Today, there is a mismatch between business graduates and employers in the labor market, interms of fit. Much of this mismatch is due to a lack of understanding of the needs of individualemployers. Previous research has not taken into consideration contextual and individualdifferences, which significantly affects what employers want. Hence, in order to understand theemployability of business graduates, one has to recognize the diversity in employer needs,which entails studying the role of organizational identity in employer requirements. The purpose of this research was to get a more comprehensive understanding of how individualemployers in Sweden experience different aspects of Graduate Employability. The dissertationfurther builds on significant research on Graduate Employability, thus making it a study ofdeductive nature. In order to increase the understanding of Graduate Employability, we optedfor an exploratory and qualitative approach. With the use of interviews, we were able to collectin-depth empirical data that were based on real-life experiences and working environments offive individual employers. Our findings illustrated Graduate Employability from a more practical perspective, thusoffering a more nuanced understanding of what employers expect and want from businessgraduates. Not only did we illuminate the concept of Graduate Employability, but we alsohighlighted the importance getting to know the employers and their needs. The contribution of this thesis will help aspiring business graduates to improve theiremployability, but the findings also have implications for higher education institutions andemployers alike.

Grunden för arbetet bygger på uppdragsgivarens intresse att arbeta med 3D simulering för passformsbedömning av klädesplagg vid produktutveckling. Rapportens syfte är att undersöka programvaran Lectra Modaris 3D version V8R1 funktioner, möjligheter och begränsningar. Fokus ligger på gradering av avatar utifrån kroppsmåttlista för storlek Medium och XXL. Uppdragsgivaren är ett konfektionsföretag av arbetskläder och i studien används två överdelsplagg för herr vid verifiering av korrespondensen mellan virtuell och fysisk miljö.   Lämplig befintlig avatar i programvaran manipuleras efter kroppsmåttlista och fysisk provperson valdes ut efter bröstviddsmått. Ett frågeformulär har upprättats för jämförelse av fysisk och virtuellt plagg samt mannekänger och besvaras av fem deltagare med erfarenhet av att bedöma passform. Rörelsevidd och plaggets längd i 3D korresponderar väl med fysisk avprovning. Studiens resultat och slutsats visar tillvägagångssätt för att uppnå ett trovärdigt passformsresultat som överensstämmer med fysisk miljö. För gradering av avatar bör resultatet kontrolleras, exempelvis mot fysisk person för att säkerställa trovärdigheten i resultatet. För korrekt upplevelse av passform i 3D bör även det virtuella materialets egenskaper fastställas mot fysiskt för att ge rätt fall, veck och dragningar. / The foundation for the study was an interest request from a company who wants to work with 3D simulation for fitting verification during product development of textile wear. The purpose of the study was to examine the features, possibilities and limitations in the virtual software Lectra Modaris 3D version V8R1. The thesis targeting grading of avatar that is based on body measurements for the sizes Medium and XXL. The cooperation company is a producer of workwear and in the thesis two garment for upper part of body that they developed are used, for an equivalent comparison of virtual and physical environment.   Suitable existing avatar in the programme was chosen and graded according to body measurement chart, physical mannequin was chosen after correspondence to chest width. A questionnaire was developed and given to five participants with suitable knowledge that were chosen to participate in the study, for the sole purpose of evaluating graded avatars and compare fitting result on virtual and physical mannequin. The thesis shows that the ease and length of the garment in 3D were equivalent with physical garment. The result and conclusion of the thesis shows an approach to validate settings in 3D, to get a reliable ground for fitting evaluation. The avatar should verificate by being compared to a physical person, to increase the credibility in the results. In the same way, properties of the material should be compared for better basis for fitting verification of the garments drape, wrinkles and strains.

Passform gehört neben Stabilität und Dämpfung zu den wichtigsten Eigenschaften eines Laufschuhs. Seit den 70er Jahren beschäftigen sich Industrie und Forschung mit der Optimierung von Laufschuhen. Dabei wurden vorrangig Stütz- und Dämpfungskonzepte entwickelt und die Pronation als vermeidliche Verletzungsursache analysiert, während der Passform wenig Aufmerksamkeit geschenkt wurde. Erst in den letzten Jahren zeichnet sich ein neuer Trend in der Schuhindustrie und Forschung ab. Durch den Einsatz von Mehrweitensystemen, bei denen in einer Größe unterschiedliche Weiten des Schuhs angeboten werden, wird versucht, die zunehmende Bedeutung von Passform zu berücksichtigen (Walther & Mayer 2008). Trotz dieses neuerlichen Fortschritts bzgl. der Passform als wesentlicher Parameter im Laufschuhbereich gibt es keine (einheitliche) Definition von Passform. Nicht bekannt ist, wie Passform quantifiziert werden kann, und daher ist die Umsetzung unklar, wie z. B. einzelne Passformtypen abgestuft werden müssen. In der Literatur lassen sich kaum Studien finden, in denen sich mit der Thematik Passform beschäftigt wurde. Aktuell weiß man nicht, ob Probanden Modifikationen in der Passform von Schuhen überhaupt wahrnehmen können. Gegenstand der vorliegenden Arbeit war es mithilfe eines komplexen Studiendesigns aus mechanischen, biomechanischen, anthropometrischen und subjektiv-sensorischen Messverfahren mögliche subjektive und objektive Kriterien herauszuarbeiten, um eine konkrete Definition von Passform aufzustellen und erste Ansätze zur Objektivierung von Passform zu liefern. Dabei sollte analysiert werden, ob Passform in bestimmten Bereichen des Schuhs von Probanden wahrgenommen und unterschieden werden kann. In diesem Zusammenhang interessierte, welche Art von Passform bei Laufschuhen präferiert wird und ob die Fußform des Läufers sowie die Sensibilität am Fuß im Zusammenhang mit der Bewertung von Passform stehen. Zudem sollte der Zusammenhang zwischen biomechanischen Laufparametern und der subjektiven Wahrnehmung von Passform untersucht werden. Zunächst wurde in einer Studie analysiert, ob es zu einer Veränderung von Fußdimensionen über den Tag kommt, da dazu uneinheitliche Ergebnisse in der Literatur vorliegen. Hintergrund war das Fußdimensionen veränderbar sind und diese Veränderungen mögliche Auswirkungen auf die Passform von Schuhen haben könnten und somit bei der Betrachtung von Passform berücksichtigt werden müssten. Dabei wurden von 66 Probanden morgens und abends beide Füße mit einem 3D-Fußscanner vermessen. Die Ergebnisse zeigen keine relevanten Veränderungen im Fußvolumen oder anderen Fußdimensionen. Vergleiche in der Literatur weisen z. T. gegenteilige Ergebnisse auf. Dieser Widerspruch kann nicht abschließend gelöst werden. Bezüglich der Sensibilität am Fuß lassen sich nur wenige Informationen in der Literatur finden. Infolgedessen wurde in der Dissertation eine zweite Studie durchgeführt, in der die 2-Punktschwellen an verschiedenen Bereichen des Fußes ermittelt wurden, um mögliche Unterschiede in der räumlichen Wahrnehmung herauszuarbeiten. Mithilfe von Konfidenzintervallen war es möglich, relevante Unterschiede zwischen den verschiedenen anatomischen Bereichen des Fußes aufzuzeigen. Die Ergebnisse belegen, dass die niedrigsten 2-Punktschwellen, d. h. die sensibelsten Stellen, im Bereich der Zehen liegen, und die höchsten 2-Punktschwellen, d. h. die unsensibelsten Stellen, im dorsalen Bereich des Fußes zu finden sind. Folglich wurde die 2-Punktschwellen-bestimmung bei der Studie zur Passformbewertung eingesetzt, um den Zusammenhang zwischen räumlicher Wahrnehmung und subjektiver Bewertung von Passform zu analysieren. Die Ergebnisse müssen allerdings mit Einschränkung betrachtet werden, da die Gütekriterien sehr gering sind. Den Schwerpunkt der Dissertation bildeten zwei Studien zur Passformbewertung, eine mit kommerziellen Laufschuhen und eine mit selbstkonstruierten Laufschuhen, die nach fest definierten Maßen konstruiert wurden. 30 bzw. 33 männliche Probanden – überwiegend erfahrene Läufer – wurden gebeten mit unterschiedlichen Passformtypen zu laufen und diese hinsichtlich ihrer Passform zu bewerten. Neben der Erfassung der subjektiven Wahrnehmung und Komfortbewertung führten die Probanden mit allen Schuhbe-dingungen eine biomechanische Laufanalyse durch. Des Weiteren wurden die Schuhe mechanisch getestet und die Füße der Probanden mit Hilfe eines 3D-Fußscanners vermessen. In der Studie mit selbstkonstruierten Laufschuhen wurde zudem ein sensorischer Test durchgeführt und die 2-Punktschwellen des Fußes bei den Probanden ermittelt. Zusammenfassend zeigen die Ergebnisse der Studien, dass Probanden eine enge Passform gegenüber einer weiten Passform präferieren. Zudem können Probanden Passformunterschiede in den Schuhbereichen Fersenbreite, Ballenbreite, Zehenhöhe und Schuhlänge richtig wahrnehmen, wenn die Schuhe in mehreren Bereichen diese Veränderung der Passform aufweisen. Sind die Schuhe nur in einem Bereich verändert, nehmen die Probanden nur in dem Schuhbereich Zehenhöhe Veränderungen wahr. Folglich ist ein Zusammenhang zwischen Fußsensorik und der Wahrnehmung von Passform in der Zehenhöhe erkennbar, da die Passform im Zehenbereich, der die geringsten 2-Punktschwellen aufweist und somit am sensibelsten ist, wahrgenommen und Veränderungen bemerkt werden können. Ebenfalls ist zwischen der subjektiven Bewertung der Passform und vor allem dem biomechanischen Laufparameter „tibiale Spitzenbeschleunigung“ ein Zusammenhang erkennbar. Hierbei scheint eine negative Komfortbewertung und Instabilität des Schuhs zu einer Adaptation des Laufstils z. B. ein flacheres Aufsetzen des Fußes zu führen, was in einer Reduzierung des biomechanischen Parameters „tibiale Spitzenbeschleunigung“ resultiert. Diese Schlussfolgerung muss in zukünftigen Studien durch kinematische Analysen bestätigt werden. Abschließend kann festgehalten werden, dass die vorliegende Arbeit erste Ansätze zur Objektivierbarkeit von funktionaler Passform liefern konnte. Bis dahin nicht beachtete Aspekte wie der Zusammenhang zwischen subjektiver Wahrnehmung von Passform und Fußsensorik sowie biomechanischen Laufparametern wurden untersucht. Weitere Ansätze zur Objektivierbarkeit von Passform konnten aufgezeigt werden, die in zukünftigen Studien aufgegriffen und vor allem in Bezug auf die Wahrnehmung von Passform noch näher untersucht werden sollten, um den Weg zu einem funktionalen und komfortablen Schuhwerk zu ebnen.:1 EINLEITUNG 1 2 THEORETISCHER HINTERGRUND UND LITERATURBESPRECHUNG 6 2.1 FUßANATOMIE 6 2.2 STANDARDS DER LAUFSCHUHTESTUNG 10 2.2.1 Biomechanische Laufanalyse 10 2.2.2 Mechanische Prüfung von Laufschuhen 12 2.3 OBJEKTIVE UND SUBJEKTIVE KRITERIEN ZUR BESTIMMUNG VON PASSFORM 15 2.3.1 Studien zur Fußanatomie 16 2.3.2 Komfortstudien 21 2.3.3 Studien zur Passformbewertung und Passformpräferenz 25 2.3.4 Studien zum Zusammenhang von Fußsensibilität und Komfortbewertung 26 2.3.5 Defizite bisheriger Studien und Schlussfolgerungen 27 3 ZIELSTELLUNG DER ARBEIT UND FRAGESTELLUNGEN 29 4 ANSATZ ZUR OBJEKTIVIERBARKEIT VON FUNKTIONALER PASSFORM 32 4.1 FUßANTHROPOMETRISCHE MESSVERFAHREN 32 4.1.1 Methodik 34 4.1.2 Ergebnisse und Diskussion 37 4.1.3 Methodenkritik 40 4.2 SUBJEKTIV-SENSORISCHE MESSVERFAHREN 41 4.2.1 Sensorik – 2-Punktschwellen 43 4.2.2 Methodik zur Bestimmung der Gütekriterien von 2-Punktschwellen 46 4.2.3 Ergebnisse und Diskussion der Reliabilitätsstudie 49 4.2.4 Methodik der 2-Punktschwellen-Studie 53 4.2.5 Ergebnisse und Diskussion der 2-Punktschwellen-Studie 55 4.2.6 Methodenkritik zur Bestimmung von 2-Punktschwellen 58 4.2.7 Erfassung der subjektiven Bewertung 58 4.3 ZUSAMMENFASSUNG BISHERIGER ERKENNTNISSE 61 4.4 ANWENDUNGSBEREICH: LAUFSCHUHE 62 4.4.1 Schuhaufbau 62 4.4.2 Innenschuhmessung 67 4.5 STUDIE ZUR PASSFORMBEWERTUNG MIT KOMMERZIELLEN LAUFSCHUHEN 70 4.5.1 Methodik 70 4.5.2 Ergebnisse und Diskussion 74 4.5.3 Zusammenfassung 95 4.5.4 Methodenkritik und Schlussfolgerungen 96 4.6 STUDIE ZUR PASSFORMBEWERTUNG MIT SELBSTKONSTRUIERTEN LAUFSCHUHEN 97 4.6.1 Methodik 97 4.6.2 Ergebnisse und Diskussion 101 4.6.3 Zusammenfassung 126 4.6.4 Methodenkritik und Schlussfolgerungen 127 5 DISKUSSION IM ZUSAMMENHANG UND NEUE DEFINITION VON FUNKTIONALER PASSFORM 128 6 ZUSAMMENFASSUNG 139 7 LITERATURVERZEICHNIS 142 ABBILDUNGSVERZEICHNIS I TABELLENVERZEICHNIS IV ABKÜRZUNGSVERZEICHNIS V ANHANG VII ERKLÄRUNG XV WISSENSCHAFTLICHER LEBENSLAUF XVI

Denna studie skrivs i ett intresse av ett företag som arbetar med 3D-simulering vid prototypframtagning av provplagg. Syfte med studien är att undersöka korrespondensen mellan virtuell- och fysisk avprovning gällande storlek, passform och val av tyg. I studien undersöks 3D-simuleringsprogrammet CLO 3D och digitalisering av tygprov med applikationen CLO Fabric kit, som komplement i syfte att utvärdera skillnaden mellan virtuell- och fysisk avprovning. Två plagg, bestående av t-tröja i bomullstrikå och skjorta i linneväv, provas av i storlekar: XS, M och XL på tre provpersoner och tre avatarer med motsvarande mått. Ett protokollmed foton från båda avprovningarna bedöms med frågor gällande plaggets visuella skillnad och passform. Resultatet visade att T-tröjan i bomullstrikå gav likvärdigt passform mellan virtuell- och fysisk avprovning i samtliga storlekar. Vid avprovning av skjortan i linneväv var passformsskillnaden mellan virtuell- och fysisk avprovning på storlek XL tydlig. Övriga storlekar hade däremot ett likartat resultat.3D-simulering är en effektiv avprovningsmetod, då man kan modifiera avaterns mått, digitalisera in tygprover och prova av flera storlekar vid virtuell avprovning. Däremot behöver man vara medveten att flera faktorer kan påverka passformen vid virtuell avprovning som till exempel avatarens kroppshållning och tygets mekaniska egenskaper vid digitalisering. / This study writes in an interest of a company that works with 3D-simulation in prototyping sample garments. The purpose of the study is to investigate the correspondence between the virtual and physical try-on regarding size, fit and fabric choice. The study examines the 3D-simulation program CLO 3D and digitization of fabric samples with the CLO Fabric kit application as a complement to evaluate the difference between virtual and physical try-on. Two garment, consisting of t-shirt made of knitted cotton and a shirt made of linen, are fitted in size XS, M and XL on three test persons and three avatars with corresponding measurements. A protocol containing photos from both virtual and physical try-on where evaluated with questions regarding the balance and fit of the garment. It showed that the T-shirt made of knitted cotton gave equivalent results between virtual and physical try-on in all sizes. When comparing the shirt in linen, the fit differed in size XL during virtual and physical try-on. However, Size XS and M had a similar result during virtual and physical try-on. Using 3D-simulation is an advantage when you can modify the avatar's dimensions, digitize fabric samples and try multiple sizes during virtual try-on. However, one needs to be aware that several factors can affect the fit during virtual try-on, such as the avatar posture and the mechanical properties of the fabric during digitization.

Denna rapport behandlar passform och gradering av åtsittande träningstights i stretchmaterial.Det finns lite forskning på detta område och genom ett samarbete med ett företag, somtillverkar träningskläder, har det konstaterats att det är svårt att få till duglig passform i allastorlekar på åtsittande tights. Problemet är att plagget ofta upplevs för stort. Syftet med arbetetär att undersöka hur passformen kan förbättras och bli lika god i alla storlekar och i olikamaterial. Rapporten presenterar ett sätt att omvandla grundstorlek och gradera utifrånmaterialets maximala stretch kapacitet, med hänsyn till kroppsmått. Provplagg sys upp utifrånden nämnda graderingsmetoden och provas av på tre personer med storlek S och tre personermed storlek XL. Dessa plagg jämförs med företagets plagg och det konstateras, utifrånprovpersonernas kommentarer, att passformen och upplevelse av plagget, med denomvandlade måttlistan, har blivit bättre. En formel för omvandling av kroppsmått tas fram.Denna används för att ta fram plaggmåttlistor med material i olika procent stretch, därstretchen är mellan 100-210%. Dessa analyseras och resultatet blir plaggmåttlistor igrundstorlek samt skillnadsmåttlistor som grupperats efter materialets stretch och som kananvändas som bas i produktutveckling utav träningstights. / Denna rapport behandlar passform och gradering av åtsittande träningstights i stretchmaterial. Det finns lite forskning på detta område och genom ett samarbete med ett företag, som tillverkar träningskläder, har det konstaterats att det är svårt att få till duglig passform i allastorlekar på åtsittande tights. Problemet är att plagget ofta upplevs för stort. Syftet med arbetet är att undersöka hur passformen kan förbättras och bli lika god i alla storlekar och i olika material. Rapporten presenterar ett sätt att omvandla grundstorlek och gradera utifrån materialets maximala stretch kapacitet, med hänsyn till kroppsmått. Provplagg sys upp utifrån den nämnda graderingsmetoden och provas av på tre personer med storlek S och tre personer med storlek XL. Dessa plagg jämförs med företagets plagg och det konstateras, utifrån provpersonernas kommentarer, att passformen och upplevelse av plagget, med den omvandlade måttlistan, har blivit bättre. En formel för omvandling av kroppsmått tas fram. Denna används för att ta fram plaggmåttlistor med material i olika procent stretch, där stretchen är mellan 100-210%. Dessa analyseras och resultatet blir plaggmåttlistor i grundstorlek samt skillnadsmåttlistor som grupperats efter materialets stretch och som kan användas som bas i produktutveckling utav träningstights.

Denna studie undersöker hur ett alternativt graderingssätt baserat på förhållandet mellan midja och stuss kan implementeras för att förbättra passformen på dambyxor. Ett vanligt förekommande passformsproblem är att kvinnor som har en rakare eller kurvigare kroppsform upplever svårigheter med att uppnå god passform i både midja och stuss, vilket leder till att en stor del av befolkningen har svårt att hitta byxor som passar. Studien baseras på data från 3D- skanningar av drygt 1000 testpersoner med stussmått som motsvarar storlek 32–48. För att undersöka passformen för kvinnor med varierande kroppstyper delades testpersonerna in i kategorierna rak, medel, och kurvig baserat på förhållandevärdet för midja och stuss, och målet var att förbättra passformen för personerna i samtliga tre kategorier. Resultatet visade att bara genom att byta till ett förhållandebaserat graderingssätt i ”medelserien” kunde fler av testpersonerna uppnå god passform jämfört med det tidigare måttbaserade graderingssättet. När storlekssystemet sedan utökades med den raka och kurviga serien kunde 90% av testpersonerna i studien uppnå god passform. / This study explores how an alternative way of grading based on the ratio between waist and hip can be implemented to improve the fit on women’s trousers. A common fit issue is that women with curvier or straighter body shapes experience difficulties achieving good fit in both waist and hip, which results in a major part of the population having a hard time finding well-fitting trousers. The study is based on data from 3D-scannings of over 1000 test subject with a hip measurement that equals size 32–48. To evaluate fit for women with varying body shapes, the test subjects were divided into the three categories straight, medium, and curvy based on their hip-to-waist ratio, and the goal was to improve the fit for all three groups. The result shows that by only switching to a ratio-based way of grading in the “medium group”, a bigger portion of the test group could achieve good fit compared to the old measurement-based way of grading. When the size system was then extended with the straight and curvy series, 90% of the test subject could achieve good fit.

Kläder i samma storlek från samma företag kan skilja sig radikalt mot varandra men det kan även skilja sig mellan olika företag. Som konsument kan du beställa samma storlek från två olika företag och motta produkter som skiljer sig stort i upplevd passform. Trots att flertal studier gjorts på storleksstrategin har vi inte kunnat hitta någon studie som kombinerar och ser på helheten av företags storleksstrategi. Därav är studiens syfte att undersöka svenska företags storleksstrategi inom deras damsortimentet och hur en förändrad strategi kan påverka företagets returer. Studien bidrar till en större förståelse för inköpare inom modeindustrin och om hur strategier gällande storleksurval och information till kund gällande storlekar kan komma att påverka företagets returer. Studien kommer också undersöka hur svenska företag storleksstrategier motsvarar kundernas förväntningar på klädernas passform och storlek. För att besvara studiens frågeställning genomfördes semistrukturerade intervjuer med tre svenska modeföretag, samt en en enkätstudie mot kvinnliga konsumenter mellan 20-84 års ålder. Detta för att få en syn på problemet ur både ett företagsperspektiv och ett konsumentperspektiv. De teman som undersökts är prover, måttlista, returandel, förbättrad passform och lönsamhet. Resultatet från fyra intervjuer och 96 enkätsvar visar på att det finns en dissonans mellan företags arbetssätt och konsumenters förväntningar på företagen. Möjlighet till att minska denna dissonans hade varit ifall företagen hade ändrat i sina storleksstrategier genom att alla utgår ifrån samma måttlista och storlekssystem. Vidare att företag implementerar sina mönsterkonstruktioner internt för att motverka variationer i passform på grund av varierande leverantörer. Genom att upprätthålla virtuella provrum för konsumenterna ger det dem chansen att testa plagg online innan köp, vilket hade kunnat eliminera många av de returer som på grund av att man beställer samma plagg i fler än en storlek. Således hade egna mönsterkonstruktioner resulterat i färre returer och påverkat lönsamheten positivt, då företagen hade kunnat erbjuda storlekar och passform som inte beror på val av leverantör. / Clothes of the same size and from the same company, can differ radically from each other. Likewise, the same size and fit can also differ between different companies. A consumer can order the same size and receive products that differ greatly in perceived and actual fit. Although there have been studies made on different parts of companies size strategy, there has not been any study that combines them and looks at the different strategies as a whole. The purpose of this study is therefore to examine the size strategies of Swedish fashion companies’ ladies assortment and whether a change in strategy would affect the returns. Furthermore, this includes whether companies’ size strategies correspond to the customers’ expectations on size and fit. The method was conducted by semi-structured interviews with three different Swedish fashion companies and by a quantitative survey-study towards female consumers above the age of 20. This was made in order to get a perspective on the different size strategies from both companies and consumers. The themes examined throughout this paper are samples, measurement charts, returns, consumers, improved fit and profitability. The result from the four interviews and the 96 survey answers shows that there exists a dissonance between the way companies work and customers’ expectations on sizes and fit that companies offer. Opportunity to reduce this dissonance would have been if all companies changed their size strategies and instead started using the same measurement list och size system. Furthermore, companies could implement their pattern design on the internet to avoid different variations in fit due to the use of different suppliers. Likewise, to maintain virtual test rooms for consumers gives them a chance to test a garment online before purchasing. By offering virtual testing rooms online, it would have been possible to avoid several of the returns that occur due to the need of ordering the same garment in different sizes. Creating their own patterns would result in fewer returns and thus a positive effect on profitability, as the companies should be able to offer sizes and fits that did not depend on their choice of supplier. The report is written in Swedish.

Esport har under de senaste åren vuxit enormt snabbt och kommit att bli ett globalt fenomen. Samtidigt visar de framtida prognoserna att marknaden för esport kommer växa ytterligare, vilket har gjort det attraktivt för varumärken att sponsra lag, event och organisationer. Trots detta kommer det rapporter som menar på att sponsorer fortfarande är tveksamma till att investera inom esporten då det råder en osäkerhet kring hur effektivt det faktiskt är. Syftet med denna studie är att undersöka hur effektivt sponsorskap är inom esport. Studien har ämnat att undersöka detta från ett konsumentperspektiv i syfte att ge större verktyg till företagen för att hjälpa dem att göra medvetna val vid sponsring inom esport. Utifrån syftet har huvudfrågeställningen fastställts:  Är sponsring inom esport en effektiv marknadsföringsstrategi när sponsorer vill öka sitt varumärkeskapital? Metoden har utgått från en kvantitativ forskningsdesign där empirin består av fyra olika enkätundersökningar, två nollmätningar och två eftermätningar. Totalt ingick 442 respondenter varav 192 var svenska och 250 var internationella. Respondenterna var avgränsade till att endast inkludera esportkonsumenter som hade för avsikt att titta på och/eller tittade på Dreamhack Open Winter 2018, ett evenemang inom esport som hålls varje år i Jönköping, Sverige. Utifrån resultatet har studien tagit fram slutsatser som är kopplade till frågeställningarna som utformats. Eftermätningen visade att samtliga sponsorers varumärkeskapital ökade efter eventet, vilken visar på att esport kan vara en effektiv marknadsföringsstrategi för varumärken som vill öka sitt varumärkeskapital genom sponsring. Dock har det identifierats att olika varumärken, av olika storlekar sponsrar för olika syften. Fortsättningsvis visar studien att köpintentioner endast ökade för de sponsorer som hade en hög grad av upplevd kvalité samt lojalitet, det finns således ett samband mellan dem. Avslutningsvis visar studien att det fanns en skillnad mellan svenska och internationella esportkonsumenter i deras uppfattningar av sponsorer och att detta kan bero på att svenska respondenter håller starkare och mer gynnsamma associationer gentemot en svensk arrangör som Dreamhack. / Esports have grown rapidly over the last couple of years and have now become a global phenomenon. At the same time forecasts show that the market for esports will continue to grow, which in turn has made it attractive for brands to sponsor teams, events and organizations. Despite all of this there are concerns from several reports which suggest that there are still sponsors who are hesitant to invest in esports because there is an underlying uncertainty regarding how effective it really is. The purpose of the study is to examine how effective sponsorship within esports is. The study has intended to examine this from a consumer perspective for the purpose of providing more tools for companies to help them make conscious choices when sponsoring esports. Based on the purpose of the study, the main issue was established.  Are sponsorships within esports an effective marketing strategy when sponsors want to increase their brand equity? The method was based on a quantitative research design where the empirical data consists of four different surveys, two benchmark measurements and two measurements after the event. A total of 442 respondents participated in the study, 192 of them were Swedish and 250 of them were international. The respondents were limited to only include esports consumers who were either going to watch and/or watched Dreamhack Open Winter 2018, an event within esports that is held every year in Jönköping, Sweden. Based on the results, the study developed a set of empirical findings which were then connected to the issue that had been established. The measures after the event showed that the brand equity of all of the sponsors had increased. This indicates that esports can be an effective marketing strategy for brands that want to increase their brand equity through sponsorships. However, the results showed that brands of different sizes sponsor for different purposes. Further, the study found that purchase intentions only increased for the brands that had a high degree of perceived quality and loyalty, therefore it was concluded that there is a connection between them. In conclusion the study showed that there was a difference between Swedish and international esports consumers in their perception of sponsors. This could depend on the fact that Swedish respondents hold stronger and more favorable associations towards Swedish organizers such as Dreamhack.

Denna studie syftar till att utveckla och analysera en prototyp av ett återanvändningsbart trosskydd för kvinnor. Genom att undersöka passform, komfort och hanterbarhet ur ett användarperspektiv, samt jämföra två olika designmodeller (i polyamidspets och polyamidtrikå) med konventionella trosskydd, strävar studien efter att identifiera framgångsfaktorer för återanvändningsbara trosskydd. Marknadsundersökningar och forskningsgenomgångar användes för att skapa en grundläggande förståelse för forskningsområdet samt underlag för konstruktionsarbetet. Prototyper utvecklades och producerades. En testgrupp av sex deltagare genomförde en veckas avprovning av prototyperna och utvärderades med hjälp av kvalitativa frågor. Resultaten visade att trosskydden generellt ansågs ha bra längd och bredd oavsett designmodell. Dock rapporterade flera respondenter skav, oavsett vilken modell de använde. Åsikterna om estetik varierade och ingen generell slutsats kunde dras. Resultaten ger insikter i respondenternas upplevelser av passform, komfort och hanterbarhet hos trosskyddet. Trots viss variation i åsikterna finns det mönster och konsensus som kan vägleda framtida produktutveckling och förbättringar. Sammantaget kan detta examensarbete verka som en förstudie för vidare studier om textila återanvändningsbara trosskydd. / This study aims to develop and analyze a prototype of a reusable panty liner for women. By examining fit, comfort and manageability from a user perspective, as well as comparing two different design models (in polyamide lace and polyamide tricot) with conventional panty liners, the study aims to identify success factors for reusable panty liners. Market surveys and research briefings were used to create a basic understanding of the research area as well as a basis for the design work. Prototypes were developed and produced. A test group of six participants completed a one-week trial of the prototypes and was evaluated using qualitative questions. The results showed that the panty liners were generally considered to have a good length and width regardless of the design model. However, several respondents reported chafing, regardless of the model they used. Opinions about aesthetics varied and no general conclusion could be drawn. The results provide insights into the respondents' experiences of fit, comfort and manageability of the panty liner. Despite some variation in opinion, there are patterns and consensus that can guide future product development and improvements. Overall, this thesis can be used as a preliminary study for further studies on textile reusable panty liners.