<p>Den traditionella miljöredovisningens tid är förbi och hållbarhetsredovisning är något som blir allt vanligare i samhället. Olika ramverk och riktlinjer byggs upp och börjar användas av svenska företag samt organisationer.</p><p>Intressentanalysen är en stor del av hållbarhetsredovisningen och olika ramverk förespråkar vad den bör innehålla och inte hur den ska presenteras.</p><p>Syftet med vår uppsats är att beskriva och förklara hur företag, med omfattande hållbarhetsredovisningar som finns representerade i Price waterhouse Coopers rapport (2009), redovisar intressentanalyserna i sina hållbarhetsredovisningar.</p><p>Uppsatsen bygger på granskningar, med hjälp av vår analysmodell, av samtliga företags hållbarhetsredovisning för att kunna fastställa hur företagen redovisar sin intressentanalys. För att sedan komplettera vår granskning görs det sju stycken intervjuer med företag som vår granskning visat vara intressanta.</p><p>Resultatet av dokumentstudien visar att de företag vi granskar följer samtliga ramverket Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer när det gäller vad intressentanalysen innehåller. Trots detta visar vår studie att företagen redovisar GRI:s riktlinjer på olika sätt. Företagen redovisar riktlinjerna i allt från matriser till löpande text i hållbarhetsredovisningarna. Studien visar även att erfarenhet och kunskap om hållbarhetsredovisning har stor betydelse på hur företag redovisar sin intressentanalys. Det framkom av studien att det finns en tydlig skillnad mellan hur noterade bolag och statligt ägda bolag redovisar sin intressentanalys. Noterade bolag tenderar till att redovisa mer av GRI:s riktlinjer i sin intressentanalys. Studien visar även att det skilde sig i hur företagen presenterade intressentanalysen i hålbarhetsredovisningen. De noterade bolagen presenterade generellt intressentanalysen tydligare än de statligt ägda bolagen.</p> / <p>The traditional environmental reporting has past. Sustainability Reporting is further something that is becoming more and more prevalent in the society. Today, various frameworks and guidelines for sustainability reporting appear and are being used by Swedish companies and organizations.</p><p>Stakeholder analysis is a major part of sustainability reporting and the various frameworks advocates what the sustainability report should contain of. If the companies are to follow a specific framework they will get guidelines on what the stakeholder analysis should include but not how it should be presented.</p><p>The aim of this study is to describe and explain how companies, which are represented in the PricewaterhouseCoopers report (2009), present the stakeholder analysis in their sustainability reports. The essay is based on auditing of all the companies’ sustainability reports, to determine how the companies report their stakeholder analysis. To our help we have the developed analytical model. To complement this study, seven intervires were preformed which are of interest in this study.</p><p>The result of the study shows that the interviwed comapnies all follow the framework of GRI, in the determination of what the stakeholder analysis should include.guidelines in different ways. The companies present the guidelines in marixes, tables and some in linear form. The study also shows that experience and knowledge of sustainability reporting is very important in understanding how companies report their stakeholder analysis. It was clear that there is a difference in how public companies compared to the state-owned companies report their stakeholder analysis. Public companies tend to report more of the GRI guidelines of stakeholder analysis in their sustainability reports, but there were also differences in how they present their stakeholder analysis. The study showed that the public companies presented the stakeholder analysis more clearly then the state-owned companies.</p>

Den traditionella miljöredovisningens tid är förbi och hållbarhetsredovisning är något som blir allt vanligare i samhället. Olika ramverk och riktlinjer byggs upp och börjar användas av svenska företag samt organisationer. Intressentanalysen är en stor del av hållbarhetsredovisningen och olika ramverk förespråkar vad den bör innehålla och inte hur den ska presenteras. Syftet med vår uppsats är att beskriva och förklara hur företag, med omfattande hållbarhetsredovisningar som finns representerade i Price waterhouse Coopers rapport (2009), redovisar intressentanalyserna i sina hållbarhetsredovisningar. Uppsatsen bygger på granskningar, med hjälp av vår analysmodell, av samtliga företags hållbarhetsredovisning för att kunna fastställa hur företagen redovisar sin intressentanalys. För att sedan komplettera vår granskning görs det sju stycken intervjuer med företag som vår granskning visat vara intressanta. Resultatet av dokumentstudien visar att de företag vi granskar följer samtliga ramverket Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer när det gäller vad intressentanalysen innehåller. Trots detta visar vår studie att företagen redovisar GRI:s riktlinjer på olika sätt. Företagen redovisar riktlinjerna i allt från matriser till löpande text i hållbarhetsredovisningarna. Studien visar även att erfarenhet och kunskap om hållbarhetsredovisning har stor betydelse på hur företag redovisar sin intressentanalys. Det framkom av studien att det finns en tydlig skillnad mellan hur noterade bolag och statligt ägda bolag redovisar sin intressentanalys. Noterade bolag tenderar till att redovisa mer av GRI:s riktlinjer i sin intressentanalys. Studien visar även att det skilde sig i hur företagen presenterade intressentanalysen i hålbarhetsredovisningen. De noterade bolagen presenterade generellt intressentanalysen tydligare än de statligt ägda bolagen. / The traditional environmental reporting has past. Sustainability Reporting is further something that is becoming more and more prevalent in the society. Today, various frameworks and guidelines for sustainability reporting appear and are being used by Swedish companies and organizations. Stakeholder analysis is a major part of sustainability reporting and the various frameworks advocates what the sustainability report should contain of. If the companies are to follow a specific framework they will get guidelines on what the stakeholder analysis should include but not how it should be presented. The aim of this study is to describe and explain how companies, which are represented in the PricewaterhouseCoopers report (2009), present the stakeholder analysis in their sustainability reports. The essay is based on auditing of all the companies’ sustainability reports, to determine how the companies report their stakeholder analysis. To our help we have the developed analytical model. To complement this study, seven intervires were preformed which are of interest in this study. The result of the study shows that the interviwed comapnies all follow the framework of GRI, in the determination of what the stakeholder analysis should include.guidelines in different ways. The companies present the guidelines in marixes, tables and some in linear form. The study also shows that experience and knowledge of sustainability reporting is very important in understanding how companies report their stakeholder analysis. It was clear that there is a difference in how public companies compared to the state-owned companies report their stakeholder analysis. Public companies tend to report more of the GRI guidelines of stakeholder analysis in their sustainability reports, but there were also differences in how they present their stakeholder analysis. The study showed that the public companies presented the stakeholder analysis more clearly then the state-owned companies.

Purpose: To use theory about organization, stakeholders, knowledge management and powerstructures to analyze the challenges regarding life-cycle assessments in theconstruction industry in Sweden. The study aims to provide a deeper understandingof why the challenges exists and how companies can work to manage them. Research questions: How are life-cycle assessments used within the construction industry today?- What challenges exists in the use of life-cycle assessments today?- What stakeholders affect the use of life-cycle assessments today?- How does the organisation within construction companies affect the use oflifecycle assessment?- How are life-cycle assessments affected by the different degree of knowledge thestakeholders have? Methodology: This is a study of inductive character and is performed as a case study at a largeconstruction company. The study starts with an initial literature study and identifiesrelevant theory to answer the research questions. Then the gathering of empiricaldata is made by industry and government reports, interviews and a focus group.The findings were then analysed and compared to the theory. Results: The results show that the client is the stakeholder with the highest influence of theuse of life-cycle assessments. However, this stakeholder category was identified tohave insufficient knowledge about life-cycle assessments and the benefits of it.There is also no accepted standard for comparison between different actors.Therefore, demand remain low but the study show that the knowledge and demandfrom clients are growing and will do so in the future. The organisation need to workcloser to the suppliers and external contractors to efficiently conduct life-cycleassessments. This could lead to competitive advantage as the demand for theservice grows.

This study explores stakeholder analysis and requirements engineering within an agile project at a system development company requesting a case management system. Stakeholder analysis is commonly explored in traditional project planning studies, such as the waterfall model. In agile projects, on the other hand, it is not common to have a project-planning phase or to carry out a stakeholder analysis, often due to that a stakeholder analysis entail a long and extensive documentation. Our study explores how Soft Systems Methodology can be used in an agile project-planning phase as well as how rich pictures from the SSM support requirements engineering. The study is based on an agile method in which the project-planning phase is expected to deliver a product log, and hence a requirements list. Requirements are collected, modelled and validated together with users in the form of user stories where role, goals and purpose are expressed in a sentence. Stakeholders and roles are identified and analyzed using methods in Soft Systems Methodology, like "finding-out" analyses. The result is then presented in so called rich pictures of the current situation and in a future desired situation. The data collection is carried out together with informants at the case company in the form of observations and semi-structured interviews. The result of the study indicates how rich pictures from SSM can support the start-up of an agile project. / Denna studie utforskar intressentanalys och kravinsamling inom ett agilt projekt på ett systemutvecklingsföretag som efterfrågar ett ärendehanteringssystem. Intressentanalyser är vanligt förekommande och utforskade i traditionella förstudier så som enligt vattenfallsmodellen. I agila projekt är det däremot vanligt att en förstudie inte utförs eller att förstudien inte innehåller en intressentanalys, ofta på grund av att intressentanalyser innebär lång och omfattande dokumentation. Vår studie utforskar hur Soft Systems Methodology kan användas i en agil förstudie samt hur rika bilder från SSM stöttar kravhantering. Studien utgår från an agil metod där förstudien förväntas leverera en produktlogg, där studiens fysiska bidrag blir en kravlista. Krav samlas in, modelleras samt valideras tillsammans med användare i formen av användarhistorier där roll, mål och syfte uttrycks i en mening. Intressenter och roller identifieras och analyseras med hjälp av metoder inom Soft Systems Methodology, som exempelvis ”finding out”-analys. Resultatet presenteras därefter i så kallade rika bilder över nuvarande situation samt i en framtida önskad situation. Datainsamlingen görs tillsammans med informanter på ett fallföretag i form av observationer och semistrukturerade intervjuer. Utfallet av studien visar hur den rika bilden från SSM kan stödja uppstarten av ett agilt projekt.

When procuring a solar PV park in Sweden there are many stakeholders involved. As of today, the metric called performance ratio (PR) is often used to guarantee the park’s performance. Nonetheless, comprehending and evaluating PR can be challenging due to its inherent complexity. This study highlights favorable and unfavorable aspects of using PR as a performance metric in solar park procurements in Sweden. The study analyzes the correlation between PR, yield, and revenue, indicating a weak correlation between PR and yield. Findings show that lower values of PR often correspond to a higher yield, this suggests that PR is not a reliable metric for assessing the performance of a solar park. In addition, it may lead to negative implications for stakeholders involved in both procurement and operation of a solar park Relying solely on PR can potentially result in financial losses.  Furthermore, a sensitivity analysis was conducted with a focus on inverter loss and DC/AC ratio. Results illustrate that PR and inverter loss are strongly correlated for a park with a high DC/AC ratio, and they have a weaker correlation for a park with low a DC/AC ratio. This is due to increased inverter loss resulting from clipping losses in the system. The study suggests that a desirable DC/AC ratio of 1,15 maximizes yield and profit. In conclusion, while PR exhibits lower variation and can entail lower risk for Engineering, Procurement and Construction (EPC) companies, it is not always a reliable metric for assessing park performance. The weak correlation between PR and yield, as well as revenue, has implications for developers and investors. The study suggests that a lower DC/AC ratio may reduce the risk for EPCs guaranteeing PR, but decisions based solely on PR may not guarantee the highest revenue for investors and developers. / När en solcellspark upphandlas är flera olika intressenter involverade. I dagsläget används ett prestandamått som kallas performance ratio (PR) för att garantera parkens prestanda. Däremot är PR ett svårt mått att förstå och förutse på grund av dess komplexitet. Den här studien belyser gynnsamma samt ogynnsamma aspekter av att använda PR som ett prestandamått i upphandlingar av solparker i Sverige. Studien analyserar sambandet mellan PR, yield (normaliserad produktion), normaliserad yield och intäkter. Studien visar på ett svagt samband mellan PR och yield. Resultaten visar att lägre värden av PR ofta korrelerar med högre yield, vilket antyder att PR inte är ett tillförlitligt mått för att bedöma en solparks prestanda. Dessutom kan det bli konsekvenser för intressenter som är involverade i både upphandling och drift av en solpark. Att enbart förlita sig på PR kan potentiellt leda till ekonomiska förluster. Vidare genomfördes en känslighetsanalys med fokus på växelriktarförluster och DC/AC förhållandet. Resultaten visar att PR och växelriktarförluster har en stark korrelation för en park med högt DC/AC-förhållande, medan de har en svagare korrelation för en park med lågt DC/AC-förhållande. Detta beror på ökade växelriktarförluster till följd av clipping loss i systemet. Studien föreslår att ett önskvärt DC/AC-förhållande på 1,15 maximerar yield och vinst. Sammanfattningsvis, normaliserad yield bedömdes inte vara ett bra alternativ för PR och yield i upphandlingar. Studien visar att medan PR uppvisar lägre variation och kan innebära lägre risk för EPC-företag, är det inte alltid ett tillförlitligt mått för att bedöma en parks prestanda. Det svaga sambandet mellan PR och yield, liksom intäkter, får konsekvenser för utvecklare och investerare. Studien föreslår att ett lägre DC/AC-förhållande kan minska risken för EPC-företag som garanterar PR, men beslut som enbart baseras på PR kan inte garantera högsta intäkter för investerare och utvecklare.

The Baltic Sea has for a long time had a problem with eutrophication. Historical phosphorus emissions from land, but nowadays the greatest source of eutrophication is the internal leakage of phosphorus from the bottom sediment. Both the European Union and Sweden has identified this problem and stated that the Baltic Sea should be saved, but only counteractive measures have been taken. Upstream work to limit the phosphorus emissions into the Baltic Sea will not solve the problem with eutrophication. The aim of this study has been to develop a business model that contributes to a reduction of the internal leakage of phosphorus in the Baltic Sea and at the same time makes it possible to make use of the resources that reside in the bottom sediment. The study has a deductive approach which consists of a literature review and semistructured interviews with stakeholders to the resources of the bottom sediment. The literature review creates a framework for the business model and the results from the interviews are used to define how the business model should meet the requirements of the stakeholders. The result indicates that there is an interest in circulated materials from the Baltic Sea, but there are challenges within price and politics that need to be faced. Circulated materials are often more expensive to produce than new materials due to the fact that the established methods have existed for a long time and have become cost-effective to stay competitive. Laws and regulations are not adjusted for a circular philosophy, which needs to be revised for the market to target circular solutions. The developed business model has a basis in the concept of the circular economy and focuses on utilising all the substances in the sediment as resources to meet the requirements of the market. / Östersjön har länge haft problem med övergödning. Historiskt sett har det släppts ut mycket näringsämnen från land men idag är den största källan till övergödning ett internläckage av fosfor från bottensedimentet. Både EU och Sverige har identifierat problemet med övergödning och fastställt att Östersjön bör räddas, men endast förebyggande åtgärder har vidtagits. Att bara arbeta uppströms kommer inte att lösa problemet. Uppsatsens syfte har varit att ta fram en affärsmodell som bidrar till minskning av internläckaget av fosfor i Östersjön och samtidigt gör det möjligt att nyttja de resurser som finns i bottensedimentet. Studien har en deduktiv ansats som består av en litteraturstudie och semistrukturerade intervjuer med intressenter till de resurser som finns i bottensedimentet. Litteraturstudien skapar ett ramverk för affärsmodellen och resultatet från intervjuerna används för att definiera hur affärsmodellen bör möta intressenternas behov. Resultatet visar att det finns intresse för cirkulerade råvaror från Östersjön, men att det finns utmaningar inom pris och politik som måste bemötas. Cirkulerade material är ofta dyrare att producera än nya material då de etablerade processerna har funnits länge och blivit kostnadseffektiva för att vara fortsatt konkurrenskraftiga. Lagar och regleringar är inte anpassade efter en cirkulär filosofi vilket behöver revideras för att marknaden ska inriktas på cirkulära lösningar. Den resulterande affärsmodellen har en utgångspunkt i cirkulär ekonomi och fokuserar på att nyttja samtliga ämnen i sedimentet som resurser för att möta marknadens behov.

Cities develop cycling plans as a tool to promote urban sustainable mobility. These plans are usually open to the participation of current cyclists. In some cases, an intense debate among them arises. Part of them defend the integration of cyclists in a calmer urban traffic, while others prefer dedicated cycling infrastructure separated from motor vehicles. This debate is often framed in terms of what would be more valuable for potential cyclists. Taking this blocking debate as motivation, this thesis explores the cycling planning network of stakeholders generated by participatory planning initiatives. Two study cases with different observed intensities of the described debate, Stockholm and Madrid, are analyzed. The project identifies the stakeholders engaged in cycling planning, both from institutions and civil society; makes a characterization of their relations; and studies the claims they make in relation to the interests of potential cyclists. The research is based in snowball sampling, interviews, questionnaires and social media data mining. The resultant networks combine a set of institutions embedded in a multilevel cycling governance landscape with a set of civil society entities, many characterized by organizational informality partly due to the emergence of virtual communities among them. Accordingly,informal channels of participation are very relevant. The analyzed debate produces tensions, but these are transient frictions grounded in two coexistent systems of meaning rather than permanent antagonism. This is consistent with agonist planning theories. In regard of these challenges, two strategic approaches to the design of participatory cycling planning are suggested: disaggregated stakeholder analysis, in order to reach all the diversity of stakeholders; and bigrelational data analysis, in order to have a first approximation to the particularities of any cycling planning network. / Städer utvecklas cykelplaner som ett verktyg för att uppmuntra hållbar stadsmobilitet. Cykelplaneringsprocesser är vanligtvis öppna för deltagande av nuvarande cyklister. I vissa fall uppstår en intensiv debatt bland de cyklister. Några av dem föredrar att cykla i blandtrafik medan andra förespråkar för dedikerad infrastruktur som separeras från motortrafik. Denna debatt uttrycks ofta i termer av vad som skulle vara mer värdefullt för potentiella cyklister. Uppsatsen tar detta komplexitet som utgångspunkt och utforskar cykelplaneringsnätet av intressenter som genereras av planeringsinitiativ. Två studiefall som presenterar olika intensiteter i debatten analyseras, Stockholm och Madrid. Forskningsprojektet identifierar intressenter engagerade i cykelplanering, både från institutioner och civilsamhället; karaktärisera deras relationer; och analyserar de påståenden som intressenterna gör i förhållande till potentiella cyklisters intressen. Forskningen är baserad på snöboll provtagningen, intervjuer, frågeformulär och datautvinning från sociala medier. De resulterande nätverken kombineras ett antal institutionella intresser som är inbäddade i en flernivå-system av cykelstyrning med några civilsamhällets enheterna, som många kännetecknas av organisatorisk informalitet delvis på grund av cykling virtuella gemenskaper relevans. Efter detta, informella kanaler för deltagande blir viktigare. Den analyserade debatten ger spänningar som är nära till övergående friktioner beroende på två samexisterande system av betydelser snarare än en ständig motsättning. Detta är förenligt med agonistiska planeringsteorier. Efter reflektioner kring dessa utmaningar, uppsatsen föreslår två strategiska tillvägagångssätt för utformningen av medborgardeltagande inom cykelplanering: disaggregerad intressentanalys för att fånga alla mångfalden av agenter; och användningen av bigdata källor för att analysera relationerna mellan intressenterna i syfte att få en första approximation till jämvikten och särdragen hos ett givet cykelplaneringsnät. / Muchas ciudades desarrollan planes ciclistas como herramienta para fomentar la movilidad sostenible. Dichos planes suelen ser abiertos a la participación de los ciclistas actuales, generando en ocasiones un debate intenso entre ellos: una parte defiende su integración en calzada junto a una pacificación del tráfico, mientras que otros prefieren dedicar infraestructura específica a la bicicleta separada del tráfico motorizado. Este debate se desarrolla habitualmente a través de referencias a la figura del ciclista potencial. Tomando esta cuestión como motivación, el proyecto explora las redes de agentes generadas por los procesos de planificación ciclista, analizando dos casos de estudio que muestran distintos impactos de dicho debate, las ciudades de Estocolmo y Madrid. El proyecto identifica los agentes involucrados en los planes ciclistas, tanto dentro como fuera de las instituciones; analiza sus relaciones; y estudia las referencias a los intereses del ciclista potencial. La metodología se basa en muestreo acumulativo tipo ‘bola de nieve’, entrevistas, un cuestionario y minería de datos de redes sociales. Las redes resultantes unen a una serie de agentes institucionales que operan en un marco de gobernanza multinivel con un gran número de agentes de la sociedad civil. Estos tienen una estructura cada vez menos rígida, en parte debido al impacto de las comunidades virtuales de activismo ciclista. En esta línea, se observa que las oportunidades informales de participación son muy relevantes. El debate sobre infraestructura ciclista produce tensiones, pero estas son fricciones transitorias causadas por la coexistencia de dos sistemas de pensamiento en torno a la bicicleta más que un antagonismo permanente, lo cual es consistente con el modelo de planeamiento agonista. Tras exponer estos retos, se sugieren dos estrategias que puede contribuir al diseño adecuado de procesos de participación ciclista: el análisis desagregado de agentes, para capturar la diversidad de entidades involucradas en planificación ciclista; y el uso de fuentes big data sobre relaciones entre agentes, para obtener una primera aproximación a los equilibrios existentes en las redes de planificación ciclista.

Object of study: The innovation “Digital health care center” from a multi-level stakeholder’s perspective. Problem: A new technology era has opened up for new kind of innovations. Digital health care centers are a service that recently has been introduced on the Swedish market, which needs further investigation. To be able to better understand, explain and predict future behavior of an innovation the innovation could be theoretical conceptualized and classified. In the specific area of health care, new innovation should preferable be investigated in from a multilevel perspective, including different stakeholders opinions. One if the stakeholders are the customers. If new innovative products and services want to be successful, it required consumers to adopt the product or service, but relatively few studies have focused on the adoption of technology services among customers. Purpose: The purpose of this thesis is to gain a better understanding of the innovation “digital health care center” in Sweden. Research question: How can the innovation “digital health care center” be described through a stakeholder perspective? Method: The empirical data were collected through qualitative semi-structured interviews and a structured quantitative questionnaire. Conclusions: The innovation digital health care center can from a multi-level perspective be described as an innovation that contributes and have an impact on the market and the healthcare industry in many ways. The innovation could be described as a complement to traditional health care. The innovation has influences from different theoretical classes of innovation which means that the innovation cannot be categorized in a specific class. The innovation can be considered successful because it facilitates for the patient.. According to the stakeholder group potential patients, a majority of the respondents thinks that increased availability and time-efficiency would be facilitating factors and reasons for using the service. The innovation is described by the various stakeholders as contributing to a better society. The care becomes more productive, cost effective, more available, and in the broader perspective, the innovation contributes to increased digitalization of the healthcare sector as a whole. There are many new possible fields of application which in the healthcare industry which could develop the innovation further. Strengths and opportunities with the innovation can be considering outweighing weaknesses with the innovation and potential threats of the innovation.