Sammanfattning   Styckare inom köttbranschen i Sverige ligger sedan länge i toppen av statistiken i Sverige, när det gäller yrken med de högsta relativa frekvenserna av anmälda arbetssjukdomar orsakade av belastningsfaktorer. Kniven är styckarens viktigaste verktyg och om den är slö ökar den fysiska belastningen med ökad risk för både belastningsskador och olycksfall. I denna studie på magisternivå var syftet att undersöka sambanden mellan knivens skärpa, knivens stålkvalitet, effekten av individens arbetssätt samt den fysiska ansträngningen vid styckning av nötkött. 12 personer vid två olika företag deltog i studien, under normalt arbete med styckning vid enkelbord under tre arbetsdagar. Tre olika knivstålskvaliteter utvärderades. Mätning av knivskärpa skedde med mätapparat Anago, samt med subjektiva skattningar enligt visuell analog skala (VAS). Tiden som kniven användes innan byte användes också som ett mått på hur länge skärpan kunde bibehållas. Ansträngningen hos styckarna undersöktes med mätning av hjärtfrekvensen under arbete, samt med skattning av ansträngning i händer och armar enligt VAS. Slutligen mättes eventuellt obehag/besvär före och under arbete med skattning enligt VAS.   Det tycks som om det knivstål som var hårdare och inte finns på marknaden fungerade sämst, medan de övriga två var likvärdiga. Det finns indikationer på att det hårdare knivstålet påverkar andra egenskaper negativt, framförallt känslan av knivens följsamhet. Det föreligger en signifikant skillnad mellan olika individer i förmågan att bibehålla knivskärpa över tid, och de med obehag/besvär byter kniv oftare. Ytterligare studier krävs för att klargöra vad skillnaderna beror på, men sannolikt har både styckarens arbetsteknik, och företagets och individens rutiner för knivvård betydelse. Förbättrad utbildning inom dessa områden rekommenderas. Utvärderingen av knivtid indikerar att en styckare behöver 5-6 knivar per dag för att säkerställa att arbetet sker med vass kniv hela tiden. Det finns ett samband mellan dålig knivskärpa och lokal ansträngningskänsla i händer och armar. Något samband mellan knivskärpan och central ansträngning kunde dock inte påvisas i denna studie. Pulsvärdena visade att arbete som styckare innebär en hög belastning på andnings- och cirkulationsapparaten, och att de löper en stor risk att överskrida det rekommenderade gränsvärdet för energetisk belastning. Större undersökningsmaterial krävs dock för att dra säkrare slutsatser angående detta.

Sammanfattning Syftet med arbetet är att belysa högstadieelevernas uppfattningar om vilken betydelse pedagogers ansträngningar har för att eleverna ska lyckas i skolan, samt hur dessa påverkar elevernas motivation. Studien vill i nästa steg belysa elevhälsans syn på elevernas uppfattningar och vilken betydelse de kan ha i skolans lärmiljö. Frågeställningar:1. Hur beskriver elever betydelsen av lärares ansträngning för att de ska lyckas med skolarbetet?2. Hur upplever elever att lärares ansträngning påverkar elevers motivation?3. Hur kan elevernas uppfattningar tas tillvara av elevhälsan och bli ett stöd i arbetet för elevernas lärande och utveckling? Maslows behovsteori, self determination theory och teori kring begreppet self-efficacy används för att förstå faktorer som påverkar människans motivation och vilka grundläggande fysiologiska och psykologiska behov som måste vara uppfyllda för att människan skall vara aktiv och känna engagemang. Studien inspireras av fenomenologin. Resultaten presenteras i första hand beskrivande och i liten grad görs tolkningar. Beskrivningarna utgår ifrån olika aktörers bild av ansträngning och motivation kopplat till skolarbete och lärmiljö. Halvstrukturerade fokusgrupper med elever i kombination med enskilda intervjuer med elevhälsans professioner genomfördes. Samtliga intervjuer spelades in och bearbetades för att finna teman som var relevanta för frågeställningarna. Studien visar att lärarens intresse för en personlig relation och för elevens kunskapsutveckling är ansträngningar som påverkar elevernas motivation för skolarbetet. Vidare har lärarnas intresse och engagemang i sitt arbete och ämne, samt i att skapa varierade lektioner betydelse för elevernas motivation och hur de uppfattar lärarens ansträngning. Både tidigare forskning och empiri lyfter fram vikten av att arbeta med lärares motivation då den i nästa steg påverkar elevers motivation. Elever uttrycker att de vill vara med i skolutvecklingsfrågor. Under arbetets gång har det framkommit att fokusgruppsintervjuer är en lämplig metod för att samla in alla elevers röster och inte bara de som träffar professioner inom elevhälsan. Studiens specialpedagogiska implikationer är att studien har gett ökad kunskap kring vikten av att lyfta fram pedagogers ansträngning och motivation som påverkansfaktorer för elevers engagemang och motivation i skolarbetet. Specialpedagogens kunskaper kring motivationsfaktorer blir betydelsefullt i mötet med elever och att ge tid för att skapa relationer, trygghet och struktur. Ur ett skolutvecklingsperspektiv kan specialpedagogen arbeta för att göra alla elevers röster hörda och arbeta främjande och förebyggande utifrån friskfaktorer för att utveckla pedagogers och elevers lärmiljö. Nyckelordansträngning, elevhälsa, engagemang, motivation, skolutveckling

Despite the fact that there is no temporary employment in the act of employment protection is it a common form of employment. It’s mainly young adults who receive this form of employment and the employed enter work irregularity when needed. Working in elderly care is associated with many work-related risk for damaging the health. The aim of the study was to explore how temporary employees in home care service experience their psychosocial work environment and how it affects their health. A qualitative method was applied and semi-structured interviews were used to collect data. Seven temporary employees in home care service in a municipality in Sörmland were interviewed. The data was analyzes using a manifest content analysis.  The results showed that the participants think it’s an insecure form of employment where they can’t plan their life or know how much income they will have at the end of the month. They noticed the differences between the regular staff and the temporary employees in the workplace in several ways, e.g. temporary employees do not get the same access to information. The possibility to be able to say no to work was perceived as a positive factor. Although the temporary employees experienced negative aspects of the psychosocial work environment their health did not seem to be affected. Keywords: demand-control-support model, effort-reward model, limited-time employment, public health, psychosocial work environment, temporary employment

Studien syftar till att undersöka det åtgärdsprogram, i form av en kompetenstrappa, som Socialnämnden i Umeå kommun satt in på utredningsenhet barn och unga. Detta med anledning till den personalomsättning som under en tid pågått. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre stycken socialsekreterare, två som i dagsläget arbetar på utredningsenheten samt en som har jobbat där tidigare. En intervju har även genomförts med Andreas Lundgren, ordförande för Individ och familjenämnden, Umeå Kommun för att få en heltäckande bild av anledningarna till åtgärdsprogrammet. Intervjuerna är det som stått för den sammanfattade empirin i studien. Materialet har därefter analyserats med hjälp av de teoretiska modeller vi använt oss av, vilka är krav, kontroll och stödmodellen samt ansträngning- och belöningsmodellen. Utifrån empirin kan vi se att socialsekreterarna har en gynnsam inställning till åtgärdsprogrammet. Med tanke på att programmet ännu inte hunnit etablerat sig, finns det fortfarande utvecklingsmöjligheter som personalen själva anser är viktiga.

SAMMANFATTNING Syfte och frågeställningar För närvarande är det populärt att gå ned i vikt med hjälp av kolhydratsdieter. Syftet med studien var att undersöka om en kolhydratdiet påverkar den upplevda ansträngningen under fysisk aktivitet jämfört med en högkolhydratdiet. Frågeställningarna var: Är den upplevda ansträngningen under fysisk aktivitet högre efter en lågkolhydratdiet jämfört med en högkolhydratdiet? Kan man se skillnader på skattad ansträngning på Borgs RPE-skala och CR 100 skala? Kan man se skillnader i hjärtfrekvens, på blodglukos och laktatkoncentration i blodet? Hypotesen var att den upplevda ansträngningen skulle vara högre efter en lågkolhydratdiet jämfört med en högkolhydratdiet. Metod Sex försökspersoner genomförde vid två tillfällen ett 45 minuter långt cykelpass på en intensitet av 60-65% av maximal hjärtfrekvens. Försökspersonerna åt en kost med mycket kolhydrater i fyra dagar, varefter det första cykelpasset genomfördes dag fyra. Därefter åt de en kost med låg andel kolhydrater dag fem till åtta. Cykeltest två genomfördes dag åtta. Samtliga måltider under studiens åtta dagar kostregistrerades. Under testet skattade försökspersonerna sin upplevda ansträngning på Borg-skalorna, hjärtfrekvens registrerades och blodglukos- samt laktatvärden erhölls genom kapillärblodprov från fingertopp. Resultat Försökspersonerna hade ätit signifikant mindre kolhydrater under dag fem till åtta, och blodglukosnivåerna var signifikant lägre vid det andra tillfället. Inga andra signifikanta skillnader kunde dock ses, med avseende på laktatkoncentration, hjärtfrekvens och upplevd ansträngning. Slutsats En lågkolhydratdiet (innehållande 87 gram kolhydrater per dag) påverkar inte den upplevda ansträngningen under ett 45 minuter långt cykelpass på en intensitet av 60-65 % av maximal hjärtfrekvens. Det går dock inte att uttala sig om hur resultatet skulle ha blivit om försökspersonerna hade ätit en lägre andel kolhydrater, t.ex. 20-30 gram per dag i enlighet med Atkins diet, eller cyklat på en högre intensitet. / ABSTRACT Aim Currently, the carbohydrate-restricted diet is a very popular method to achieve weight loss. The purpose of this study was to investigate the effects of a low carbohydrate diet on perceived exertion during exercise compared to a high carbohydrate diet. The questions were: Are the ratings of perceived exertion during exercise higher after practicing a low carbohydrate diet compared to a high carbohydrate diet? Can any differences be observed in perceived exertion on Borg’s RPE-scale and CR 100 scale? Can any differences be observed in heart rate, blood glucose and blood lactate? It was hypothesized that perceived exertion during exercise would be higher after practicing a low carbohydrate diet. Method Six subjects performed a 45-minute cycling exercise at 60-65 % of maximal heart rate after consuming a non-carbohydrate-restricted diet for four days. The cycling exercise was repeated after consuming a carbohydrate-restricted diet for the four nest days. During both tests perceived exertion and heart rate where registered. Blood glucose and blood lactate were measured in capillary blood samples. Results The participant’s intakes of carbohydrates were significant lower during the second phase of the study. Blood glucose was also significant lower during the second test. Ratings of perceived exertion were not significantly different between the two tests; neither were there any significant differences in heart rate or blood lactate. Conclusions A carbohydrate-restricted diet (87 grams of carbohydrates a day) has no significant effect on perceived exertion during a 45-min cycling exercise at 60-65 % of maximal heart rate. The findings cannot comment on the effects of eating fewer carbohydrates, for example 20-30 grams per day according to Atkin’s, or performing the cycling exercise at a higher intensity, on perceived exertion.

The present study aimed to examine how physical exertion influences cognitive performance.Orienteers (n = 23) competing at primarily a national to international level were recruited toparticipate. A randomised control trial using a cross-over research design required participantsto complete two trials measuring performance over a duration of 35 minutes. Specifically, inone trial participants undertook a cognitive testing protocol divided into five blocks comprisedof three separate cognitive tests that each lasted approximately one minute, between each testparticipants rested for one minute (i.e., one minute testing, followed by one minute resting fora duration of 35 minutes). The other trial required participants to complete the same cognitivetesting protocol whilst simultaneous completing a cycling time trial (i.e., aiming to cycle amaximum distance within the time of 35 minutes). Analyses revealed participants performedsignificantly worse on the cognitive tests whilst simultaneously completing the cycling timetrial. Upon closer scrutiny of the individual tests, designed to measure the cognitive functionsof decision-making, working memory, and updating, a similar trend in performance wasobserved although it was not found to be statistically significant. The findings of the presentstudy highlights implications for athletes, coaches, and sports psychologists in attempts tooptimise sport performance and minimize cognitive impairments during physical exertion. Thestudy supports the need for greater ecological validity in the investigation of cognitiveperformance in sport science research. The findings of the present study indicate that appliedsport psychology research may be enhanced by the use of research designs comprised ofcognitive tests that more closely replicate the cognitive demands of competition settings. / Denna studie syftade till att undersöka hur fysisk ansträngning påverkar kognitivprestation. Urvalet bestod av orienterare tävlandes på huvudsakligen nationell tillinternationell nivå (n = 23). Studien var en randomiserad korsstudie där deltagarna genomfördekognitiva tester vid två försökstillfällen på 35 minuter vardera. Under det ena försökstillfälletgenomförde deltagarna ett kognitivt testprotokoll, indelat i fem block innehållande tre testervardera, där varje test varade i ungefär en minut, följt av en minuts vila mellan testerna (dvs.en minuts testning, följt av en minuts vila med en varaktighet på 35 minuter). Det andraförsökstillfället bestod av att deltagarna genomförde samma kognitiva testprotokoll samtidigtsom de cyklade, med målet att komma så lågt som möjligt i distans under 35 minuter.Resultaten visade på signifikant lägre kognitiv prestation när deltagarna cyklade samtidigt.Genom närmare analys av varje enskilt test (som ämnade mäta de kognitiva funktionernabeslutsfattande, arbetsminne och uppdatering) hittades samma trend, men utan signifikans.Fynden kan vara av vikt för idrottare, tränare och idrottspsykologer i deras arbete för attoptimera prestation och minimera kognitiv försämring under fysisk ansträngning. De stödjeräven behovet av ekologisk validitet i studier ämnade att undersöka kognitiv prestation inomidrott. Vidare indikerar fynden att tillämpad idrottspsykologisk forskning kan förbättras genomatt använda en forskningsdesign innehållande kognitiva test som är mer jämförbara med dekognitiva utmaningar idrottare ställs inför under tävlingssammanhang.

Personlig assistans är en relativt ny och växande yrkeskategori i Sverige. Få studier har fokuserat på yrket ur ett personalperspektiv, varför det råder brist på kunskap om hur personliga assistenter upplever sina arbetsförhållanden. Syfte: Att undersöka hur personliga assistenter upplevde sitt arbete och sin arbetsmiljö med fokus på den belastning, belöning och (o)hälsa som kan uppstå. Metod: Studien var av kvalitativ ansats och byggde på sex semistrukturerade intervjuer med såväl privat- som kommunalanställda personliga assistenter från en stad i södra Norrland. Analysmetoden som användes var inspirerad av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Assistenterna upplevde arbetet som komplext, men med stor självständighet, frihet och flexibilitet. I huvudsak var arbetet tillfredställande och givande men ibland också enformigt och understimulerande. Arbetet upplevdes vara såväl fysiskt som psykiskt påfrestande med stort ansvar, ensamhet och otydliga arbetsuppgifter. Belöning genom erkännande och stöd från chefer och kollegor verkade dock väga upp arbetsbelastningen, även om högre lön och status vore önskvärt. Assistenterna anser sig generellt ha den kunskap och kompetens som behövdes för arbetet, men efterfrågade fördjupad kunskap om brukarnas sjukdomsbild. Slutsats: Arbetsmiljön för personliga assistenter skulle kunna förbättras genom regelbundna arbetsträffar, handledning och vidareutbildning med särskild inriktning på medicinska områden. Tydliga arbetsbeskrivningar skulle öka tryggheten i arbetet.

Psykisk ohälsa är ett växande problem i dagens samhälle. Tidigare forskning har visat att påfrestande arbetsförhållanden, i form av höga krav och låga kontrollmöjligheter i arbetet, har ett positivt signifikant samband med psykisk ohälsa. En alltför hög stressexponering i arbetslivet kan alltså ses som en bidragande orsak till psykisk ohälsa. Vidare har tidigare forskning visat att fysisk aktivitet har ett negativt signifikant samband med psykisk ohälsa och kan förebygga stressrelaterade problem. Syftet med denna studie är att undersöka om fysisk aktivitet har en modererande effekt på sambandet mellan hög ansträngning i arbetet och psykisk ohälsa. Den teoretiska utgångspunkten i studien är Karaseks krav-kontroll-modell. Data baseras på Levnadsundersökningen (LNU) 2010. Urvalet i denna studie består av yrkesverksamma personer i åldrarna 19-64 och det sammanlagda urvalet efter avgränsningar och bortfall är på 1423 individer. Data analyseras med hjälp av linjär regressionsanalys. Studien bekräftar sambandet mellan hög ansträngning i arbetet och psykisk ohälsa, både då en bivariat analys genomförs och när justering för kontrollvariabler görs i multivariata analyser. Vidare bekräftar studien att det finns ett negativt signifikant samband mellan fysisk aktivitet och psykisk ohälsa, då en bivariat analys genomförs. Däremot hittas inget signifikant samband mellan fysisk aktivitet och psykisk ohälsa, när justering för kontrollvariabler görs i en multivariat analys. Ingen signifikant modererande effekt av fysisk aktivitet på sambandet mellan hög ansträngning i arbetet och psykisk ohälsa hittas.

Syftet med undersökningen var framförallt att ge elever möjlighet att beskriva sina upplevelser av matematikundervisning och betygssättning i grundskolan. Vi ville också se vad som påverkar elevers intresse och motivation för att lära sig matematik. Eftersom både betyg och undervisning är något som ständigt debatteras i media samt att forskning inom området ofta utgår ur andra perspektiv valde vi att fokusera på eleven och elevens berättelse. Vi utgick från forskningsfrågorna: Hur beskriver eleverna sina upplever av matematikbetygen och betygsättningen i grundskolan?  Hur beskriver eleverna vad som påverkat deras intresse och motivation för att lära sig matematikämnet? Eftersom det empiriska materialet samlats in genom öppna intervjuer med elever och bygger på deras berättelser, så valde vi att inspireras av den narrativa forskningsmetoden. Resultatet visar att betygen inte har så stor betydelse när det gäller motivation till att prestera bättre. Elever som höjt sina betyg uttrycker i större utsträckning att de gillar problemlösning och de verkar mer medvetna om betygen än de som har som sänkt sina betyg. Det som har påverkat intresse och motivation är lärarens förhållningssätt, intresse och stöd från föräldrar och elevers förmåga att sätta upp mål och jobba mot dem.

Stressrelaterad ohälsa har under en tid varit ett ökande problem i det svenska samhället och står för majoriteten av orsaker för sjukfrånvaro idag. Syftet med denna uppsats är att studera om det finns ett samband mellan den psykosociala arbetsmiljön och den förvärvsarbetandes psykiska ohälsa som huvudsakligen kopplas till stress. Ett delsyfte är att undersöka huruvida stöd från arbetskamrater kan lindra den upplevda psykiska ohälsan. Karasek och Theorells (1990) krav- och kontrollmodell har använts som teoretisk utgångspunkt, och är basen för de valda faktorer som ska förklara den psykosociala arbetsmiljön. Studien kontrollerar även för stressorer i vardagen utanför arbetet eftersom dessa kan tänkas påverka det studerade sambandet. Data hämtas från Levnadsnivåundersökningen 2010 med fokus på ett urval av 1242 yrkesverksamma tjänstemän mellan 20 och 60 års ålder.   Sambanden har testats med huvudsaklig hjälp av en linjär regressionsanalys, även en logistisk regressionsanalys för att ta hänsyn till vardera metoders brister. Resultaten stämmer med hypoteserna om att dålig psykosocial arbetsmiljö påverkar den förvärvsarbetandes psykiska hälsa negativt, samt att stöd från arbetskamrater lindrar den negativa effekten på hälsan som orsakas av den psykosociala arbetsmiljön. Genom att presentera resultaten med hjälp av båda metoderna påvisas att sambanden inte är en konsekvens av brister i metod eller den beroende variabeln då resultatet kvarstår när hänsyn tagits till dessa.