Bakgrund Digitalisering har blivit allt vanligare och digitala vårdkontakter har implementerats i vården. Sveriges kommuner och regioner ser digitaliserade vårdtjänster som en naturlig del av framtidens vårdutbud. Sjuksköterskor behöver arbeta i enlighet med sitt ansvarsområde inom sjukvård och omvårdnad, även inom digital kontakt. Därför behövs sammanställd kunskap om patienters erfarenheter, för att sjuksköterskor ska arbeta i enlighet med sina ansvarsområden. Syfte Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelser av digital kontakt i en vårdkontext. - Hur upplevde patienterna den digitala kontakten med sjuksköterskor? - Vilka fördelar och nackdelar upplevde patienter med digital kontakt med vården? Metod Designmetoden var en icke-systematisk litteraturöversikt. Tio originalartiklar valdes från databaserna Pubmed och CINAHL. Artiklar var peer-review granskade, godkända från etikprövning, skrivna på engelska och publicerades mellan år 2013-2024. Integrerad analys användes för att sammanställa resultaten i relation till varandra. Resultat Fyra huvudkategorier identifierades. Upplevelser av kommunikationen visade detaljer som bidrog till bra eller försämrad kommunikation digitalt, och relationen sjuksköterska-patient visades vara viktigare än vårdformen. Upplevelser av socialt stöd belyste hur kontakten minskade ensamhet, lindrade jobbiga känslor och uppmuntrade patienter. Upplevelser av digital funktionalitet visade nackdelar som var relaterade till svårigheter med användningen och känslor kring säkerheten. Fördelar som togs upp var att öva på digitala kunskaper, säkerhet, enkel användning och att data kan delas mellan vårdpersonal. Upplevelser av bekvämlighet beskrev varför digital kontakt upplevdes bekvämt. Slutsats I arbetet framkommer att en bra relation mellan sjuksköterskan och patienten bidrar till att identifiera och lindra lidande vid digital kontakt. Vidare framkommer att det är mindre relevant om det handlar om fysisk eller digital kontakt. Det viktigaste är sjuksköterskans skicklighet och empati. Sjuksköterskans finkänsla och uppmärksamhet är väsentlig vid digital kontakt, därmed bör den utvecklas. Digital kontakt är betydelsefullt för patientens bekvämlighet. / Background Digitization has increased, and digital healthcare contacts have been implemented. Sweden's municipalities and regions see digitized care services as part of future services. Nurses need to work in accordance with their area of responsibility in healthcare and nursing, also with digital contacts. Compiled knowledge of patients' experiences is therefore needed, for nurses to work in accordance with their areas of responsibility. Objective To describe adult patients' experiences of digital contact in health care.  - How did the patients experience the digital contact with nurses? - What advantages and disadvantages did patients experience in healthcare with digital contact? Methods The design method was a non-systematic literature review. Ten original articles were selected from the databases Pubmed and CINAHL. Articles were peer-reviewed, approved from ethics review, in English and published between 2013-2024. Integrated analysis was used to compile results. The work strongly distanced itself from fabrication, distortion and plagiarism. Results Four main categories were identified. Experiences of the communication showed what details contributed to good or poor digital communication, and the nurse-patient relationship was noticed as more important than the form of healthcare itself. Experiences of social support highlighted how digital contact reduced loneliness, alleviated difficult feelings and encouraged patients. Experiences of digital functionality showed disadvantages of user-experiences and feelings of security. Raised benefits were practicing digital skills, feelings of security, ease of use and shared data between healthcare professionals. Experiences of convenience described why digital contact felt comfortable. Conclusion Good relationship between the nurse and the patient contributes to identifying and alleviating suffering in digital contact. It appears that it’s less relevant if the contact is physical or digital, but instead the nurses' skill and empathy. The nurses' sensitivity and attention are essential in digital contact and should be developed. Digital contact is important for patient comfort.

Digitala hälsotjänster har de senaste åren ökat i popularitet bland svenska medborgare. Dessa tjänster kan användas som komplement till traditionella fysiska vårdcentraler för att bli undersökt av en läkare, sjuksköterska med flera. Under de första månaderna under Covid-19 pandemin kan digitala hälsotjänster ha blivit ännu mer populära på grund av att de erbjuder ett kontaktlöst (smittofritt) sätt att få medicinska råd. Den här studien, genomförd maj 2020, undersöker hur aktiva svenska medborgare är i användning av digitala hälsotjänster för vård via nätet och deras inställning samt vad som påverkar deras inställning. För att ta reda på detta användes en enkät för att samla in empiri. 166 svar samlades in. Studiens resultat framhäver att ungdomar är mycket mer aktiva användare av digitala hälsotjänster för vård än äldre. Resultatet visar även att medborgare som testat digitalahälsotjänster för vård har en mer positiv inställning till digitala hälsotjänster än medborgare som inte testat digitala hälsotjänster. Detta kan tolkas som att de som har en positiv inställning har det rent generellt gentemot digitalisering av vård, eller som att användares inställning påverkas positivt (i flesta fall) redan efter ett besök. De faktorer som hade störst betydelse för medborgarnas inställning till digitala hälsotjänster för vård var lättillgänglighet, säkerhet och ekonomiska aspekter. En stor andel av respondenterna som inte testat digitala hälsotjänster hade önskat rekommendationer om hälsotjänster från staten eller en statlig hälsotjänst för att de skulle testa tjänsterna.

Date: 2020-06-05 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Lovisa Bodin (96/11/06), Jonna Lundin (97/12/05), Julia Öhrberg Nyberg (98/05/18) Title: Digitalization within the health care Tutor: David Freund Keywords: Health care centers, digital health care, primary care, digital health care services Research Questions: How does health centers get affected by the digital health care providers? How does the health centers relate to this impact organizationally? Purpose: The purpose with this study is to describe how digital health care providers affect health centers organizationally and investigate if and how health centers acts on the basis of the digital health care providers. Method: The study is based on a qualitative method with five semi-structured interviews which were processed through a thematic analysis. Conclusion: Health centers are affected financially, through extended competition and greater workload by digital health care providers. Therefore, health centers have adapted their way of working and, among other things, have started or discussed about offering other services that improve their accessibility to approach what characterizes the digital health care providers. Some health centers are adopting the same services that digital health care providers offer, while there are health centers that develops alternative services to improve their accessibility. / Datum: 2020-06-05 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola Författare: Lovisa Bodin (96/11/06), Jonna Lundin (97/12/05), Julia Öhrberg Nyberg (98/05/18) Titel: Digitalisering inom hälso- och sjukvården Handledare: David Freund Nyckelord: Vårdcentraler, digital vård, primärvård, digitala vårdtjänster Frågeställning: Hur påverkas vårdcentralerna av digitala vårdverksamheter? Hur förhåller sig vårdcentralerna organisatoriskt till den påverkan? Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hur digitala vårdverksamheter påverkar vårdcentraler organisatoriskt och undersöka om och i sådana fall hur vårdcentralerna agerar utifrån påverkan från de digitala vårdverksamheterna. Metod: Studien grundas på en kvalitativ metod där fem semi-strukturerade intervjuer genomförts som sedan behandlats genom en tematisk analys. Slutsats: Vårdcentraler påverkas ekonomiskt, via utökad konkurrens och större arbetsbelastning av de digitala vårdverksamheterna. Därför har vårdcentraler anpassat sitt arbetssätt och bland annat börjat eller fört diskussioner om att erbjuda andra tjänster som förbättrar deras tillgänglighet för att närma sig det som utmärker de digitala vårdverksamheterna. En del vårdcentraler tar efter de tjänster som digitala vårdverksamheter erbjuder medan det finns vårdcentraler som utvecklar alternativa tjänster för att förbättra tillgängligheten.

Utvecklingen av digitala kontaktvägar har ökat inom primärvården i Sverige. Detta har lett till att antalet digitala vårdbesök har stigit där fler vårdgivare erbjuder möjligheten för patienter att söka vård digitalt. Telemedicin, medicinsk vård på distans, ökade under Covid-19-pandemin och har visat sig kan hjälpa med förkortning av vårdköer och minska spridning av virus, vilket kan minska belastningen på vården. Samtidigt visar forskning att kommunikation mellan patient och vårdpersonal försvåras vid videosamtal samt att videosamtal kan försvåra diagnossättning för vårdpersonal. Denna studie syftar till att genom åtta semi-strukturerade intervjuer med svenska allmänläkare vidare utforska deras upplevelser och attityder av hur digitala vårdbesök påverkar mötet och relationsbyggandet mellan läkare och patient samt hur det påverkar allmänläkares möjligheter till diagnossättning och upprätthållande av patientsekretess. Resultatet av de transkriberade intervjuerna visar att digitala patientmöten inte kan mäta sig med fysiska när läkare ska bygga en relation med nya patienter samt att fysiska patientmöten ger läkare mest information att använda sig av vid diagnossättning. Det framgår även att läkare upplever att de kan hantera och upprätthålla patientsekretessen vid digitala vårdbesök lika bra som vid fysiska vårdbesök och att den tillgänglighet som digitala patientmöten erbjuder kan användas som komplement till traditionella, fysiska möten. / The development of digital contact routes has increased within primary healthcare in Sweden. This has led to an increase in the number of digital healthcare visits, where more healthcare providers offer the opportunity for patients to seek healthcare digitally. Telemedicine, the provision of remote clinical services, increased during the Covid-19 pandemic and has been shown to help shorten healthcare waiting time and reduce the spread of viruses, which can reduce the burden on healthcare. Simultaneously, research shows that communication between patient and healthcare staff is made more difficult during video calls and that video calls can make diagnosis difficult for healthcare staff. This study aims to, through eight semi-structured interviews with Swedish general practitioners, further explore their experiences and attitudes of how digital healthcare visits affect the meeting and relationship building between doctor and patient, as well as how it affects general practitioners' opportunities for diagnosis and maintaining patient confidentiality. The results of the transcribed interviews show that digital patient meetings cannot measure up to physical ones when doctors have to build a relationship with new patients and that physical patient meetings give doctors the most information to use when making a diagnosis. It also appears that doctors feel that they can manage and maintain patient confidentiality during digital healthcare visits as well as during physical healthcare visits and that the accessibility that digital patient meetings offer can be used as a supplement to traditional, physical meetings.

Migraine is ranked as the third most widespread disease in the world by Global burden of Disease and study 2010. To reduce pressure on health care and also help patientsunderstand their condition, mobile health applications have become increasingly popularand accessible. These applications help by providing disease information, to documentsymptoms and analyze attack patterns. However, there is both a lack of patient centeredperspective and scientific based knowledge behind the design of these applications. Therefore, the aim of this study is to explore what might affect the patients’ motivationto use a mobile application to explore their condition. This by looking into how these applications can be designed so that patients’ find them helpful and easy to use. This wasdone by doing a qualitative interview study with ten patients with severe migraine andanalyzing the transcribed data through a reflexive thematic analysis. The thematic analysis resulted in three overarching themes personal motivations of exploring migraine, healthcare related motivations of exploring migraine, and technical support for motivation of exploringmigraine. Each overarching theme contained themes and sub-themes that are backed up byquotes in the data from the interviews. Also a proposal on how to visualize the threeoverarching themes in relation to each other is presented.In conclusion, designing applications that help with acceptance of condition, adaptivecontent and functionality, and deciding on a specific target patient group, are central findings of this study. Directives from health care was found to be the largest motivationaldrive in this study and could further be explored to work better with migraine applications.

I takt med digitalisering och IKTs (informations- och kommunikationsteknik) framväxt skapas nya vårdlösningar för både patienter och vårdgivare. Under Covid-19 pandemin har behovet för alternativa vårdlösningar lett till en ökad användning av digitala vårdtjänster som MinDoktor, Kry och 1177s vårdapp. Dessa digitala vårdtjänster har erbjudit patienter vård på distans då fysiska vårdcentraler inte varit ett lättillgängligt alternativ. Syftet med studien är att undersöka vad som krävs för att patienter ska uppleva digitala vårdtjänster som förtroendeskapande och -stärkande. En studie med elva medverkande respondenter som använt sig av digitala vårdtjänster genomfördes. Empiri från intervjuerna analyserades och utvärderades för att möjliggöra en representation av de medverkande respondenternas åsikter. Studien bidrar med insikter till hur förtroende för digitala vårdtjänster kan skapas och stärkas för patienter genom tillgång till personlig kontakt, videomöten och företagsrykten. / With the continued growth of digitalization and ICT (Information and communicationtechnology) new healthcare solutions for both patients and healthcare providers have been made readily available. During the recent outbreak of the Covid-19 virus the necessity for digital healthcare options have been made apparent. Services such as MinDoktor, Kry and 1177’s healthcare app have all seen an increase in use. In this study we have conducted research on what patients on digital healthcare apps thought was necessary for them to create and strengthen trust for these applications. The study was conducted with eleven participating respondents who had previously used a digital healthcare app. The empirical data was then analyzed to enable a representation of the participants opinions and thoughts. This study contributes with insights on how trust for digital healthcare can be created and strengthenedfor patients through access to personal contact, video consultations and company reputation.

Den ökade användningen av E-Hälsa i Sverige, delvis driven av den rådande Coronaviruspandemin, illustreras tydligt av det digitala vårdmötet - “nätdoktorn”. Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (DOS-lagen) trädde i kraft 2019. Den bestämmer krav för att statliga, regionala, och kommunala aktörer ska säkerställa att tjänsterna de erbjuder är tillgängliga för alla. Om de inte är det ska en redogörelse finnas som förklarar varför, och hur de planerar att åtgärda bristerna. Lagen inkluderar privata aktörer som finansieras med offentliga medel. Den träder först i kraft för mobilapplikationer i slutet av juni 2021. Målet med denna studien var att ta reda på hur tillgängliga dessa privata aktörer faktiskt är, och till vilken grad de riskerar att exkludera människor. Detta målet uppnåddes genom att jämföra de tre mest populära mobila applikationer som erbjuder digitala vårdmöten, emot kriterierna i WCAG 2.1 till nivå AA. Kriterierna testades med två mobiltelefoner: en med operativsystemet Android, och en med iOS. Samtliga applikationer visade sig till stor del inte följa riktlinjerna. En fullständig redogörelse gjordes för vilka applikationer som bröt mot vilka riktlinjer, med relevanta skärmdumpar inkluderade. Resultaten analyserades efter hur detta kan påverka användaren, och diskuterades utefter hur detta kan påverka samhället i stort. Tidigare forskning kring den digitala klyftan, samt tillgång till digital sjukvård, jämfördes med resultaten för att forma studiens slutsatser. Undersökningen visar tydligt att avvikelser från riktlinjerna skapar problem för funktionsvarierade användare, och att endast en av applikationerna erbjuder stöd för fler språk utöver svenska och engelska. Studien instämmer även med tidigare forskare om att framtida forskning och utveckling av E-Hälsa och digital tillgänglighet måste vara användardriven - specifikt driven av funktionsvarierade användare. / The sharp increase in E-Health usage driven by the COVID-19 pandemic has in Sweden most notably been observed in the rise of mobile applications offering remote health care-consultations. The law of accessible digital public service has been in effect since 2019. It compels governmental, regional, and municipal bodies to ensure that their services are accessible for everyone and, if not, to produce a full accounting of how and why. This includes private agents who provide a publicly funded service. This law only starts applying to mobile applications from June in 2021. The aim of the study was to find out how accessible the services these agents provide are, and to what degree they may risk excluding people. The aim was achieved by comparing the three most popular mobile applications that provide remote consultations, against the success criterions of the WCAG 2.1 to level AA. One phone running Android and one running iOS were used in testing. All three applications were found to be largely non-conforming to the guidelines. A full accounting was made of how the tested success criterions were met by each application, with included screenshot examples. The results were analysed in view of the direct implication on the user, and discussed concerning what implications they may have on a societal level. Corollaries were drawn to past research of access to digital healthcare and the digital divide to form conclusions. A lack of accessibility in these applications was concluded to threaten work towards social sustainability. Breaching the guidelines directly creates problems for disabled users, and only one of the applications supports a great range of languages. In agreement with past researchers, future accessibility research and WCAG-analysis is strongly suggested to be user-centered - specifically centered around disabled users.

Digital healthcare is a relatively new market which brings along some challenges. The transfer from a traditional physical healthcare with its natural trustworthiness and reliability for the consumers to a digital space is a major challenge. Along with the fact that the new market comes with a lot of competition that forces the digital caregivers to distinguish themselves with their brands. Since the market for digital healthcare is relatively new there is a gap in the knowledge regarding how consumers perceive the brands of the digital caregivers, which is the basis of the purpose of this study.  The purpose of this study is to map how consumers perceive the brands in the market of digital healthcare. To answer the purpose the study uses a deductive approach including theories about customer-based brand equity, brand personality and brand attitude. Through a quantitative method with a cross-sectional design and a survey, data has been collected to be analyzed with the theories to answer the research questions and purpose of the study. The digital caregivers that are included in the study is Kry, Doktor.se, Min Doktor, Doktor24 and 1177 Vårdguiden.The conclusions that could be drawn based on the analysis was that the brands who succeeded the most in creating brand awareness were also the brands that were perceived in a more positive light by the consumers. The analysis also showed that some of the digital caregivers brands had not yet been able to build the brand awareness that can lead to a more positive perception and therefore was perceived in a neutral and negative manner. 1177 Vårdguiden differentiated itself in most aspects in relation to the private digital caregivers since they already had an established brand prior to the birth of the digital healthcare market. / Den digitala vårdmarknaden är relativt ny och för med sig en mängd utmaningar. Flytten från den traditionella fysiska vården innebär utmaningar med att bygga upp det förtroende och den tillit hos konsumenterna som funnits naturligt i det fysiska mötet, till det digitala. En konkurrensutsatt marknad tvingar också de digitala vårdgivarna att utmärka sig genom sitt varumärke och genom att marknaden för digitala vårdgivare är relativt ny, så finns det ett tomrum i kunskapen om hur konsumenter ser på och uppfattar de digitala vårdgivarnas varumärken och det är också grunden till studiens syfte. Syftet med studien var att kartlägga konsumenternas uppfattning om varumärken inom den digitala vårdmarknaden. För att svara på syftet har studien haft ett deduktivt angreppssätt med teorier om konsumentbaserat varumärkeskapital, varumärkespersonlighet och varumärkesattityd. Genom en kvantitativ metod med tvärsnittsdesign och en enkätstudie har data samlats in för att analyseras med hjälp av teorierna för att svara på syftet. De digitala vårdgivare som undersöks i denna studie var Kry, Doktor.se, Min Doktor, Doktor24 och 1177 Vårdguiden. De slutsatser som kunde dras baserat på analysen var att de varumärken som lyckats bäst med att skapa en varumärkeskännedom var också de varumärken som uppfattas mer positivt hos konsumenterna. Det kunde också utrönas att vissa digitala vårdgivares varumärken ännu inte lyckats bygga upp den varumärkeskännedom som kan leda till en mer positiv uppfattning och därför uppfattades både neutralt och negativt hos konsumenterna. 1177 Vårdguiden skiljde sig i de flesta aspekter gentemot de privata digitala vårdgivarna då de redan innan den digitala vårdmarknadens uppkomst har haft ett etablerat varumärke.

Object of study: The innovation “Digital health care center” from a multi-level stakeholder’s perspective. Problem: A new technology era has opened up for new kind of innovations. Digital health care centers are a service that recently has been introduced on the Swedish market, which needs further investigation. To be able to better understand, explain and predict future behavior of an innovation the innovation could be theoretical conceptualized and classified. In the specific area of health care, new innovation should preferable be investigated in from a multilevel perspective, including different stakeholders opinions. One if the stakeholders are the customers. If new innovative products and services want to be successful, it required consumers to adopt the product or service, but relatively few studies have focused on the adoption of technology services among customers. Purpose: The purpose of this thesis is to gain a better understanding of the innovation “digital health care center” in Sweden. Research question: How can the innovation “digital health care center” be described through a stakeholder perspective? Method: The empirical data were collected through qualitative semi-structured interviews and a structured quantitative questionnaire. Conclusions: The innovation digital health care center can from a multi-level perspective be described as an innovation that contributes and have an impact on the market and the healthcare industry in many ways. The innovation could be described as a complement to traditional health care. The innovation has influences from different theoretical classes of innovation which means that the innovation cannot be categorized in a specific class. The innovation can be considered successful because it facilitates for the patient.. According to the stakeholder group potential patients, a majority of the respondents thinks that increased availability and time-efficiency would be facilitating factors and reasons for using the service. The innovation is described by the various stakeholders as contributing to a better society. The care becomes more productive, cost effective, more available, and in the broader perspective, the innovation contributes to increased digitalization of the healthcare sector as a whole. There are many new possible fields of application which in the healthcare industry which could develop the innovation further. Strengths and opportunities with the innovation can be considering outweighing weaknesses with the innovation and potential threats of the innovation.