Denna studie är en kandidatuppsats i designteknik. Bakgrunden till arbetet är en fältstudie som genomfördes våren 2019. Fältstudien spenderades på ett modeföretag, specifikt på en avdelning som tar fram damkläder. Under den tiden jobbade avdelningen med att ta fram plagg för kvinnor som är kortare än genomsnittet. Det gav upphov till idén att undersöka området närmare eftersom det är stor efterfrågan på dessa specialstorlekar. Syftet med studien är att identifiera skillnader i mått och passform mellan en storlek för medellånga jämfört med en kortare storleksserie, samt att analysera marknadens utbud av nämnda specialstorlek. I arbetet med studien togs tre grundmönster för blus fram. Första grundmönstret utgick från en standardmåttlista för en genomsnittslängd. De andra två konstruerades för kvinnor under genomsnittslängd. Den ena togs fram efter marknadens kroppsmått och den andra utifrån en standardmåttlista under medellängd, för att kunna påvisa differenser i passform. Därefter verifierades passformen genom avprovning på personer under genomsnittslängd. Resultatet efter avprovningarna visade att grundmönstret skapat efter standardmåttlistan hade bättre passform än marknadens mönster. / This report is a bachelor essay in garment technology. The background for this report is a field study that took place during spring 2019. The field study was carried out at a fashion company, specifically at a department that produces women’s clothes. During that period the department was in the process of creating garments for women of short stature. That sparked the idea to investigate the field a bit closer, due to the big demand for well fitted garments among shorter women. The aim of the study is to identify differences in fit between a size for women of average height and women of shorter stature, and to analyze the market’s assortment of shorter sizes. In this study three basic patterns were constructed. The first pattern was created from a standard measurement chart for women of average height. The other two was constructed for shorter women. One was developed according to the market’s body measurements and the other based on a standard measurement chart for women below average height, to be able to determine differences in fit. The fit was then verified through fittings on models of shorter stature. The result showed that the pattern developed from a standard measurement chart had a better fit than the pattern based on the market’s body measurements.

Företaget vars denna studie görs i samråd med, har identifierat problem beträffande de sömnadsprover som erhållits från olika underleverantörer. Återkommande passformsproblem har resulterat i att företaget valt att utveckla grundkonstruktioner för olika överdels- samt nederdelsplagg för att tids- samt kostnadseffektivisera framtagningsprocessen av nya klädesplagg. Utgångspunkt för denna studie är en dam-byxgrund konstruerad enligt anvisningar ur Öberg, Ersman, Cedervall och Svensson (2010). En programvara med tredimensionell avprovning används för att effektivisera utvecklingsprocessen av denna. Företagets kroppsmåttlista har jämförts gentemot STU (1977) ”Storlekssystem för damkläder; Måttlistor och marknadsandelstabeller”, SIS (2017) ”Storleksmärkning av kläder; Storleksmärkning baserad på kroppsmått och intervall” samt tre e-handelsbolags kroppsmåttlistor för att analysera företagets val av byst-, midje- samt stussomfång. Gradering tillämpas i denna studie utifrån två olika tillvägagångsätt för att jämföra dessa: (1) en underleverantörs applicering av koordinater utifrån en tillhandahållen skillnadsmåttlista från företaget, (2) anvisningar från undervisningsmaterial som används tillsammans med STU (ibid) och SIS (ibid). Studien belyser en problematik beträffande gradering som överlåtes till underleverantörer. Här uppmärksammas nödvändigheten av att regelbundet kontrollera denna, då det inte finns någon existerande process för hur detta görs i nuläget. Det finns även ett behov av att se över företagets kroppsmåttlista, specifikt bystomfånget, då avvikelser har uppmärksammats i denna studie. / The company which this study is in collaboration with, has highlighted a complex of problems regarding production samples received from subcontractors. Because of re-appearing fitting problems, the company has chosen to develop basic patterns for different types of garments to make the production process more time and cost efficient when creating new products. Starting-point for this study is a basic pattern for women’s pants created from Öberg, Ersman, Cedervall and Svensson’s (2010) directions. A three-dimensional fitting software is used to make the development process of the pants more efficient. The company’s body measurement chart is compared to STU (1977) “Sizing systems for women’s clothing; Measurement charts and market-share tables”, SIS (2017) “Size designation of clothes; Size labelling based on body measurements and intervals” and three e-businesses to analyze deviations. Two different grading techniques are applied in this study to compare them both: (1) a subcontractor’s choice on how to apply grading coordinates based on a given chart with differential measurements from the company, (2) tutoring materials from school that are being used in correlation with STU (ibid) and SIS (ibid). This study identifies a problem regarding grading as this stage is passed on to the subcontractors. Here follows an importance of always verifying the grading that is applied onto the pattern, because there is no existing process of how this is managed at this current moment. The company needs to look over their body measurement chart, specifically regarding the chest, because deviations have been observed in this study.

Följande studie är en kandidatuppsats i designteknik. Den undersöker skillnader som uppkommer vid gradering när två olika appliceringsmetoder används. Undersökningen görs på uppdrag från ett svenskt modeföretag. På företagets barnavdelning används i nuläget två graderingsmetoder men i framtiden vill de övergå till att använda endast en av dem. För att avgöra vilken behöver skillnaderna dem emellan klargöras. Den första metoden är utvecklad av företaget själva utifrån expertfunktioner i CAD-programvaran Modaris (Lectra 2017a). Medan den andra metoden grundar sig i en mer traditionell punktgradering. Metoderna jämförs genom att gradera upp två plagg utifrån varje metod, en t-tröja och en mjukisbyxa båda i trikå. Därefter undersöks skillnaderna genom att jämföra mönstren, plaggmåttlistor och provplagg. Resultatet av studien visar att appliceringsmetoderna utgör flera skillnader både i mönsterdelarnas form och i plaggmåttlistornas skillnadsintervaller. Under avprovning klargörs det dock att dessa skillnader behöver vara relativt stora för att påverka slutprodukten. En gemensam observation i alla tre jämförelsemetoder är att ju längre ut från grundstorleken graderingen rör sig desto mer ökar skillnaderna mellan appliceringsmetoderna. / The following study is a bachelor essay in design technology. It investigates the differences that occur when applicating grading with two different methods. The study is made on a mission from a Swedish fashion company. Currently the company’s children’s department are using two different grading methods, however in the future the company wants to transition into only using one of them. To determent whish one the differences needs to be identified. The first method is developed by the company themselves based on expert functions in the CAD-program Modaris (Lectra 2017a). While the second method is based on a more traditional point grading. The methods are being compared in the study by grading two garments according to each method, one t-shirt and one jogger both in jersey material. The differences are then investigated by comparing pattern pieces, garment measurement charts and garment samples. In the result several differences between the methods are discovered, these are found both in the shape of the pattern pieces and in the grading intervals in the garment measurement chart. However, during the fitting session it was determent that these differences needs to be quite large to impact on the final product. A joint observation in all three comparison methods was that the further the grading moves from the base size the greater the differences are.

Denna rapport vill belysa kunders problem med att hitta passande storlek när de handlar kläder i en webbutik. Fokusområdet är att undersöka om det är möjligt för kunder att ta tillförlitliga kroppsmått eller plaggmått med måttband, för att välja passande klädstorlek vid e-handel.   Först genomfördes en marknadsundersökning för att ta reda på hur klädföretag utformar sina storleksguider. Därefter utfördes en undersökning där 20 militärer deltog. De fick i uppgift att följa instruktioner för att ta kroppsmått på sig själva, ta samma mått på varandra och måtta av två utvalda plagg. Avslutningsvis fick de låta sig bli mätta av en designtekniker. Resultatet visade mycket stor spridning och flera av måtten hade ett spann från -6 cm till +6 cm i jämfört med att en professionell genomförde mätningen. En upptäckt var att vissa mätresultat blev bättre när någon annan än personen själv utförde kroppsmätningen. Deltagarna fick som avslut svara på några frågor. Hela 60 % av deltagarna i testgruppen trodde att en filminstruktion skulle ha underlättat mätningen. Slutsatsen är att det är viktigt att informera kunder hur de bör ta hjälp med att ta sina mått i användandet av storleksguiden, och att en instruktionsfilm kan underlätta mätningen. Ett komplement till kroppsmått kan vara plaggmått i storleksguiden. / The purpose of this report is to highlight customers' problems in finding the right size when shopping for clothes in an online store. The focus area is to investigate whether it is possible for customers to take accurate body measurements or garment measurements with a measuring tape in order to select appropriate clothing size in e-commerce.   A market investigation on the internet was conducted to find out how clothing companies design their size guides. Then a study took place with 20 participant soldiers. They were asked to follow the instructions for taking body measurements of themselves, to take measurements of each other and to measure two selected garments. Finally, they where measured by a garment technologist. The result showed a very large difference, and several of the measures had a span from -6 cm to +6 cm. One finding was that some measurement results were improved when someone else than themselves performed the body measuring. Afterwards the participants were asked to answer a few questions. Around 60 % of the them believed that a film instruction could facilitate the body measuring. The conclusion is that it is important to inform the customers in the size guide that it is important to get help to get as accurate measurements as possible and that an instructional film can facilitate the measuring. A complement to body measurements can be garments measurements in the size guide.

Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien har varit att undersöka och jämföra kvinnor och män i åldersgrupperna 30-39 år respektive 40-49 år avseende antropometriska mått samt prestation på GIH:s hälsotester. En vidare målsättning var att undersöka om det förekom några skillnader mellan två separata testtillfällen. Frågeställningarna har varit om resultaten på hälsotesterna skiljer sig mellan könen, åldersgrupperna samt mellan två separata testtillfällen. Metod Totalt fullföljde 41 deltagare GIH:s hälsotester, av dem var 20 kvinnor och 21 män mellan 30-49 år. Det enda som krävdes för att delta var att man uppfattade sig själv som frisk. Personer som tidigare haft stroke, hjärtinfarkt eller opererats på grund av hjärtproblem har inte inkluderats, ej heller gravida och personer med ledbesvär. Testerna utfördes på LTIV (Laboratoriet för tillämpad idrottsvetenskap) mellan februari och mars 2016. Resultat Signifikanta skillnader mellan de två separata testtillfällena noterades för några av styrketesterna framför allt hos männen: axelpressar, handgrip och stolresningar. Mellan könen sågs signifikanta skillnader i de antropometriska måtten, samt i flera konditions- och styrketester. Bland dessa kunde signifikant högre värden ses för kvinnorna än för männen i ryggstyrketestet.  Signifikanta skillnader mellan åldersgrupperna 30-39 år och 40-49 år sågs näst intill endast för kvinnor. De yngre jämfört med de äldre kvinnorna presterade bättre i flera av testerna, de vägde mindre och hade mindre kroppsmått. Slutsats Det framkom vanligtvis inte några signifikanta skillnader mellan det första och andra testtillfället, med enstaka undantag. När så är fallet behövs bara ett test utföras initialt inför en period med exempelvis fysisk aktivitet som senare kanske ska följas upp med ett återtest. Skillnader mellan könen och olika åldersgrupper framkom i vissa tester men inte i alla. Resultaten i denna studie beror bland annat på urvalet av individer. Eftersom att syftet med den här studien har varit att endast utföra de tester som ingår i GIH:s hälsotester har inga tester lagts till eller exkluderats. I arbetet diskuteras bland annat hur optimala testerna är som ett mått på hälsa. För att effektivisera hälsotestundersökningar framöver behöver nödvändigtvis inte alla tester utföras.