Bakgrund – För kundorderdrivna företag lyfts vikten av att hålla en hög leveransprecision. Avsaknaden av material är något som påverkar leveransprecisionen negativt, genom att förbättra anskaffningsprocessen ökar chanserna till att köpt material inkommer när det efterfrågas. Syfte – Syftet med denna studie är att undersöka hur leveransprecisionen kan ökas genom att förbättra anskaffningsprocessen hos ett kundorderdrivet företag. För att uppnå syftet kommer följande frågeställningar att besvaras: 1. Vilka brister kan identifieras i en anskaffningsprocess hos ett kundorderdrivet företag? 2. Hur kan bristerna hanteras för att uppnå en ökad leveransprecision? Metod och genomförande – För att uppnå studien syfte och besvara de två frågeställningarna har en fallstudie utförts på ett kundorderdrivet företag. Genom litteraturstudier har ett teoretiskt ramverk skapats för att ge en djup kunskapsgrund inom området. Observationer, intervjuer och dokumentstudier har utförts på fallföretget för att samla in empiri som sedan har analyserats mot den insamlade teorin. Resultat – Studiens resultat bygger på den insamlade empirin och genomförda litteraturstudier. Resultatet visar vilka brister som författarna har identifierat inom en anskaffningsprocess som har en påverkan på leveransprecisionen ut till kunderna. Genom att besvara studiens två frågeställningar visar resultatet att bristande informationsflöde, manuell hantering, brist på rutiner och bristande helhetssyn är samtliga faktorer som har en påverkan på anskaffningsprocessen och i slutändan fallföretagets leveransprecision. Implikationer – De framtagna lösningarna bör implementeras på fallföretaget först efter det att en kartläggning av samtliga processer på fallföretaget har utförts, för att finna gemensamma utmaningar och undvika suboptimeringar. Slutsatser – Enligt författarna hänger många av de identifierade bristerna ihop med avsaknaden av en helhetssyn i anskaffningsprocessen och de ingående aktiviteterna och avdelningar hos fallföretaget. / Background – For customer-order-driven companies it is very important to maintain high delivery dependability. The lack of materials is something that affects delivery dependability negatively and by improving the procurement process the chances increases that the purchased materials are received when requested. Purpose – The purpose of this study is to examine how improving the procurement process in a customer-order-driven company can increase delivery dependability. To achieve the purpose, the following questions will be answered:1. Which areas of improvement can be identified in the procurement process at a customer-order-driven company? 2. How can the areas of improvement be handled to achieve increased delivery dependability? Method and implementation – In order to achieve the purpose of the study and answer the two questions a case study has been conducted at a customer-order-driven company. Through literature studies a theoretical framework have been created to provide a deep knowledge base in the field. Observations, interviews and document studies have been conducted at the case company to collect empirical data which then were analysed against the collected theory. Findings – The results of the study are based on the collected empirical data and performed literature studies. The results show which areas of improvement the authors have identified in the procurement process that has an impact on delivery dependability. By answering the study's two questions the result shows that a lack of information flow, manual handling, lack of procedures and lack of holistic view are all factors that have an impact on the procurement process and ultimately the case company's delivery dependability. Implications – The proposed solutions should be implemented at case company only after mapping all processes within the case company, in order to find common challenges and avoid sub-optimization. Conclusion – According to the authors depends many of the identified areas of improvement on the lack of a holistic view of the procurement process and the included activities and departments at the case company.

Bakgrund Ventilatorbehandling kan orsaka lidande i form av bland annat Ventilator Associerad Pneumoni (VAP) och delirium. Att avsluta behandlingen för tidigt kan också orsaka lidande och därför är tydliga kriterier för att verifiera urträning och extubation, borttagande av ventilatorn och endotrakealtuben är viktiga aspekter i vården och omvårdnaden av patienten. Syfte Syftet med studien var att identifiera kriterier för att verifiera lyckade eller misslyckade urträningar och extubationer hos intensivvårdspatienter och att undersöka vilka bedömningsprotokoll för detta som används. Metod Metoden har varit en (deskriptiv) litteraturöversikt med systematisk ansats. Sökning har gjorts i databasen PubMed. Vid sökningen hittades 627 artiklar och av dessa inkluderas 17 artiklar i studien. Resultat Resultatet visar att det finns flera kriterier för att verifiera lyckade eller misslyckade urträningar och extubationer, men de mest uttalade kriterierna var, hemodynamisk status, inställda/uppmätta ventilatorvärden, blodgasvärden, det mentala/neurologiska tillståndet hos patienten och spontant andningstest (SBT). Slutsats Kriterier och dess protokoll är viktiga redskap för vårdpersonalen för att avgöra när det är dags att börja urträning och förbereda för extubation av den ventilatorbehandlade patienten. / Background Mechanical ventilation can cause suffering in the form of, among other things Ventilator Associated Pneumonia (VAP) and delirium. Stopping treatment too early may also cause suffering and therefore clear criteria to assess extubation withdrawal and weaning of the ventilator are important aspects in the care and nursing of the patient. Purpose The purpose of the study was to identify criteria for verifying successful or unsuccessful weaning and extubations in ICU patients and to investigate assessment protocol. Method The method has been a descriptive literature review with a systematic approach. Conclusion The result shows that there are several criteria to verify successful or unsuccessful weanings and extubations, but the most explicit criteria were - hemodynamic status, set / measured values for the mechanical ventilations, blood gas status, mental / neurological state of the patient and spontaneous breathing test (SBT). Criteria and subsequent protocols are important tools for caregivers to determine when it is time to start weaning and prepare for extubation.

Byggindustrin har problem med stora kvalitetsbristkostnader, förutom att organisationer jobbar på ett reaktivt sätt gällande kvalitet identifieras sällan rotorsaken till uppkomna kvalitetsbristkostnader. Tillverkningsindustrin har under många år jobbat med att komma till bukt med kvalitetsbrister och har utvecklat metoder för att förebygga uppkomsten av kvalitetsbrister. Förbättringsmetoder som DMAIC och PDCA anses vara generella metoder som är lämpade för alla organisationer och industrier. Trots att dessa metoder påvisats ha positiv verkan för organisationers kvalitetsarbete finns det enligt akademiska skrifter brist på systematiska arbeten mot bättre kvalitet inom byggindustrin. För att undersöka och testa systematiskt förbättringsarbete inom byggindustrin utfördes en fallstudie på ett företag inom industriellt byggande. Fallföretaget för studien producerade prefabricerade betongelement. Genom att utföra ett DMAIC-projekt på Fallföretaget undersökte studien möjligheten att applicera metodiken och dess verktyg. Studien utgick från en kategorisering av Fallföretagets kvalitetsbristkostnader för att finna områden för förbättring. Syftet med studien var således att undersöka möjligheten att använda kategorisering av kvalitetsbristkostnader som avstamp för systematiskt förbättringsarbete inom industriellt byggande. Genom kategoriseringen av kvalitetsbristkostnader kunde studien använda paretodiagram för att finna de största kostnaderna för företaget. Utifrån de mest kostsamma kvalitetsbristerna undersöktes dess härkomst genom produktionsmätningar. Från produktionsmätningarna upprättades styrdiagram och en duglighetsanalys utfördes. Genom produktionsmätningarna konstaterades att de kvalitetsbristkostnader som kategoriserats hade delvis inte sin uppkomst i produktionen. Därav misstänktes bristfälliga processer innan produktion som eventuell orsak till kvalitetsbristkostnaderna. Utifrån studien presenterades olika rekommendationer som delades upp i produktionsförbättringar och organisationsförbättringar. Organisationsförbättringarna berörde de kringliggande processerna som inte är en del av produktionen. Förslagen var att investera i teknik för kvalitetssäkring av produkterna i produktion. Studien rekommenderade även förslag på förbättringar som inte krävde investering. Så som referensmätningar och formjusteringar samt visuell styrning och planering. På organisationsförbättringar rekommenderades att utveckla och strukturera projektledningsprocessen och konstruktionsprocessen, vilket var de processer som identifierats som potentiella källor till kvalitetsbristkostnaderna. Studien kunde genom insamlade data i form av intervjuer och observationer tillsammans med en litteraturstudie konstatera att byggindustrin idag arbetar på ett reaktivt sätt med kvalitet. Därav förespråkar studien att byggindustrin arbetar med ett mer förbyggande arbetssätt för att nå kvalitet. Studien kunde även konstatera att ett DMAIC-projekt med utgångspunkt att kategorisera kvalitetsbristkostnader bidrar till att finna förbättringsområden för en organisation inom industriellt byggande. Arbetet i sin helhet bidrar även till att skapa en bättre förståelse för hur kvalitetsarbete kan appliceras inom industriellt byggande.