Detta examensarbete har gjorts mot ett svenskt modeföretag som på grund av bristande graderingskunskaper har haft ofullständiga skillnadsmåttlistor. Detta ledde till att leverantörerna fick relativt fria händer vid gradering då dom inte hade många mått att gå efter. När en ny mönsterkonstruktör anställdes av företaget upprättades nya måttlistor som gavs till leverantörerna för att säkerställa att graderingen är den samma oavsett vilken leverantör som tillverkar modellen. Då modeföretaget endast kontrollerar grundstorlekarna i varje modell, storlek 36 i dam och 48 i herr, kontrollerades det aldrig ifall den nya graderingen följdes. Genom att 5 plagg som återkommer säsong efter säsong har mätts av i alla tillgängliga storlekar har det kunnat analyseras hur leverantörerna har graderat plaggen. Personal från en av modeföretagets butiker intervjuades för att se hur den avvikande graderingen på de avmätta plaggen upplevdes av företagets kunder. Graderingen på två av modellerna kontrollerades med hjälp av leverantörernas graderade mönster. Graderingen på mönstren jämfördes sedan mot de avmätta plaggens gradering samt mot det som sagts under butiksintervjun. Resultatet av de olika stegen var att plaggen inte är så mycket felgraderade utan de avvikande måtten på de avmätta plaggen har uppstått under någon annan del av tillverkningen och inte på grund av felgradering. / This thesis have been made towards a Swedish fashion company that have had incomplete graded measurement specifications due to lack of grading knowledge. This gave the suppliers relatively free rein to grade the models since they didn’t have many measurements to follow. When a new pattern maker was hired by the fashion company new graded measurement specifications was developed by the pattern maker to ensure that the models had the same grading regardless of which supplier whom produced the models. Since the fashion company only controls the base size of each model, size 36 for women’s wear and 48 for men’s wear, the company doesn’t know if the suppliers have followed the new grading rules. By measuring 5 models, in each viable size, that are reproduced each year the used grading was analyzed. Personnel from one of the company’s stores was interviewed to see how the costumers experienced the different sizes in each model. The grading on two of the models were controlled by checking the grading on the patterns the suppliers had graded. The grading was then compared to the grading on the measured models and what had been said during the interview. The result of this was that the models mostly were graded correctly and that the divergent grading of the measured models were caused during another part of the production and not by incorrect grading of the patterns.

Att vara över 50 år och ha en kroppsform som inte är timglasformad kan ge problem med att hitta kläder med bra passform eftersom det är så få varumärken som anpassar sina kläder till denna målgrupp (Nordiska ministerrådet 2009). Tillverkarna tar oftast inte hänsyn till den förändring som sker när kroppen åldras eller det faktum att kroppen nödvändigtvis inte behåller samma kroppsform när den växer. Syftet med studien är att ta fram en grundkonstruktion av en jacka som är anpassad för denna målgrupps kroppsform, samt att gradera konstruktionen med hänsyn till målgruppen. En storleksserie togs fram med studiens företag och målgrupp i åtanke. Jackans grundmönster konstruerades och under avprovningar utvärderades grunden och korrigeringar i mönstret gjordes för att uppnå bästa möjliga passform. Med hjälp av graderingsfunktionen konstruerades jackan i ytterligare fyra storlekar som syddes upp och provades av. Studiens resultat visar att det krävs flera förändringar för att skapa bra passform genomgående för alla fem storlekar. Grundkonstruktionen kräver exempelvis en mer sluttande axel och en sänkt bysthöjd, graderingen görs proportionell för att behålla fördelningen av vidd mellan fram- och bakstycket. Som slutsats konstateras att tillverkning av kläder till denna målgrupp med fördel bör anpassas i konstruktion och gradering.

När ett nytt plagg utvecklas provas det oftast av endast i grundstorlek, trots att det ska produceras i flera storlekar. På grund av detta är det svårt att veta om plaggets passform kommer att se likadan ut i alla storlekar. Denna studie genomförs med syftet att utvärdera möjligheten att utföra avprovningar av samtliga produktionsstorlekar virtuellt med hjälp av ett 3D-program. Studien görs i samarbete med ett företag, vars måttlistor utvärderas för att sedan användas i studien. Två utvalda herrplagg från företaget, en skjorta och en jacka, sys upp och provas av fysiskt på provpersoner, samt virtuellt i Lectra 3D Prototyping, där de provas av på avatarer justerade till samma kroppsmått som provpersonerna. Likheten mellan avprovningsmetoderna analyseras med hjälp av foton för att utvärdera om 3D-programmet ger en tillförlitlig bild av de verkliga plaggens passform. Tidigare studier har bekräftat att detta fungerar i grundstorlek, men inte hur resultatet blir i övriga storlekar. Studien visar att avprovningar i olika storlekar ger samma resultat som i grundstorlek, med villkoret att avatarerna är skapade på ett sätt som gör det möjligt att klä dem på ett korrekt sätt. Metoden kan användas som ett komplement till fysiska avprovningar i grundstorlek.

Denna studie undersöker hur olika graderingssätt jämförs mot företagets graderade grundliv. Undersökningen görs på uppdrag från ett svenskt modeföretag. Tidigare hade företaget en avdelning för sig med de största storlekarna, vilket togs bort för att istället slå ihop hela graderingsintervallen av storlekar till ett. Företaget har jobbat med att hitta de rätta intervallerna kring de största storlekarna och tyckte därför det vore intressant att jämföra sin gradering mot andra graderingssätt med deras grundliv som utgångspunkt. Metoder som har använts i denna studie har varit gradering, jämförelse av mönster och 3D simulering i Lectras programvaror Modaris, 3D prototyping och KaledoStyle. Uppsydda prover har även provats av på docka, person och avatar i storlek 50 samt analyserats och utvärderats efter ett avprovningsprotokoll. Studiens resultat visar att graderingen från företagets grund är jämförbar med det andra graderingssättet i övervägande koordinater. Det som skiljer dem markant åt är axelns längdgradering i de största storlekarna. Där har företaget valt att stanna av sin gradering, vilket de andra graderingssätten inte gör. De andra graderingssätten följer den data som finns tillgänglig kring kroppsmått och axelns ökning i de olika storlekarna. / This study examine how a grading system are compared to the company’s graded base pattern. The study is an assignment on a Swedish fashion company. The company used to have a section for plus-sizes in their clothing line, but decided to remove it. Instead, they merge the whole grading system into one. They have tried to find the right intervals of grading in the biggest sizes, which makes it interesting to compare their grading to other grading systems. The methods used in this study are grading, comparison of patterns and 3D prototyping in Lectra Softweares Modaris, 3D prototyping and KaledoStyle. Sewn samples have been fitted in size 50 and analyzed by a test protocol. The result of the study shows that the grading system from the company is comparable with the other grading system. The most distinct part that separates the grading systems is the shoulder length in the bigger sizes. The company has chosen to stop their grading, which the other grading system does not. The other grading system follows dada where body measurements are established.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i fritidshem upplever att arbeta med elevgrupper i olika storlekar i fritidshemsverksamheten. Studien är inspirerad av det fenomenologiska perspektivet, det vill säga tillvägagångssättet tar sin utgångspunkt i individens upplevelser samt personliga erfarenheter. Undersökningen är baserad på kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fem lärare i fritidshem. Studiens resultat visar att fritidslärarna upplever att arbete med elevgruppens olika storlekar utgör både hinder och möjligheter. Fritidslärarna upplever att elevgruppens storlek inte är det enda som har betydelse för deras möjlighet att utföra sitt arbete, utan att det är en av flera faktorer som har betydelse. Det som nämns är bland annat planering, genomförande, lokaler, personaltäthet, övervakning och kontroll samt relationer. Studiens resultat analyseras utifrån ett fenomenologiskt perspektiv och följs upp av en diskussionsdel med koppling till tidigare forskning samt styrdokument.

Purpose: The purpose of this paper to analyze whether there is any connection between the brand identity of four Swedish fashion companies and their lack of a comprehensive size range for women.  Both primary and secondary data has been the basis of this paper. A theoretical framework using brand identity and STP models was created with the help of secondary data.  Limitations: The choice to investigate four case companies limits the ability to generalize the results. In order to reach a comprehensive industry understanding, additional case companies would be needed.   Method: The study is based on deductive approach with qualitative research. In the deductive approach, the researcher uses existing theoretical models within brand identity and the STP process to help analyze the empirical data and draw conclusions.   Results: The results show that the cost of producing a narrower range of clothing is the main reason why the companies do not offer larger clothing sizes for women. The second factor, according to three of the four companies, is that it is technically difficulty to simply increase the size of clothing, and would require specialist knowledge to adapt the designs. Two of the four companies see some connection between brand identity and the lack of a comprehensive size range, but view this not as a decisive factor but rather, an influencing factor. / Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån fyra svenska modebolags perspektiv analysera om det finns något samband mellan deras varumärkesidentitet och dess avsaknad av heltäckande storleksutbud för kvinnor. Både primär och sekundär data har legat till grund för denna studie. Med hjälp av sekundära data har den teoretiska referensramen, som använder varumärkesidentitet och STP-modellen, skapats.   Avgränsning: Valet att undersöka fyra fallföretag utgör ingen generaliserbarhet. För det behövs undersökning av ytterligare flera fallföretag genomföras. På så sätt kan en generell branschförståelse fås.   Metod: Studien utgår från en deduktiv ansats med en kvalitativ forskningsmetod. I den deduktiva ansatsen kommer forskaren använda sig av befintliga teoretiska modeller inom varumärkesidentitet och STP processen som hjälp för att analysera data i empirin och dra slutsatser.   Resultat: För de undersökta bolagen visar resultatet att kostnaden för produktion av mindre klädvolymer är den främsta anledningen till det avvägande man gjort om att inte erbjuda större klädstorlekar till kvinnor. Den andra faktorn är enligt tre av fyra bolag att man ser en svårighet designtekniskt att bara öka upp storleken vilket gör att det krävs specialistkunskap för att hantera större kläddesign. Sen ser två av fyra bolag ett visst samband mellan varumärkesidentiteten och det bristande heltäckande storleksutbudet, inte som en avgörande faktor men som en påverkande faktor.