Psykisk ohälsa är ett växande problem i dagens samhälle. Tidigare forskning har visat att påfrestande arbetsförhållanden, i form av höga krav och låga kontrollmöjligheter i arbetet, har ett positivt signifikant samband med psykisk ohälsa. En alltför hög stressexponering i arbetslivet kan alltså ses som en bidragande orsak till psykisk ohälsa. Vidare har tidigare forskning visat att fysisk aktivitet har ett negativt signifikant samband med psykisk ohälsa och kan förebygga stressrelaterade problem. Syftet med denna studie är att undersöka om fysisk aktivitet har en modererande effekt på sambandet mellan hög ansträngning i arbetet och psykisk ohälsa. Den teoretiska utgångspunkten i studien är Karaseks krav-kontroll-modell. Data baseras på Levnadsundersökningen (LNU) 2010. Urvalet i denna studie består av yrkesverksamma personer i åldrarna 19-64 och det sammanlagda urvalet efter avgränsningar och bortfall är på 1423 individer. Data analyseras med hjälp av linjär regressionsanalys. Studien bekräftar sambandet mellan hög ansträngning i arbetet och psykisk ohälsa, både då en bivariat analys genomförs och när justering för kontrollvariabler görs i multivariata analyser. Vidare bekräftar studien att det finns ett negativt signifikant samband mellan fysisk aktivitet och psykisk ohälsa, då en bivariat analys genomförs. Däremot hittas inget signifikant samband mellan fysisk aktivitet och psykisk ohälsa, när justering för kontrollvariabler görs i en multivariat analys. Ingen signifikant modererande effekt av fysisk aktivitet på sambandet mellan hög ansträngning i arbetet och psykisk ohälsa hittas.

Stressrelaterad ohälsa har under en tid varit ett ökande problem i det svenska samhället och står för majoriteten av orsaker för sjukfrånvaro idag. Syftet med denna uppsats är att studera om det finns ett samband mellan den psykosociala arbetsmiljön och den förvärvsarbetandes psykiska ohälsa som huvudsakligen kopplas till stress. Ett delsyfte är att undersöka huruvida stöd från arbetskamrater kan lindra den upplevda psykiska ohälsan. Karasek och Theorells (1990) krav- och kontrollmodell har använts som teoretisk utgångspunkt, och är basen för de valda faktorer som ska förklara den psykosociala arbetsmiljön. Studien kontrollerar även för stressorer i vardagen utanför arbetet eftersom dessa kan tänkas påverka det studerade sambandet. Data hämtas från Levnadsnivåundersökningen 2010 med fokus på ett urval av 1242 yrkesverksamma tjänstemän mellan 20 och 60 års ålder.   Sambanden har testats med huvudsaklig hjälp av en linjär regressionsanalys, även en logistisk regressionsanalys för att ta hänsyn till vardera metoders brister. Resultaten stämmer med hypoteserna om att dålig psykosocial arbetsmiljö påverkar den förvärvsarbetandes psykiska hälsa negativt, samt att stöd från arbetskamrater lindrar den negativa effekten på hälsan som orsakas av den psykosociala arbetsmiljön. Genom att presentera resultaten med hjälp av båda metoderna påvisas att sambanden inte är en konsekvens av brister i metod eller den beroende variabeln då resultatet kvarstår när hänsyn tagits till dessa.