Bakgrund: Ur patientsäkerhetssynpunkt är det viktigt att hitta rätt tidpunkt för extubering av intensivvårdspatienter. Inför extubering av neurointensivvårdspatienter behövs speciella överväganden. Samma bedömning som görs på allmän intensivvård kan inte direkt överföras till neurointensivvård, då den neurologiska skadan kan påverka patientens förmåga att andas. Syfte: Syftet var att genom journalgranskning utvärdera parametrar som tidigare forskning visat leder till lyckad extubation av neurointensivvårdspatienter. Metod: En prospektiv studie med jämförande kvantitativ design. Studien utfördes på en NIVA i Sverige, där patienterna inkluderades fortlöpande då de extuberats. Via journalgranskning samlades det in parametrar i samband med extuberingen av de 108 inkluderade neurointensivvårdspatienterna. Utvärdering av de insamlade parametrarna utfördes  genom deskriptiv och analytisk statistik med signifikansanalys i statistikprogrammet IBM SPSS statistics 20. Resultat: Denna studie visade att parametern sekretkonsistens påverkade extubationsutgången för neurointensivvårdspatienter. Det sågs även en trend att medvetandegraden påverkar extubations-utgången. För de övriga insamlade parametrarna inom andning och cirkulation, hostkraft, svalgfunktion och sekretmängd fanns inga signifikanta skillnader mellan grupperna lyckade respektive misslyckade extubationer. Gällande värden på parametrar inom andning och cirkulation uppfyllde majoriteten av patienterna, oavsett extubationsutgång, de rekommendationer som finns. Konklusion: Parametrar inom andning och cirkulation kan inte förutsäga extubationsutgång för neurointensivvårdspatienter. Av klinisk betydelse sågs en signifikant skillnad mellan grupperna lyckade och misslyckade extubationer för parametern sekretkonsistens och en trend att medvetandegraden påverkar extubationsutgång. För att öka patientsäkerheten vid extubation av neurointensivvårdspatienter behövs ytterligare forskning för att intensivvårdssjuksköterskan ska kunna göra en kvalitativ och säker bedömning. / Background: In the interest of patient safety it is of importance to extubate intensive care patients at the exact right moment. In the case of intensive care patients in neurocritical care special considerations have to be taken into account. Assessments done in general intensive care is not directly applicable to neurocritical care, since the neurologic injury can affect the patients ability to breathe. Objective: Through the examination of medical records this study aims to evaluate parameters that prior research has found to be conductive to a successful extubation of patients in neurocritical care. Method: A prospective study with inferential quantitative design. The study was performed in a neurocritical care ward in Sweden. The patients were included continuously as they were extubated. Medical records were examined in order to gather parameters in connection to the extubation of the 108 included neurocritical care patients.  Descriptive and analytical statistics, including significance analysis, was performed using IBM SPSS Statistics 20.Result: The study showed that the parameter “secretion texture” affected the extubation outcome for the patients in neurocritical care. There was also a tendency that the level of consciousness influenced extubation outcome. The other gathered parameters concerning breathing and circulation, cough strength, swallowing function and secretion volume showed no significant differences between the groups ”successful” and ”failed” extubation. Regarding the parameters for breathing and circulation, the majority of the patients, irrespective of extubation outcome, were extubated with conditions that generally complied with established recommendations. Conclusion: Parameters concerning breathing and circulation do not predict extubation outcome in a neurocritical care setting. There was however a significant difference between the groups for the parameter secretion texture. The tendency that the level of consciousness affected extubation outcome is of clinical relevance. To increase the level of patient safety concerning extubation of neurocritical care patients further research is required to enable the intensive care nurse to make an assessment of high quality and safety.

<p><strong><p>Sammanfattning</p><p>Syftet med studien var att belysa vilka faktorer expertsjuksköterskor vid intensivvårdsavdelningar ansåg vara viktiga att ta hänsyn till vid lyckad urträning av patienter vid ventilatorvård. En beskrivande kvalitativ ansats valdes för denna studie. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Tolv expertsjuksköterskor inom intensivvård valdes ut av sina avdelningschefer på tre intensivvårdavdelningar i Mellansverige under hösten 2008. I resultatet från intervjuerna framkom åtta kategorier som bildade två teman. Första temat var, sjuksköterskan driver processen framåt genom erfarenhet och beslutsamhet. Det bildades ur kategorierna, helhetsbild av urträningsprocessen, patientens förutsättningar, beslutsprocessen, tvärprofessionellt samarbete och sjuksköterskornas egna upplevelser. Det beskrev hur urträningsprocessen drevs framåt av intensivvårdssjuksköterskornas beslutsamhet och erfarenhet, men visade också hur viktigt teamarbetet var. Det andra temat var, sjuksköterskan använder sig själv som verktyg. Det framkom ur kategorierna, en trygg patient, samarbete med patienten och anhörigas roll. Temat visade att sjuksköterskornas intuition och fingertoppskänsla var viktig och att sjuksköterskrna hade ett stort personligt engagemang i patientens med- och motgångar. Studien visade att det inte finns någon enhetlig metod eller "guidelines" för att träna ur patienterna vid ventilator behandling. Mycket av framgången berodde på teamets förmåga till samarbete. Intensivvårdssjuksköterskor verkade ha en central roll i hela urträningsprocessen och använde sig själv som redskap.</p><p>Nyckelord: urträning, omvårdnad, intensivvård, teamarbete</p></strong></p> / <p><strong><p>Abstract</p><p>The aim of the study was to elucidate which factors expert nurses at intensive care units considered to be important with regard to successful weaning patients from ventilator treatment. A descriptive qualitative approach was chosen for this study. The data collection was conducted with semi-structured interviews. Twelve expert nurses in intensive care were chosen by their head nurses at three intensive care units in mid Sweden in autumn 2008. In the results based on interviews eight categories emerged that formed two themes. The first theme was, the nurse drives the process forward by experience and determination. It was formed from the categories: the overall picture of the weaning process, the patient’s condition, the decision process, interdisciplinary cooperation and the nurses own experiences. It described how the weaning process was driven forward by the intensive care nurses determination and experience, but also showed how important the teamwork was. The second theme was, the nurse uses herself as a tool. It was formed from the categories: a confident patient, cooperation with the patient and the role of the relatives. The theme showed that the nurses’ intuition and instinctive feeling were important and that the nurses really were engaged in the patients’ successes and setbacks. The study demonstrated there is no homogeneous method or guidelines how to perform weaning from the ventilator. The success was depending on the teamwork. Intensive care nurses seemed to have a central roll thru the entire weaning process and used them self as tools in the process.</p><p>Keywords: weaning, care, intensive care, teamwork</p></strong></p>

Sammanfattning Syftet med studien var att belysa vilka faktorer expertsjuksköterskor vid intensivvårdsavdelningar ansåg vara viktiga att ta hänsyn till vid lyckad urträning av patienter vid ventilatorvård. En beskrivande kvalitativ ansats valdes för denna studie. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Tolv expertsjuksköterskor inom intensivvård valdes ut av sina avdelningschefer på tre intensivvårdavdelningar i Mellansverige under hösten 2008. I resultatet från intervjuerna framkom åtta kategorier som bildade två teman. Första temat var, sjuksköterskan driver processen framåt genom erfarenhet och beslutsamhet. Det bildades ur kategorierna, helhetsbild av urträningsprocessen, patientens förutsättningar, beslutsprocessen, tvärprofessionellt samarbete och sjuksköterskornas egna upplevelser. Det beskrev hur urträningsprocessen drevs framåt av intensivvårdssjuksköterskornas beslutsamhet och erfarenhet, men visade också hur viktigt teamarbetet var. Det andra temat var, sjuksköterskan använder sig själv som verktyg. Det framkom ur kategorierna, en trygg patient, samarbete med patienten och anhörigas roll. Temat visade att sjuksköterskornas intuition och fingertoppskänsla var viktig och att sjuksköterskrna hade ett stort personligt engagemang i patientens med- och motgångar. Studien visade att det inte finns någon enhetlig metod eller "guidelines" för att träna ur patienterna vid ventilator behandling. Mycket av framgången berodde på teamets förmåga till samarbete. Intensivvårdssjuksköterskor verkade ha en central roll i hela urträningsprocessen och använde sig själv som redskap. Nyckelord: urträning, omvårdnad, intensivvård, teamarbete / Abstract The aim of the study was to elucidate which factors expert nurses at intensive care units considered to be important with regard to successful weaning patients from ventilator treatment. A descriptive qualitative approach was chosen for this study. The data collection was conducted with semi-structured interviews. Twelve expert nurses in intensive care were chosen by their head nurses at three intensive care units in mid Sweden in autumn 2008. In the results based on interviews eight categories emerged that formed two themes. The first theme was, the nurse drives the process forward by experience and determination. It was formed from the categories: the overall picture of the weaning process, the patient’s condition, the decision process, interdisciplinary cooperation and the nurses own experiences. It described how the weaning process was driven forward by the intensive care nurses determination and experience, but also showed how important the teamwork was. The second theme was, the nurse uses herself as a tool. It was formed from the categories: a confident patient, cooperation with the patient and the role of the relatives. The theme showed that the nurses’ intuition and instinctive feeling were important and that the nurses really were engaged in the patients’ successes and setbacks. The study demonstrated there is no homogeneous method or guidelines how to perform weaning from the ventilator. The success was depending on the teamwork. Intensive care nurses seemed to have a central roll thru the entire weaning process and used them self as tools in the process. Keywords: weaning, care, intensive care, teamwork

Bakgrund: Mekaniskt ventilerade patienters tid i ventilator ska vara så kort som möjligt då förlängd tid i ventilator medför risk för komplikationer. Urträning ur ventilator är därmed en viktig del inom intensivvård. Intensivvårdssjuksköterskan har stort ansvar i urträningsfasen och det är viktigt med kunskap om faktorer som kan underlätta urträningsfasen för mekaniskt ventilerade patienter.  Syfte: Att sammanställa evidens över faktorer som underlättar urträningsfasen för mekaniskt ventilerade patienter. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med systematisk ansats som baseras på sju kvalitativa vetenskapliga artiklar. Innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) utfördes. Resultat: Faktorer som underlättar urträningsfasen för patienter i ventilator beskrivs i kategorin ” Klinisk intuition och individanpassade strategier” med två underkategorierna ”Klinisk kompetens” och ”Ansvar för att urträningsstrategier följs och individuell anpassning av protokoll och planer”, samt den andra kategorin ”Närvaro och relationsskapande” med två underkategorier ”Att vara närvarande som sjuksköterska och skapa en relation med patienten” och ”Ömsesidigt kommunicerande”. Konklusion: Underlättande faktorer i urträningsfasen för mekaniskt ventilerade patienter var intensivvårdssjuksköterskors kliniska intuition och individanpassade strategier. Faktorer som närvarande och relationsskapande intensivvårdssjuksköterskor underlättade urträningsfasen. / Background: Patient’s time spent in the ventilator should be as short as possible to reduce the risk of complications. Weaning from mechanical ventilation is an important part of care in the intensive care unit. The intensive care nurse has great responsibility in weaning patients from mechanical ventilation and it is important to have knowledge of factors that can facilitate. Purpose: To compile evidence on factors that facilitate the weaning for mechanically ventilated patients. Method: A qualitative literature study with a systematic approach based on seven scientific articles. Content analysis according to Graneheim and Lundman (2004) was implemented. Findings: Factors that facilitate weaning for patients in mechanical ventilation is described in categori “Clinical intuition and individualized strategies” with two subcategories “Clinical competence” and “Responsible for following weaning strategies and individual adaption of protocols and plans”, and the second category “Presence and relationship building” with two subcategories “Being present as a nurse and creating a relationship with the patient”, “Mutually communicating”. Conclusion: Facilitating factors when weaning mechanically ventilated patients were the clinical intuition of intensive care nurses and individualized strategies. Factors such as the presence of an intensive care nurse who creates a relationship with the patient facilitated the weaning.

Bakgrund: Många av patienterna på en neurointensivvårdsavdelning (NIVA) vårdas med respirator under en längre eller kortare period av vårdtiden. Neurointensivvårdspatienterna bedöms ibland utifrån de kriterier för urträning och extubering som används på allmänna intensivvårdspatienter. Detta kan leda till för tidig extubation med reintubation som följd. Syfte: Redogöra för vilka kriterier som ska bedömas hos neurointensivvårdspatienter inför en extubering. Metod: Litteraturstudie. Resultat och slutsats: Neurointensivvårdspatienter behöver uppfylla en kombination av kriterier inför extubation. Hänsyn ska tas till de generella extubationskriterierna avseende andning och cirkulation. Dessutom ska patienten ha en tillräckligt hög medvetandegrad för att kunna följa någon form av uppmaning. Till sist ska patientens förmåga att hålla fri luftväg bedömas genom observation av hostkraft, sekretmängd/konsistens och svalgfunktion. Det behövs ytterligare forskning för att utröna i hur hög grad neurointensivvårdspatienterna behöver vara medvetna inför extubering och på vilket sätt detta bäst bedöms. Forskning behövs kring ett enhetligt tillvägagångssätt för bedömning av hostkraft, sekretmängd/konsistens och svalgfunktion. / Background: Many of the patients cared for in a neurocritical unit are treated with mechanical ventilation for a longer or shorter period of time during their stay in the unit. When weaning or extubating neurocritical patients, they are sometimes assessed according to the criteria for weaning and extubation used in general intensive care patients. This can cause premature extubation, resulting in re-intubation. Aim: Describe the criteria to be assessed in neurocritical patients prior to extubation. Method: Literature review. Results and conclusion: Neurocritical patients need to fulfil a combination of criteria prior to extubation. The general criteria in terms of respiration and circulation must be taken in to consideration, as well as the patient’s level of consciousness. The patient has to be conscious enough to be able to take directions. Lastly the patient’s ability to protect the airway must be assessed by observation of cough strength, the quantities and viscosity of the secretions and the patient’s swallowing function. Further research is required to ascertain the level of consciousness required in the neurocritical patients prior to extubation and in which way the assessment is best carried out. There is also need for further research considering a standardized measurement for assessing cough strength, the quantities and viscosity of secretions and swallowing function in these patients.

Bakgrund: För tidig eller för sen urträning från ventilator kan ge negativa konsekvenser för patienten, därför bör det identifieras när patientens tillstånd tillåter detta. Med anledning av det och att ansvaret för urträningen övergått mer från läkarna till sjuksköterskorna har det utvecklats hjälpmedel såsom evidensbaserade urträningsprotokoll. Dessa medför en mer samstämmig behandling och har också visat sig leda till kortare behandlingstid med ventilator. Olikheter i vårdpersonalens kunskap, utbildningsnivå, erfarenhet, ansvarsområden och hur organisationen ser ut påverkar hur urträningen genomförs.  Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors uppfattning om urträning från ventilator. Metod: En empirisk fokusgruppintervjustudie med kvalitativ och deskriptiv ansats genomfördes. Antal deltagare var sex intensivvårdssjuksköterskor. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom tre huvudkategorier, Organisationen, Intensivvårdssjuksköterskan och Patienten samt fyra subkategorier, Rutiner, Samarbete, Kompetens och Omvårdnad. Slutsats: Det behövs en tydlig struktur i organisationen för att urträningsprocessen ska fungera tillfredsställande. Denna struktur kan skapas med rutiner, fungerande samarbete, tydlig kommunikation och hjälpmedel så som urträningsprotokoll. Urträningen för patienterna skulle underlättas, bli mer effektiv och leda till kortare behandlingstid. Klinisk betydelse: Studien kan bidra till diskussion om vilka förutsättningar som behövs för att bedriva en effektiv urträning utifrån god och säker evidensbaserad vård. Dessa förutsättningar kan bidra till ökad patientsäkerhet, kortare vårdtid och lägre vårdkostnader. / Background: Weaning onset should be initiated when the patient´s condition permits it, too early or late onset can have negative consequences for the patient. To help the nurse perform weaning, tools such as evidence-based weaning protocols have been developed and results in more consistent treatment shown to shortening duration of ventilator treatment. Differences between health profession, i.e. educational level, experience, responsibilities and organization structure, affect how the weaning is performed. Objective: To describe ICU nurses´ perception of ventilator weaning. Method: An empirical focus group study with a qualitative and descriptive approach was conducted. Six intensive care nurses were included. Data was analyzed using content analysis. Results: Three main categories were revealed, the Organization, the Intensive care nurse and the Patient along with four subcategories, Procedures, Collaboration, Competence and Nursing. Conclusion: For the weaning process to work satisfactorily a clear structure is needed. This can be created with routines, effective collaboration, clear communication and tools such as weaning protocols. For the patients weaning would be facilitated, become more efficient and shorten the duration of treatment. Clinical significance: The study may contribute to the discussion about the conditions needed to conduct effective weaning based on good and reliable evidence-based care. These conditions may contribute to increase patient safety, shorter hospital stay and lower health care costs.

Bakgrund Ventilatorbehandling kan orsaka lidande i form av bland annat Ventilator Associerad Pneumoni (VAP) och delirium. Att avsluta behandlingen för tidigt kan också orsaka lidande och därför är tydliga kriterier för att verifiera urträning och extubation, borttagande av ventilatorn och endotrakealtuben är viktiga aspekter i vården och omvårdnaden av patienten. Syfte Syftet med studien var att identifiera kriterier för att verifiera lyckade eller misslyckade urträningar och extubationer hos intensivvårdspatienter och att undersöka vilka bedömningsprotokoll för detta som används. Metod Metoden har varit en (deskriptiv) litteraturöversikt med systematisk ansats. Sökning har gjorts i databasen PubMed. Vid sökningen hittades 627 artiklar och av dessa inkluderas 17 artiklar i studien. Resultat Resultatet visar att det finns flera kriterier för att verifiera lyckade eller misslyckade urträningar och extubationer, men de mest uttalade kriterierna var, hemodynamisk status, inställda/uppmätta ventilatorvärden, blodgasvärden, det mentala/neurologiska tillståndet hos patienten och spontant andningstest (SBT). Slutsats Kriterier och dess protokoll är viktiga redskap för vårdpersonalen för att avgöra när det är dags att börja urträning och förbereda för extubation av den ventilatorbehandlade patienten. / Background Mechanical ventilation can cause suffering in the form of, among other things Ventilator Associated Pneumonia (VAP) and delirium. Stopping treatment too early may also cause suffering and therefore clear criteria to assess extubation withdrawal and weaning of the ventilator are important aspects in the care and nursing of the patient. Purpose The purpose of the study was to identify criteria for verifying successful or unsuccessful weaning and extubations in ICU patients and to investigate assessment protocol. Method The method has been a descriptive literature review with a systematic approach. Conclusion The result shows that there are several criteria to verify successful or unsuccessful weanings and extubations, but the most explicit criteria were - hemodynamic status, set / measured values for the mechanical ventilations, blood gas status, mental / neurological state of the patient and spontaneous breathing test (SBT). Criteria and subsequent protocols are important tools for caregivers to determine when it is time to start weaning and prepare for extubation.

Konsekvenserna av långvarig ventilatorbehandling i form av ökat antal komplikationer och ökade kostnader är väl dokumenterade. Patienten behöver tränas ur ventilatorn med en adekvat metod, utan fördröjning. Urträningsprotokoll kan minska risken för ineffektiv vård och medicinska misstag genom att tillhandahålla en enhetlig strategi och gemensam terminologi. Syftet med studien var att beskriva innehållet i de ventilatorurträningsprotokoll som förekommer inom Svenskintensivvård. Studien utgjordes av en totalundersökning där samtliga svenska intensivvårdsavdelningar tillfrågades om de hade urträningsprotokoll. Protokollen analyserades utifrån manifest innehållsanalys. Fyra kategorier av urträningsprocessen urskiljdes: kriterier för urträningstart, åtgärder, utmattningskriterier och extubationskriterier. En dryg femtedel (21 %) av intensivvårdsavdelningarna i Sverige visade sig ha ett urtränings-protokoll. I de 16 protokollen återfanns 31 kriterier för urträningsstart, 8 åtgärder, 24 utmattningskriterier och 9 extubationskriterier. De vanligaste kriterierna för urträningstart samt utmattningskriterier stämde väl överens med vad internationella studier rekommenderar, emellertid har vissa urträningsprotokoll inkluderat ett stort antal av dessa kriterier. Trots detta återfanns inget kriterium i samtliga urträningsprotokoll. Prognoskriterier saknades i det närmaste helt i de svenska urträningsprotokollen. Åtgärderna uppvisar en mer samlad strategi där samtliga hade som första åtgärd att sänka andningsunderstödet, men även här hade vissa urträningsprotokoll inkluderat ett stort antal åtgärder. Terminologin som används var inte enhetlig vilket kan försvåra kvalitetssäkringen av protokollen. / The consequences of extended mechanical ventilation in the form of increased number of complications and high costs are well documented. The patient needs to wean with an adequate method without delay. Weaning protocols can reduce the risk of ineffective care and medical errors by providing common weaning strategy and terminology. The purpose of this study was to describe the contents of weaning protocols in Swedish intensive care units. The study consisted of a total survey, and all Swedish intensive care units were asked if they had weaning protocols. The protocols were analyzed on the basis of manifest content analysis. Four categories of the weaning process distinguished: readiness to wean criteria, guidelines for reduction in ventilatory support, fatigue criteria and extubation criteria. One fifth (21 %) of intensive care units in Sweden had a weaning protocol. In the 16 protocols 31 readiness to wean criteria, 8 methods for reduction of ventilatory support, 24 fatigue criteria and 9 extubation criteria where found. The most common readiness to wean criteria and fatigue criteria are well in line with what international studies recommends, however some weaning protocols included a large number of these criteria. Despite this no criteria occurs in all weaning protocols. Criteria to predict weaning outcome is almost completely missing in Swedish weaning protocols. The methods for reduction of ventilatory support showed a more united approach in which all lower ventilatory support as a first step. Even in this category some weaning protocols had included a large variety in methods for reduction of ventilatory support. The terminology used in the weaning protocols varies which makes quality evaluation difficult.

<p> </p><p>Intensivvårdsjuksköterskan möter i sitt dagliga arbete många patienter som behandlas i respirator. Långvarig respiratorbehandling innebär ofta ökade risker för komplikationer. Med anledningen av detta är det viktigt att minska tiden i respirator med effektiv urträning. Att tränas ur respiratorn är en individuell process och bör därför anpassas efter patientens förmåga. Syftet med examensarbetet<strong> </strong>var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors<strong> </strong>erfarenheter av tracheostomerade patienters urträning ur respirator. Metoden var kvalitativ och datainsamlingen genomfördes med intervjuer av fem intensivvårdsjuksköterskor på ett sjukhus i Mellansverige. Intervjuerna analyserades med latent kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att urträningsprocessen är ett komplext fenomen och beskriver intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av olika möjligheter och hinder som kan påverka patienten i urträningsprocessen. Dessa beskrivs närmare under tre kategorier: IVA sjuksköterskans kompetens, att vara medveten om patientens olika förutsättningar och ett fungerande samarbete har betydelse för urträningen. Intensivvårdssjuksköterskan ansågs ha en betydelsefull roll i patientens urträning och för det krävdes kunskaper och erfarenheter. Dokumentation och utvärdering har betydelse för en framgångsrik urträning. Varje patient har olika förutsättningar och det är individuellt hur mycket patienten klarar av. Urträningen påverkas av patientens välbefinnande, andning och cirkulation. Kommunikation och medverkan av både personal och patient ansågs även viktigt i urträningsprocessen.</p><p> </p> / <p>The critical care nurse faces in her daily work, many patients who are mechanically ventilated. Prolonged ventilated treatment often means increased risk of complications therefore it is important to reduce the time on the ventilator with effective weaning. Weaning from ventilator is an individual process and should<em> </em>be adapted<strong><em> </em></strong>to the patient’s ability. The aim was to describe<strong> </strong>the<strong> </strong>critical care nurses’ experiences of tracheotomy patient’s weaning from ventilator. The research method was qualitative and the data collection was conducted with interviews of five critical care nurses in a hospital in central Sweden. The interviews were analyzed with latent qualitative content analysis. The result shows that the weaningprocess is a complex phenomenon and describes the critical care nurses´ experiences of different opportunities and barriers that may affect the patient in the weaning process. These experiences are described in detail in three categories; the critical care nurse’s competence, to be aware of the patient’s different conditions and good cooperation has been important for weaning. The critical care nurse was considered to have a significant role in the weaning process and for that she requires knowledge<strong> </strong>and experience. Documentation and evaluation are important for a successful weaning. Each patient has different circumstances and it is an individual process how much the patient can cope. The weaning process is affected by the patient’s wellbeing, breathing and circulation. Communication and involvement of both staff and patient was also considered important in the weaningprocess.</p> / Specialistsjuksköterska med inriktning mot intensivvård

Intensivvårdsjuksköterskan möter i sitt dagliga arbete många patienter som behandlas i respirator. Långvarig respiratorbehandling innebär ofta ökade risker för komplikationer. Med anledningen av detta är det viktigt att minska tiden i respirator med effektiv urträning. Att tränas ur respiratorn är en individuell process och bör därför anpassas efter patientens förmåga. Syftet med examensarbetet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av tracheostomerade patienters urträning ur respirator. Metoden var kvalitativ och datainsamlingen genomfördes med intervjuer av fem intensivvårdsjuksköterskor på ett sjukhus i Mellansverige. Intervjuerna analyserades med latent kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att urträningsprocessen är ett komplext fenomen och beskriver intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av olika möjligheter och hinder som kan påverka patienten i urträningsprocessen. Dessa beskrivs närmare under tre kategorier: IVA sjuksköterskans kompetens, att vara medveten om patientens olika förutsättningar och ett fungerande samarbete har betydelse för urträningen. Intensivvårdssjuksköterskan ansågs ha en betydelsefull roll i patientens urträning och för det krävdes kunskaper och erfarenheter. Dokumentation och utvärdering har betydelse för en framgångsrik urträning. Varje patient har olika förutsättningar och det är individuellt hur mycket patienten klarar av. Urträningen påverkas av patientens välbefinnande, andning och cirkulation. Kommunikation och medverkan av både personal och patient ansågs även viktigt i urträningsprocessen. / The critical care nurse faces in her daily work, many patients who are mechanically ventilated. Prolonged ventilated treatment often means increased risk of complications therefore it is important to reduce the time on the ventilator with effective weaning. Weaning from ventilator is an individual process and should be adapted to the patient’s ability. The aim was to describe the critical care nurses’ experiences of tracheotomy patient’s weaning from ventilator. The research method was qualitative and the data collection was conducted with interviews of five critical care nurses in a hospital in central Sweden. The interviews were analyzed with latent qualitative content analysis. The result shows that the weaningprocess is a complex phenomenon and describes the critical care nurses´ experiences of different opportunities and barriers that may affect the patient in the weaning process. These experiences are described in detail in three categories; the critical care nurse’s competence, to be aware of the patient’s different conditions and good cooperation has been important for weaning. The critical care nurse was considered to have a significant role in the weaning process and for that she requires knowledge and experience. Documentation and evaluation are important for a successful weaning. Each patient has different circumstances and it is an individual process how much the patient can cope. The weaning process is affected by the patient’s wellbeing, breathing and circulation. Communication and involvement of both staff and patient was also considered important in the weaningprocess. / Specialistsjuksköterska med inriktning mot intensivvård