<p>Jämställdhet är ett aktuellt ämne i dagens samhälle. Eskilstuna kommun kämpar för att bli bland de tio bästa kommuner i landet på jämställdhet. Studien undersöker vad de kommunanställda har för attityd till jämställdhetsförändringsarbetet ”Jämställda Kommuner”. Syftet med projektet är att, till skillnad från andra jämställdhetsprojekt, låta medborgaren stå i fokus. Den tidigare forskningen visar att det ofta finns ett motstånd mot jämställdhetsförändringsarbeten på arbetsplatser och att man gärna hänvisar jämställdhetsproblem till annan arbetsplats eller organisation. Studien utgår från socialkonstruktivism samt feministisk teori. Fem stycken intervjuer genomfördes som sedan analyserades med hjälp av den hermeneutiska analysen. Resultatet visar att de kommunanställda är negativt inställda till projektet ”Jämställda Kommuner” på grund av att de inte ser något behov av jämställdhetsförändring då de anser sig redan behandla och bemöta sina klienter jämställt.</p>

Jämställdhet är ett aktuellt ämne i dagens samhälle. Eskilstuna kommun kämpar för att bli bland de tio bästa kommuner i landet på jämställdhet. Studien undersöker vad de kommunanställda har för attityd till jämställdhetsförändringsarbetet ”Jämställda Kommuner”. Syftet med projektet är att, till skillnad från andra jämställdhetsprojekt, låta medborgaren stå i fokus. Den tidigare forskningen visar att det ofta finns ett motstånd mot jämställdhetsförändringsarbeten på arbetsplatser och att man gärna hänvisar jämställdhetsproblem till annan arbetsplats eller organisation. Studien utgår från socialkonstruktivism samt feministisk teori. Fem stycken intervjuer genomfördes som sedan analyserades med hjälp av den hermeneutiska analysen. Resultatet visar att de kommunanställda är negativt inställda till projektet ”Jämställda Kommuner” på grund av att de inte ser något behov av jämställdhetsförändring då de anser sig redan behandla och bemöta sina klienter jämställt.

Konflikter är ett vanligt förekommande arbetsmiljöproblem förorganisationer som kan påverka de anställdas hälsa negativt. Sättet som individen väljer att hantera konflikter kan även påverkan hälsan genom stress och ångest. Samverkandekonflikthantering tolkas som den strategi som är mest gynnsam för hälsan. Tidigare studier har visat på att det finns ett samband mellan samverkande konflikthantering och det ledarskap som utövas av chefen, dessa har utförts i utländsk kontext. Därför behövs det även studier inom ämnesområdet som förekommer i svensk kontext. Syftet med denna studie var att analysera sambandet mellan uppfattat ledarskap och självrapporterad samverkande konflikthantering hos arbetstagare. Studien var av en kvantitativ metod med en tvärsnittsdesign, som genomfördes med en webbaserad enkätundersökning. Urvalet bestod av 32 kommunanställda. Analyserna genomfördes i SPSS version 27. De analysmetoder som genomfördes var en multipel regressionsanalys, korrelationsanalys och ett t-test. Resultatet visade att det inte fanns statistiskt signifikant samband mellantransformativt ledarskap och samverkande konflikthantering, p&gt;.05. Transaktionsledarskapet och samverkande konflikthantering visade inte något statistiskt signifikantsamband med varandra. Det fanns inget statistiskt signifikant samband mellansamverkande konflikthantering och låt-gå ledarskap. Det fanns ett positivt statistiskt signifikant samband med samverkande konflikthantering och ålder p=.044. Studien visade att det inte fanns något statistiskt samband mellan ledarskapet och en samverkande konflikthantering. Ålder visade på en indikation till att kunna påverka valet av en samverkande konflikthantering. Denna studie hade ett litet stickprov vilket kan innebära att det finns en risk att resultatet inte speglar population.

En viktig faktor för människans förmåga att arbeta är hälsa. På arbetsplatsen tillbringar människan mer än en tredje del av sina liv, vilket gör arbetsplatsen till en betydande arena i skapandet av hälsa. Kommuner har som arbetsgivare i Sverige generellt en sämre hälsa samt högre sjukfrånvaro bland sina anställda än andra arbetsgivare. De som jobbar inom vård och omsorg har generellt dåliga psykosociala arbetsförhållanden. Den psykosociala arbetsmiljön i form av höga krav, bristande kontroll och dåligt socialt stöd kan påverka hälsan negativt, vilket kan öka rörligheten på arbetsmarknaden i form av att fler tenderar att byta jobb på grund av dåliga arbetsförhållanden. Syftet är att undersöka samband mellan självskattad psykosocial arbetsmiljö, självskattad hälsa och övervägandet att byta jobb bland kommunanställda inom äldre- och handikappomsorgen i Sverige. Studien har genomförts som en deduktiv tvärsnittsstudie och är en del av en störres studie.  Den baseras på 9 270 kommunanställda inom äldre- och handikappomsorgen i Sverige. Studien teoretiska referensram är krav/kontroll/stöd modellen. Analys skedde genom univariata, bivariata och multivariata metoder.    Resultatet visar att det fanns signifikanta bi- och multivariata samband mellan att kommunanställda som upplever den psykosociala arbetsmiljön som god även skattar hälsan bättre samt i mindre utsträckning överväger att byta jobb än de som upplever sämre psykosocial arbetsmiljö. Ålder och antal år på arbetsplatsen hade betydelse för övervägandet att byta jobb. Detta i form av att ju äldre de anställda är samt ju längre de arbetat på arbetsplatsen desto mindre är övervägandet att byta jobb. Slutsatsen är att den psykosociala arbetsmiljön hade betydelse för den upplevda hälsan och övervägandet att byta jobb bland kommunanställda inom äldre och handikappsomsorgen. / Health is an important prerequisite for the ability to work. In the workplace, the human being spends more than a third of their lives. This makes the workplace a major arena for health promotion. Municipalities have as employers in Sweden generally poorer health and higher rates of sick leaves among the employees than other employers. Those who work in health care have bad demanding working conditions. Psychosocial work environment in the form of high demands, lack of control and poor social support may affect health negatively. This can increase labor market mobility in the form of more tend to change jobs due to poor working conditions. The aim of this study is to investigate the relationship between self-rated psychosocial work environment, self-rated health and occupational mobility among municipal employees in the elderly and disabled care in Sweden. The study is implemented as a deductive cross sectional study and is a part of a major study. It is based on a sample of 9 270 municipal employees in the elderly and disabled care in Sweden. The theoretical frame of reference of study is the demand / control / support model. The analyses were done by univariat, bivariat - and multivariate methods. The results show that there were significant correlation between municipal employees who experience the psychosocial work environment as good rated health better and lesser extent considering changing jobs than those who experience poorer psychosocial work environment. Age and number of years in the workplace was relevant to the consideration of changing jobs. This is in the form of the older employees are and the longer they worked in the workplace, the less is the consideration of changing jobs. The conclusion is that the psychosocial work environment was important for the perceived health and the consideration to change jobs among municipal employees in the elderly and disabled.

Problemområde: Nedsatt psykiskt välbefinnande kan öka risken för sjukskrivning med psykisk ohälsa som orsak. Sjukskrivningar orsakad av psykisk ohälsa överrepresenteras av; kvinnor och kommunanställda. Den psykosociala arbetsmiljön kan vara en anledning till detta, dock saknas förståelse för anledningen. För att förstå denna kontext kan ansträngning- och belöningsmodellen tillämpas. Forskning påvisar att obalans mellan ansträngning- och belöning associerar med nedsatt psykiskt välbefinnande. Dock behövs fler studier inom ämnesområdet i en svensk kontext med fokus på kommunal förvaltning som utreder könsskillnader. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om associationen mellan psykiskt välbefinnande och balansen mellan ansträngning- och belöning var olika hos respektive kön bland anställda inom barn- och utbildningsnämnden i en kommun. Metod: En kvantitativ metod med tvärsnittsdesign tillämpades. Data samlades in genom en elektronisk enkät, vilken mailades ut till de 259 tillsvidareanställda i urvalspopulationen. 153 respondenter besvarade enkäten, varav 123 var kvinnor och 30 var män. Datan analyserades genom logistiska regressionsanalyser. Resultat och slutsats: Resultatet från den logistiska regressionsanalysen, vilken inkluderade respektive kön, indikerade en positiv statistisk signifikant association mellan summaindex balans och psykiskt välbefinnande (p=,006, OR=4,539). Resultatet från den logistiska regressionsanalysen, vilken enbart inkluderade kvinnor, indikerade en positiv statistisk signifikant association mellan summaindex balans och psykiskt välbefinnande (p=,025, OR=3,685). Männen hade ingen statistisk signifikant association med någon variabel. Slutsatsen är att oddset avseende att ha nedsatt psykiskt välbefinnande ökar när respondenterna rapporterar mer obalans mellan ansträngning- och belöning, uttryckligen mer ansträngning för varje belöning. Vidare har studien inte kunnat fastställt skillnader mellan könen avseende associationen mellan psykiskt välbefinnande och balansen mellan ansträngning- och belöning. / Purpose: The purpose of the study was to investigate whether the association between psychological well-being and the effort-reward imbalance differ in gender among employees in the child- and education council in a municipality. Method: A total of 153 respondents participated, whereof 123 were women and 30 were men. The method that was used in this study was a quantitative method with a cross-sectional design. The data was collected through an electronic questionnaire. The data was analyzed by several logistic regression analyzes. Results: The results from the logistic regression analysis, which included both genders, indicated a positive statistically significant association between the sumindex for balance and psychological well-being (p=,006, OR=4,539). The result from the logistic regression analysis, which included only women, indicated a positive statistically significant association between the sumindex for balance and psychological well-being (p=,025, OR=3,685). Men had no statistical significant association with any variable. Conclusion: The study showed that the odds of have impaired psychological well-being increase when respondents report more imbalance between effort and reward, explicitly more effort for each reward. Furthermore, the study has not been able to determine gender differences regarding the association between psychological well-being and the effort- reward imbalance.

Background. Digital maturity is an important topic for the public sector to respond the higher demands on digital solutions. Only 46 percent of the public sectors has a clear digitization strategy. Different organizations have different levels of digital maturity fulfillment. There are several reasons why organizations are interested in increasing the digital maturity. In order to increase efficiency, degree of innovation, customer value, improve decision making through digital transformations. Employees are the most important resource for an organization’s digital transformation. That is the reason why the organization should ensure their employees’ level of digital maturity addition to organizational development. By studying the municipality’s digital maturity, it will contribute to a research on the digital maturity on an individual level form the employees’ perspective. Purpose. The purpose of this thesis is to contribute with knowledge about how municipal employee’s digital maturity appears and to access the factors that are important to consider while implementing new technology in the organization. The factors will contribute to practical applications that encourage a higher level of employees’ digital maturity. Method. Based on the purpose, a qualitative study has been conducted. Twelve municipal employees with different background, position, and gender were interviewed to collect empirical data for a larger perspective on the whole municipality and IoT, Internet of Things, has been used as an investigation tool for this study. The analysis of the empirical data was based on our own definition of digital maturity at an individual level, which was based on previous research. By using the definition and other theoretical sources, the empirical material has been analyzed. Analysis and conclusion. The result of the thesis unveiled that there is a huge variation of the digital maturity level on municipal employees regarding to IoT. The main categories that the digital maturity is based on are individual's attitude, knowledge and use of the technology. The study unveiled that there is an interplay between these three categories. The factors that affect thesis categories also have an impact on the digital maturity on an individual level as well. The factors with an impact on municipal employees’ digital maturity are: individual interest, work tasks, experience, manager or leader, digitization strategy and technical education. / Bakgrund. Offentliga sektorn behöver bli mer digitalt mogna för att bemöta högre krav på digitala lösningar, men det är endast 46 procent av offentliga sektorn som har en klar digitaliseringsstrategi för sin verksamhet. Olika organisationer har olika uppfyllandegrad av digital mognad, vissa organisationer är mer digitalt mogna än andra. Det finns flera motiv till varför organisationer är intresserade av att höja den digitala mognadsgraden i organisationen. Det är främst för att öka effektiviteten, innovationsgraden och kundvärdet samt för att förbättra beslutfattande inom organisationen och utveckla organisationen genom digital förändring. Eftersom människor är den viktigaste komponenten för en organisations digitala transformation ska ledningen se till att utveckla sina anställdas digitala mognad i takt med sin organisationsutveckling. Genom att studera digital mognad hos en kommunal verksamhet skall vår studie bidra till forskningen kring digital mognad med fokus på de anställdas perspektiv. Syfte. Syftet med studien är att bidra med kunskapsbildning kring hur kommunalanställdas digitala mognad ser ut samt vilka faktorer som är väsentliga att beakta hos de anställda i en kommunal verksamhet vid införandet av ny teknik. Faktorerna ska bidra till praktiska tillämpningar som främjar en högre nivå på de anställdas digitala mognad. Metod. Baserat på syftet har en kvalitativ studie genomförts. Tolv kommunanställda med olika bakgrund, position, befattning och kön intervjuades för att samla in empiriska data med ett större perspektiv över den kommunala verksamheten där IoT, Internet of Things, har använts som ett undersökningsverktyg. Analys av det empiriska materialet utgicks från författarnas egna definition av digital mognad på en individnivå som är baserad på tidigare forskningar. Med hjälp av definitionen samt andra teoretiska källor har det empiriska materialet analyserats. Resultat. Resultatet från studien visar att det finns en stor spridning på den digitala mognaden hos kommunanställda gällande IoT. Huvudkategorierna som utgör den digitala mognaden är individens inställning, kunskap och användning av tekniken. Studien visar att det finns ett tydligt samband mellan dessa tre kategorier. De faktorerna som i sin tur påverkar dessa kategorier, det vill säga påverkar den digitala mognaden hos de anställda i en kommunal verksamhet gällande IoT är individens personliga intresse, arbetsuppgifter, erfarenhet, chef eller ledare, strategi och teknisk utbildning.