Bakgrunden till rapporten var att det företag som medverkat i studien ville utveckla ett grundmönster för damkappor. Syftet med arbetet blev därför att utarbeta ett grundmönster med två ärmtyper som graderas mellan storlek 32-50, samt konstruera en kappmodell från samma grund. Utöver detta skulle även detaljkonstruktioner och specifikationer utformas. Frågeställningarna som styrde arbetet kretsade därför kring hur man på bästa sätt tar fram detta.All konstruktion utfördes i Lectra´s Modaris. För att ta fram grundmönstret jämfördes två arbetssätt för att sedan välja en av de grunder som konstruerats. Efter detta gjordes nödvändiga ändringar utifrån avprovningar. Kappmodellen utarbetades genom kompletterande detaljkonstruktioner utifrån grundmönstret. Även de fristående detaljkonstruktionerna utformades på samma sätt. Specifikationerna togs fram i företagets PDM-system Quest PDM.Passformen hos grundmönstret blev god, ett mindre balansfel kan dock finnas kvar. Kappmodellen som syddes upp av produktionskontoret i Litauen motsvarade kraven. Ståkragen bland detaljkonstruktionerna kunde förbättrats, annars uppfyller även dessa konstruktioner kraven.Specifikationerna från Quest PDM visade krav och instruktioner tydligt. Dock var det problematiskt att använda flera olika ritprogram inom systemet.The background for this report was that the company cooperating with me wanted to develop a basic pattern for women´s coats. The purpose of this study was to construct a basic pattern with two types of sleeves to be graded in the sizes 32-50 and use the basic pattern to create a women´s coat. Beside this, coat details and product specifications should be produced.Lectra´s CAD-program Modaris is used for pattern construction. To create the basic pattern two different construction methods was used, and one of them chosen for further developing. The coat was developed from the basic pattern through additional constructions. The separate detail construktions was created be the same method. The companys PDM system Quest PDM was used to form the product specifications.The fit of the basic pattern was good, a minor balance fault might still remain. The coat sewn by the companys production office in Lithuenia met the requirements. The standing straight collar could be further improved, the other detail constructions lived up to the standars.The product specifications from Quest PDM showed the instructions and demands clearly. Unfortunately there was a problem using different illustration software within the system. / Program: Designteknikerutbildningen

Kroppsuppfattning är starkt sammankopplad med passform på kläder. Med hjälp av kläder kan vi framhäva det vi är nöjda med men likaså dölja det vi är mindre nöjda med. Att skapa kläder som verkligen passar för sin målgrupp är den svåraste men också viktigaste utmaningen för konfektionsföretag. Studien genomförs därför som ett uppdrag för ett konfektionsföretag med syftet att undersöka hur god passform i överdels-plagg skapas. God passform kan beskrivas utifrån fem faktorer; trådrak, släthet, linje, rörelsemån och balans. För att uppnå god passform arbetar de flesta företag inom konfektionsbranschen med grund¬mönster. Utvärdering av passform sker kontinuerligt under hela produkt¬utvecklingsfasen genom avprovning och avmätning. Forskaren har en central roll i studien och kommer att vara aktivt involverad i processen för att föra projektet framåt. Inledningsvis kommer tre blusgrunder att arbetas fram. Därefter kommer en befintlig blusmodell med balansfel att analyseras och justeras. Denna justering ska sedan sammanställas i ett dokument för att kunna användas i produktion. Att arbeta med så bra utformade grundmönster som möjligt är själva utgångspunkten för studien. Liksom passform är balans en central del i undersökningen. Att justera balansen mellan fram- och bakstycke kan göras genom höjning av inre axelspets. Jag har främst använt mig av litteratur som jag känner till för att kunna fokusera på att hinna genomföra alla delmoment i uppdraget. Eftersom alla steg är uppfyllda kan detta ses som en verifiering på att de åtgärder som har genomförts också har fungerat. Eftersom undersökningens specifika passformsproblem handlade om balans skulle det vara intressant att fortsätta forska på det området. Att arbeta med bystinsnitt kan också förbättra balansen. Det skulle därför vara intressant att jämföra detta med höjning av inre axelspets för att se hur dessa två metoder påverkar ett plagg i övrigt. Body image is strongly linked to the fit of clothing. Clothing can enhance the areas of our body that we are contempt with as well as disguise the ones we are not so satisfied with. The hardest, but also the most important challenge for a clothing company, is to create clothes that really fit their customers. The purpose of this study is to investigate how good fit is created in upper garments. The study is carried out as an assignment for a clothing company. Fit is accomplished by five factors; grain, set, line, ease and balance. To achieve a good fit, most companies in the clothing industry are working with basic patterns. Evaluation of fit is carried out through the whole product development phase with the help of fitting session and measuring of the garments. The researcher has a key role in this survey and will be directly involved in the process to ensure constant progress. Initially, three basic patterns for blouses will be constructed. Then a blouse with balance issue will be analyzed and adjusted. This adjustment will be documented as general description for altering upper garments with balance issues. The main focus of this study is to achieve as good basic patterns as possible. Along with fit, balance is also an important subject in the survey. Adjusting the balance in a garment can be accomplished by raising highest point of shoulder. I have mainly used literature that I am familiar with to be able to focus more on accomplishing my assignment. All steps are fulfilled which means that actions taken throughout the study have been accurate. It would be interesting to further explore fitting problems regarding balance. The use of darts is another way to enhance balance. It would therefore be of most interest to compare this to raising highest point of shoulder and especially look at differences in these two methods. / Program: Designteknikerutbildningen

Arbetet gjordes i samarbete med Ka of Sweden där uppgiften varit att framställa enbättre passform för blusar i vävt material. Den nuvarande passformen saknar en brabystanpassning och har liknande ärmhål bak och fram. Jag valde att arbeta fram denteoretiska delen först och sammanställa måttlistor för att sedan arbeta fram denempiriska delen med konstruktioner, avprovningar och färdigt första prov.Resultatet av mitt arbete blev mycket bra och det har varit kul att få arbeta mot ett företag.The work was done in collaboration with the Ka of Sweden where the task was to produce a better fit for the blouses of woven material. The current fit does not have a good bust adjustment and have similar armhole front and back. I chose to work out the theoretical part first and compile lists of measurements and then work out the empirical part of constructions, fittings and finished the first sample. The result of my work was very good and it's been fun working against a company. / Program: Designteknikerutbildningen

Ett av problemen som företag möter om de vill börja tillverka handskar är att det inte finns standarder kring mått eller konstruktion. Det finns en praxis på breddgradering som följer handens omkrets i tum, men ingenting i längd. Denna rapport undersöker olika längdgraderingar som används på den svenska marknaden. Genom att mäta och jämföra olika tillverkares handskar hittades tre olika längder på fingrar i storlek 8 och tre olika graderingar från dessa storlekar: 15 mm, 10 mm och 5 mm. Dessa graderingar delas lika över finger och handflata. Handskar i storlek 6-11 har sytts upp och provats av 28 personer, både män och kvinnor, som sedan svarat på en enkät om vilken handske de föredrog. Från enkäten kan utläsas handens mått i längd och omkrets, vilka handskar man provat, vilken man tyckte satt bäst samt vad man vill veta vid köp av handskar för att underlätta köpet. Av de som provat grundstorlek 8 föredrog fyra personer en längd på 8,5 cm på långfinger medan en person föredrog 8 cm. Ingen av personerna som provade föredrog en längd på 9 cm. För de andra storlekarna, graderade från en grund med fingerlängd 8,5 cm, föredrogs den gradering som gavs längst fingrar, följt av graderingen på 10 mm. Från detta kan läsas att det finns ett behov av olika längder för varje storlek och för att underlätta för kunden behövs tydliga måttlistor som informerar vilka mått handsken kommer passa. / One of the problems that companies who wishes to go into glove production faces today, is that there is no standardized measurements or constructions. There is a praxis for width grading, where you measure the hands circumference around the knuckles, in inches, but the are no such praxis for the length of the glove. This study compares different length gradings that are available on the Swedish market. By measuring and comparing different glove brands, three different finger length variations were found for size 8 as well as three different grading intervals between the sizes; 15mm, 10mm and 5mm. The grading intervals are divided equally between fingers and palm. Gloves in sizes 6-11 were constructed, sewn and finally fitted on 28 test subjects, both male and female. The subjects also submitted a questionnaire about their hand measurements, which gloves they tried on, which glove they preferred and if they would like any information about which body measurements the glove is fitted to when buying gloves. For size 8 it was found that four subjects preferred a finger length of 8,5 cm on the middle finger while one preferred the shorter length of 8cm. For the other sizes, graded from a basic size of 8,5 cm at finger length, the preferred grading was the one that gave the glove the longest fingers, followed by the grading of 10mm. From these results it is clear that there is a need for different lengths for each glove size and that the customer would appreciate a measurements chart that shows what hand measurements the glove will fit.

Denna studie är en kandidatuppsats i designteknik. Bakgrunden till arbetet är en fältstudie som genomfördes våren 2019. Fältstudien spenderades på ett modeföretag, specifikt på en avdelning som tar fram damkläder. Under den tiden jobbade avdelningen med att ta fram plagg för kvinnor som är kortare än genomsnittet. Det gav upphov till idén att undersöka området närmare eftersom det är stor efterfrågan på dessa specialstorlekar. Syftet med studien är att identifiera skillnader i mått och passform mellan en storlek för medellånga jämfört med en kortare storleksserie, samt att analysera marknadens utbud av nämnda specialstorlek. I arbetet med studien togs tre grundmönster för blus fram. Första grundmönstret utgick från en standardmåttlista för en genomsnittslängd. De andra två konstruerades för kvinnor under genomsnittslängd. Den ena togs fram efter marknadens kroppsmått och den andra utifrån en standardmåttlista under medellängd, för att kunna påvisa differenser i passform. Därefter verifierades passformen genom avprovning på personer under genomsnittslängd. Resultatet efter avprovningarna visade att grundmönstret skapat efter standardmåttlistan hade bättre passform än marknadens mönster. / This report is a bachelor essay in garment technology. The background for this report is a field study that took place during spring 2019. The field study was carried out at a fashion company, specifically at a department that produces women’s clothes. During that period the department was in the process of creating garments for women of short stature. That sparked the idea to investigate the field a bit closer, due to the big demand for well fitted garments among shorter women. The aim of the study is to identify differences in fit between a size for women of average height and women of shorter stature, and to analyze the market’s assortment of shorter sizes. In this study three basic patterns were constructed. The first pattern was created from a standard measurement chart for women of average height. The other two was constructed for shorter women. One was developed according to the market’s body measurements and the other based on a standard measurement chart for women below average height, to be able to determine differences in fit. The fit was then verified through fittings on models of shorter stature. The result showed that the pattern developed from a standard measurement chart had a better fit than the pattern based on the market’s body measurements.

Företaget vars denna studie görs i samråd med, har identifierat problem beträffande de sömnadsprover som erhållits från olika underleverantörer. Återkommande passformsproblem har resulterat i att företaget valt att utveckla grundkonstruktioner för olika överdels- samt nederdelsplagg för att tids- samt kostnadseffektivisera framtagningsprocessen av nya klädesplagg. Utgångspunkt för denna studie är en dam-byxgrund konstruerad enligt anvisningar ur Öberg, Ersman, Cedervall och Svensson (2010). En programvara med tredimensionell avprovning används för att effektivisera utvecklingsprocessen av denna. Företagets kroppsmåttlista har jämförts gentemot STU (1977) ”Storlekssystem för damkläder; Måttlistor och marknadsandelstabeller”, SIS (2017) ”Storleksmärkning av kläder; Storleksmärkning baserad på kroppsmått och intervall” samt tre e-handelsbolags kroppsmåttlistor för att analysera företagets val av byst-, midje- samt stussomfång. Gradering tillämpas i denna studie utifrån två olika tillvägagångsätt för att jämföra dessa: (1) en underleverantörs applicering av koordinater utifrån en tillhandahållen skillnadsmåttlista från företaget, (2) anvisningar från undervisningsmaterial som används tillsammans med STU (ibid) och SIS (ibid). Studien belyser en problematik beträffande gradering som överlåtes till underleverantörer. Här uppmärksammas nödvändigheten av att regelbundet kontrollera denna, då det inte finns någon existerande process för hur detta görs i nuläget. Det finns även ett behov av att se över företagets kroppsmåttlista, specifikt bystomfånget, då avvikelser har uppmärksammats i denna studie. / The company which this study is in collaboration with, has highlighted a complex of problems regarding production samples received from subcontractors. Because of re-appearing fitting problems, the company has chosen to develop basic patterns for different types of garments to make the production process more time and cost efficient when creating new products. Starting-point for this study is a basic pattern for women’s pants created from Öberg, Ersman, Cedervall and Svensson’s (2010) directions. A three-dimensional fitting software is used to make the development process of the pants more efficient. The company’s body measurement chart is compared to STU (1977) “Sizing systems for women’s clothing; Measurement charts and market-share tables”, SIS (2017) “Size designation of clothes; Size labelling based on body measurements and intervals” and three e-businesses to analyze deviations. Two different grading techniques are applied in this study to compare them both: (1) a subcontractor’s choice on how to apply grading coordinates based on a given chart with differential measurements from the company, (2) tutoring materials from school that are being used in correlation with STU (ibid) and SIS (ibid). This study identifies a problem regarding grading as this stage is passed on to the subcontractors. Here follows an importance of always verifying the grading that is applied onto the pattern, because there is no existing process of how this is managed at this current moment. The company needs to look over their body measurement chart, specifically regarding the chest, because deviations have been observed in this study.

Passform gehört neben Stabilität und Dämpfung zu den wichtigsten Eigenschaften eines Laufschuhs. Seit den 70er Jahren beschäftigen sich Industrie und Forschung mit der Optimierung von Laufschuhen. Dabei wurden vorrangig Stütz- und Dämpfungskonzepte entwickelt und die Pronation als vermeidliche Verletzungsursache analysiert, während der Passform wenig Aufmerksamkeit geschenkt wurde. Erst in den letzten Jahren zeichnet sich ein neuer Trend in der Schuhindustrie und Forschung ab. Durch den Einsatz von Mehrweitensystemen, bei denen in einer Größe unterschiedliche Weiten des Schuhs angeboten werden, wird versucht, die zunehmende Bedeutung von Passform zu berücksichtigen (Walther & Mayer 2008). Trotz dieses neuerlichen Fortschritts bzgl. der Passform als wesentlicher Parameter im Laufschuhbereich gibt es keine (einheitliche) Definition von Passform. Nicht bekannt ist, wie Passform quantifiziert werden kann, und daher ist die Umsetzung unklar, wie z. B. einzelne Passformtypen abgestuft werden müssen. In der Literatur lassen sich kaum Studien finden, in denen sich mit der Thematik Passform beschäftigt wurde. Aktuell weiß man nicht, ob Probanden Modifikationen in der Passform von Schuhen überhaupt wahrnehmen können. Gegenstand der vorliegenden Arbeit war es mithilfe eines komplexen Studiendesigns aus mechanischen, biomechanischen, anthropometrischen und subjektiv-sensorischen Messverfahren mögliche subjektive und objektive Kriterien herauszuarbeiten, um eine konkrete Definition von Passform aufzustellen und erste Ansätze zur Objektivierung von Passform zu liefern. Dabei sollte analysiert werden, ob Passform in bestimmten Bereichen des Schuhs von Probanden wahrgenommen und unterschieden werden kann. In diesem Zusammenhang interessierte, welche Art von Passform bei Laufschuhen präferiert wird und ob die Fußform des Läufers sowie die Sensibilität am Fuß im Zusammenhang mit der Bewertung von Passform stehen. Zudem sollte der Zusammenhang zwischen biomechanischen Laufparametern und der subjektiven Wahrnehmung von Passform untersucht werden. Zunächst wurde in einer Studie analysiert, ob es zu einer Veränderung von Fußdimensionen über den Tag kommt, da dazu uneinheitliche Ergebnisse in der Literatur vorliegen. Hintergrund war das Fußdimensionen veränderbar sind und diese Veränderungen mögliche Auswirkungen auf die Passform von Schuhen haben könnten und somit bei der Betrachtung von Passform berücksichtigt werden müssten. Dabei wurden von 66 Probanden morgens und abends beide Füße mit einem 3D-Fußscanner vermessen. Die Ergebnisse zeigen keine relevanten Veränderungen im Fußvolumen oder anderen Fußdimensionen. Vergleiche in der Literatur weisen z. T. gegenteilige Ergebnisse auf. Dieser Widerspruch kann nicht abschließend gelöst werden. Bezüglich der Sensibilität am Fuß lassen sich nur wenige Informationen in der Literatur finden. Infolgedessen wurde in der Dissertation eine zweite Studie durchgeführt, in der die 2-Punktschwellen an verschiedenen Bereichen des Fußes ermittelt wurden, um mögliche Unterschiede in der räumlichen Wahrnehmung herauszuarbeiten. Mithilfe von Konfidenzintervallen war es möglich, relevante Unterschiede zwischen den verschiedenen anatomischen Bereichen des Fußes aufzuzeigen. Die Ergebnisse belegen, dass die niedrigsten 2-Punktschwellen, d. h. die sensibelsten Stellen, im Bereich der Zehen liegen, und die höchsten 2-Punktschwellen, d. h. die unsensibelsten Stellen, im dorsalen Bereich des Fußes zu finden sind. Folglich wurde die 2-Punktschwellen-bestimmung bei der Studie zur Passformbewertung eingesetzt, um den Zusammenhang zwischen räumlicher Wahrnehmung und subjektiver Bewertung von Passform zu analysieren. Die Ergebnisse müssen allerdings mit Einschränkung betrachtet werden, da die Gütekriterien sehr gering sind. Den Schwerpunkt der Dissertation bildeten zwei Studien zur Passformbewertung, eine mit kommerziellen Laufschuhen und eine mit selbstkonstruierten Laufschuhen, die nach fest definierten Maßen konstruiert wurden. 30 bzw. 33 männliche Probanden – überwiegend erfahrene Läufer – wurden gebeten mit unterschiedlichen Passformtypen zu laufen und diese hinsichtlich ihrer Passform zu bewerten. Neben der Erfassung der subjektiven Wahrnehmung und Komfortbewertung führten die Probanden mit allen Schuhbe-dingungen eine biomechanische Laufanalyse durch. Des Weiteren wurden die Schuhe mechanisch getestet und die Füße der Probanden mit Hilfe eines 3D-Fußscanners vermessen. In der Studie mit selbstkonstruierten Laufschuhen wurde zudem ein sensorischer Test durchgeführt und die 2-Punktschwellen des Fußes bei den Probanden ermittelt. Zusammenfassend zeigen die Ergebnisse der Studien, dass Probanden eine enge Passform gegenüber einer weiten Passform präferieren. Zudem können Probanden Passformunterschiede in den Schuhbereichen Fersenbreite, Ballenbreite, Zehenhöhe und Schuhlänge richtig wahrnehmen, wenn die Schuhe in mehreren Bereichen diese Veränderung der Passform aufweisen. Sind die Schuhe nur in einem Bereich verändert, nehmen die Probanden nur in dem Schuhbereich Zehenhöhe Veränderungen wahr. Folglich ist ein Zusammenhang zwischen Fußsensorik und der Wahrnehmung von Passform in der Zehenhöhe erkennbar, da die Passform im Zehenbereich, der die geringsten 2-Punktschwellen aufweist und somit am sensibelsten ist, wahrgenommen und Veränderungen bemerkt werden können. Ebenfalls ist zwischen der subjektiven Bewertung der Passform und vor allem dem biomechanischen Laufparameter „tibiale Spitzenbeschleunigung“ ein Zusammenhang erkennbar. Hierbei scheint eine negative Komfortbewertung und Instabilität des Schuhs zu einer Adaptation des Laufstils z. B. ein flacheres Aufsetzen des Fußes zu führen, was in einer Reduzierung des biomechanischen Parameters „tibiale Spitzenbeschleunigung“ resultiert. Diese Schlussfolgerung muss in zukünftigen Studien durch kinematische Analysen bestätigt werden. Abschließend kann festgehalten werden, dass die vorliegende Arbeit erste Ansätze zur Objektivierbarkeit von funktionaler Passform liefern konnte. Bis dahin nicht beachtete Aspekte wie der Zusammenhang zwischen subjektiver Wahrnehmung von Passform und Fußsensorik sowie biomechanischen Laufparametern wurden untersucht. Weitere Ansätze zur Objektivierbarkeit von Passform konnten aufgezeigt werden, die in zukünftigen Studien aufgegriffen und vor allem in Bezug auf die Wahrnehmung von Passform noch näher untersucht werden sollten, um den Weg zu einem funktionalen und komfortablen Schuhwerk zu ebnen.

Syftet med studien är att försöka lösa passformsproblem på trikåmodeller till dam som har en förlängd axel. Studien skrivs i samarbete med ett stort svenskt klädföretag och undersöker ett problem som företaget själva har identifierat. Problemet gäller passformen på några av företagets trikåmodeller till dam som alla har en förlängd axel och en lösare passform. Passformsproblemen som trikåmodellerna upplevs ha uppstår vid just axeln, ärmhålet och överärmsvidden. Inom forskning och litteratur saknas det information kring passformsproblem och åtgärder vid konstruktion av trikåplagg med en förlängd axel. I dagsläget har inte företaget tid att själva testa och utveckla trikåmodellerna och studien har därför fokuserat på att försöka lösa problemet med passformen åt dem. För att uppnå syftet har en experimentell metod använts. Denna har utförts via digital mönsterkonstruktion, uppsömnad av provplagg och verifierats genom avprovningar på provpersoner och på provdocka. Resultatet av studien visar att en medel- till hög ärmkulle behövs till plagg med en förlängd axel för att uppnå en god passform på ärmen och kring ärmhålet. / The purpose of the study is to try to solve fit problems on women’s jersey models with a dropped shoulder. The study is written in collaboration with a large Swedish clothing company and investigates a problem that the company itself has identified. The problem concerns the fit of some of the company's jersey sweaters for ladies, each with a dropped shoulder and a looser fit. The fit problems that the jersey models are having occurred at the shoulder, the armhole and bicep. In research and literature there is no information about fitting problems and how to adjust the construction of jersey garments with a dropped shoulder. At present, the company does not have time to test and develop the jersey models, and the study has therefore focused on trying to solve the problem of the fit for them. To achieve the aim, an experimental method has been used. This has been done through CAD-based pattern construction, sewing test prototypes and verified by fittings on human fitting models and on a dummy. The result of the study shows that a medium to high sleeve crown is needed for clothes with an extended shoulder to achieve good fit on the sleeve and around the armhole.

Denna studie tas fram i samband med ett mindre modeföretag inom damkonfektion. Företaget har haft återkommande problem med passformen av deras viskosklänning. Syftet med studien är att undersöka viskosmaterialets påverkan efter tvätt på passform så som balans, rörelsevidd, längd och plaggs mått. Viskos är ett av de finaste textilmaterialet för sömnad av klänningar på grund av sin fina glans, snyggt fall och höga absorberande egenskaper. Däremot har viskosmaterial tendensen att förlora styrkan när det är vått, vilket händer att plagget krymper efter tvätt. Studien utförs genom att jämföra tre framtagningsprocessen av en klänning för att få den bästa passformen och önskade plaggmått. För prototyperna A och B används samma mönsterkonstruktion, förutom för prototyp B tvättas viskos tyget i förhand. Medans för prototyp C tvättades med tygprov och krympningen beräknades i cm, mönsterkonstruktioner justerades med att addera resultatet av krympningen. Klänningarna syddes av samma viskostyg, provades på en person i storlek Medium och tog mått på klänningarna både före och efter tvättning. Prototyp C resultatet visades att klänningen har krympt till den bästa passformen och uppfyller önskade plaggmåtten i jämförelse med prototyperna A och B. I Studien visades att plagg som är sytt i viskosmaterial förändas både i passform och mått efter tvätt. Före tvätt av viskosmaterial innan tillskärning kommer inte att garantera att det uppsydda plagget inte krympa eller att plaggen behåller sitt mått efter tvättning. Ändringen i mönsterkonstruktion ger bättre resultat. / This study is developed in collaboration with a small company that works with women's clothing. The company has had recurring problems with the fit of their viscose dress. The purpose of the study is to analyze the effect of the viscose material shrinkage after laundering on the fit of the garment such as balance, ease, length and the garment dimension. Viscose is one of the finest textile materials for dresses sewing because of its properties such as it’s fine shine, drapes well and it have high absorbent. In contrast, viscose material tends to lose strength when wet, which affects garment fit due to viscoses shrinkage after laundering. The study is performed through comparing of three production processes of a dress to get the best fit and dimensions. For sample A and B, the same pattern construction is used, except for sample B, the viscose fabric was pre-washed in advance. While for sample C fabric samples was washed and the number of shrinkage is calculated . Pattern construction was adjusted by adding the results of shrinkage . The three sample dresses were sewn with the same viscose fabric, and the fit were tasted by one person in size Medium .The dress samples were measured both before and after laundering. The result of prototype C showed that the dress has shrunk to the best fit and meets the desired garment sizes in comparison with prototypes A and B. The study showed that garments that are sewn in viscose material change both in fit and size after washing. Washing viscose material before cutting will not ensure that the sewn garment will not shrink or that the garments will retain its dimension after washing. The change in pattern design gives better results.

Denna studie undersöker vilka faktorer i grenen på babyleggings som kan komma att påverkapassformen. En marknadsundersökning visar att ett flertal leggings erhåller passformsproblem i grenen bak. Få studier har gjorts kring barnplagg och passform, därmed jämförs leggings från marknaden mot leggings konstruerade utifrån litteratur för att finna konstruktionsmässiga likheter och skillnader. Genom digitalisering av marknadens fysiska plagg kunde grenkurvorna tydligt jämföras mot litteraturens konstruktioner och tillsammans medavprovningar samt prototypframtagning kunde slutsatser dras. Resultatet visade på stora skillnader där marknadens plagg hade en bättre passform och anknytning till målgruppenskroppsutformning. Dock fanns passformsproblem i form av en nedåtdragande midjelinje bak och dragningar i sidan. Detta kunde knytas till en konstruktion med en djup grenkurva och stor lutning. Även en mindre lutad gren tillsammans med en grund kurva gav oönskadpassform. Resultatet visade även att grensträckan inte är en påverkande faktor, utan formplaceringen i grenkurvan. Studiens resultat applicerades och vidareutvecklade litteraturens konstruktion som mynnade ut i ett grundmönster. Konstruktionen kommer att vara till hjälp för företag som kan använda den i kommunikationen med leverantörer för att minska på prototypframtagningen. / This thesis investigates factors which may influence the fit of the back rise in baby leggings. Market research showed that a majority had issues regarding fit of the back rise. There’s no studies made regarding children´s clothes and fit, therefore leggings from the market has been compared to patterns in literature to find deviations and similarities. With digitalization of the market’s leggings the curvature of the back rise could be compared to those made from literature. Together with fittings and production of prototypes conclusions could be made. The result showed significant deviations where the market’s leggings overall obtained the most pleasing fit and body-to- pattern relationship. Fitting problems was found at the waistline back which created a concave line and pulling was found at the side seams. This was connected to a pattern with a deep curve and significantly tilted back rise. It was found that the curve depth and tilt of the back rise had a vast influence on the garment fit, rather than the length. The conclusions were used to create a basic pattern for baby leggings that companies can utilize in the communication with suppliers to minimize the number of prototypes.