fem storlekar. Grundkonstruktionen kräver exempelvis en mer sluttande axel och en sänkt bysthöjd, graderingen görs proportionell för att behålla fördelningen av vidd mellan fram- och bakstycket. Som slutsats konstateras att tillverkning av kläder till denna målgrupp med fördel bör anpassas i konstruktion och gradering.

Kommunikationsproblem mellan konfektionsföretag och tillverkare är vanligt förekommande vid framtagningen av kläder. För företag som inte tillämpar egen mönsterkonstruktion på huvudkontoret är det lätt att feltolkningar uppstår när tillverkarna ska tolka och översätta instruktionerna som de mottar. Studien har gjorts i samarbete med ett företag som upplevt passformsproblem för sina trikåplagg på grund av kommunikationsproblem med tillverkaren. Företaget skickar plaggmåttlistor och instruktioner till tillverkaren. Med hjälp av egna grundkonstruktioner skulle företaget ha större kontroll över mönsterkonstruktionen för sina överdelsplagg i trikå och antalet provplagg skulle kunna reduceras. Detta skulle spara både tid, ekonomiska och klimatekonomiska resurser som även är i enlighet med företagets värderingar och hållbarhetsarbete. Syftet med studien har varit att vidareutveckla redan framtagna grundkonstruktioner för överdelsplagg i trikå för både dam och herr, samt att utveckla en raglanärm med utgångspunkt från grundkonstruktionen. Inom forskning och litteratur saknas dokumentation av passformsproblem och åtgärder vid konstruktion av raglanärmar. Det saknas även information kring hur mönsterkonstruktionen kan anpassas för industriell tillverkning. Studien har därför fokuserat på att identifiera och åtgärda passformsproblem som uppstår kring axelpartiet och över ärmen. För att uppnå syftet har en experimentell metod använts i form av mönsterkonstruktion, sömnad av provplagg och avprovningar. Resultatet av framtagningen av raglanärmen visar att ett axelinsnitt är väsentligt för att uppnå en god passform över axelkulan.

Individer ställer sig kritiskt till frågan: Hur är man anställningsbar? Definitionen av begreppet är svår att fastställa, individer tolkar och beskriver begreppet på olika sätt beroende på verksamhetsvärderingar och typ av tjänst. Inom forskning har det talats om att arbetssökande uppnår anställningsbarhet först när de matchar arbetsgivarens efterfrågan i form av kompetenser och egenskaper som avser en specifik tjänst. Eftersom att samhället utvecklas ärdet svårt för arbetssökande att anpassa sig då man inte vet hur morgondagens efterfrågan på kompetens och egenskaper kommer att se ut. Syftet med undersökningen är att få en förståelse för hur rekryterare definierar begreppet anställningsbarhet och varför de tar fasta på vissa kompetenser och egenskaper i en rekryteringsprocess, samt på vilket sätt de går till väga för att öka matchningen mellan medarbetare och tjänst. I denna studie utgår vi ifrån vårarespondenters åsikter, upplevelser och erfarenheter inom vårt ämnesområde. Detta för att få en förståelse för hur personalvetare som arbetar med, eller kommer i kontakt med rekryteringsprocessen resonerar kring våra teman: rekryteringsprocessen, passform/matchningoch anställningsbarhet. För att besvara vårt syfte kommer vi att använda oss av en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer. Detta för att få en djupare förståelse för hur vårarespondenter uttrycker sig kring våra teman.Genom vår studie har vi kommit fram till slutsatser som berör våra teman. Vi har bland annat fått en förståelse för att genomförandet av rekryteringsprocessen skiljer sig beroende på tjänst, ansvar och arbetsuppgifter. I vår konkreta undersökning har vi kommit fram till att flexibilitet,anpassningsbarhet, personlig attityd, motivation till arbetet, samarbetsförmåga ochinitiativtagande etc. är egenskaper som våra respondenter uttryckt som viktiga för att enarbetssökande ska vara anställningsbar. Våra respondenter betonar dessa begrepp på olika sätt beroende på deras personliga erfarenheter och respektive företags värderingar. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Inledning: För att uppnå ett kliniskt optimalt slutresultat för dentala ersättningar inom den fasta protetiken är passformen en av de viktigaste aspekterna. Detta för att ersättningarna ska kunna vara kliniskt acceptabla och fungera i patientens mun samt att de rent materialtekniskt ska kunna fungera i ett långtidsperspektiv.Syfte: Syftet med den här in-vitro studien var att:• Jämföra den vertikala passformen samt kantanslutningen på fyra olika framställningsmetoder för en 3-leds bro i CoCr-legering och komma fram till vilken framställningsmetod som har den bästa passformen.• Komma fram till vid vilken del av bron den sämsta respektive den bästa passformen infinner sig.Material och metod: 32 provkroppar framställdes. Dessa bestod av 3-leds broar gjorda i CoCr-legeringar med likartad sammansättning. De 32 provkropparna delades in i 4 olika grupper så att man fick 8 individer i varje grupp. Grupperna representerades av de olika framställningsmetoderna som broarna togs fram i. Dessa olika metoder bestod av; traditionellt manuell vaxning (grupp MV) enligt lost-wax-metoden, fräst vax (grupp FV) som sedan bäddades in och göts, fräst CoCr (grupp FCC) samt slutligen lasersintrat CoCr (grupp LSCC).Resultat: Bäst passform baserat på medelvärden av diskrepansen för samtliga punkter hade grupp LSCC följt av grupperna FV, MV samt FCC. En statistisk jämförelse med one-way ANOVA, Tukey’s test visade att mellan de olika framställningsmetoderna fanns endast signifikant skillnad mellan grupperna FCC och LSCC. En regressionsanalys visade att det fanns signifikant skillnad inom de respektive parametrarna, framställningsmetod, tandval, lägesposition och mätpunkt.Slutsats: Med begränsningarna i föreliggande in-vitro studie kan mot bakgrund av resultatet följande slutsatser dras:• Bäst passform uppvisade grupp LSCC följt av FV, MV och FCC.• Bäst passform på båda stödleden inom samtliga grupper innefann sig längst de axiala väggarna samt i den djupaste chamfer-delen på preparationen. Sämsta passformen påvisades ocklusalt på samtliga led.

Denna studie är ett kandidatarbete inom området designteknik. Studien undersöker olika jeansgrenars form och mått, och hur detta påverkar komfort och visuell passform vid användning. Grunden till studien ligger i en problematik som upptäckts på ett svenskt modeföretag. Företagets jeansbyxa är problematisk då veck och dragningar bildas, speciellt kring grensömmen fram, vilket varken är smickrande eller komfortabelt för användaren. Studien undersöker och jämför företagets, marknadens och litteraturens jeansgrenar. Detta för att studera vilka samband som finns på detta inte så utforskande område. Studiens syfte är att analysera och jämföra passform, mått och konstruktion på jeansgrenar från olika grupper. Metoder som används är avprovning på provmodell, digitalisering av konstruktioner, mätning av plagg samt visuell jämförelse av grenkonstruktioner. Jeansens komfort och visuella passform bedöms vid avprovning och med hjälp av en passformsmatris kartläggs vilka jeansbyxor som visar bäst resultat. Slutligen verifieras studien genom att applicera resultatet av studien på företagets befintliga jeansbyxa. Studiens resultat visar på god passform vid omplacering av form i grensöm samt på samband mellan god passform och grenspetsens vinkel.

Kroppsuppfattning är starkt sammankopplad med passform på kläder. Med hjälp av kläder kan vi framhäva det vi är nöjda med men likaså dölja det vi är mindre nöjda med. Att skapa kläder som verkligen passar för sin målgrupp är den svåraste men också viktigaste utmaningen för konfektionsföretag. Studien genomförs därför som ett uppdrag för ett konfektionsföretag med syftet att undersöka hur god passform i överdels-plagg skapas.God passform kan beskrivas utifrån fem faktorer; trådrak, släthet, linje, rörelsemån och balans. För att uppnå god passform arbetar de flesta företag inom konfektionsbranschen med grundmönster. Utvärdering av passform sker kontinuerligt under hela produktutvecklingsfasen genom avprovning och avmätning.Forskaren har en central roll i studien och kommer att vara aktivt involverad i processen för att föra projektet framåt. Inledningsvis kommer tre blusgrunder att arbetas fram. Därefter kommer en befintlig blusmodell med balansfel att analyseras och justeras. Denna justering ska sedan sammanställas i ett dokument för att kunna användas i produktion.Att arbeta med så bra utformade grundmönster som möjligt är själva utgångspunkten för studien. Liksom passform är balans en central del i undersökningen. Att justera balansen mellan fram- och bakstycke kan göras genom höjning av inre axelspets.Jag har främst använt mig av litteratur som jag känner till för att kunna fokusera på att hinna genomföra alla delmoment i uppdraget. Eftersom alla steg är uppfyllda kan detta ses som en verifiering på att de åtgärder som har genomförts också har fungerat.Eftersom undersökningens specifika passformsproblem handlade om balans skulle det vara intressant att fortsätta forska på det området. Att arbeta med bystinsnitt kan också förbättra balansen. Det skulle därför vara intressant att jämföra detta med höjning av inre axelspets för att se hur dessa två metoder påverkar ett plagg i övrigt. / Program: Designteknikerutbildningen