Bakgrund: Ur patientsäkerhetssynpunkt är det viktigt att hitta rätt tidpunkt för extubering av intensivvårdspatienter. Inför extubering av neurointensivvårdspatienter behövs speciella överväganden. Samma bedömning som görs på allmän intensivvård kan inte direkt överföras till neurointensivvård, då den neurologiska skadan kan påverka patientens förmåga att andas. Syfte: Syftet var att genom journalgranskning utvärdera parametrar som tidigare forskning visat leder till lyckad extubation av neurointensivvårdspatienter. Metod: En prospektiv studie med jämförande kvantitativ design. Studien utfördes på en NIVA i Sverige, där patienterna inkluderades fortlöpande då de extuberats. Via journalgranskning samlades det in parametrar i samband med extuberingen av de 108 inkluderade neurointensivvårdspatienterna. Utvärdering av de insamlade parametrarna utfördes  genom deskriptiv och analytisk statistik med signifikansanalys i statistikprogrammet IBM SPSS statistics 20. Resultat: Denna studie visade att parametern sekretkonsistens påverkade extubationsutgången för neurointensivvårdspatienter. Det sågs även en trend att medvetandegraden påverkar extubations-utgången. För de övriga insamlade parametrarna inom andning och cirkulation, hostkraft, svalgfunktion och sekretmängd fanns inga signifikanta skillnader mellan grupperna lyckade respektive misslyckade extubationer. Gällande värden på parametrar inom andning och cirkulation uppfyllde majoriteten av patienterna, oavsett extubationsutgång, de rekommendationer som finns. Konklusion: Parametrar inom andning och cirkulation kan inte förutsäga extubationsutgång för neurointensivvårdspatienter. Av klinisk betydelse sågs en signifikant skillnad mellan grupperna lyckade och misslyckade extubationer för parametern sekretkonsistens och en trend att medvetandegraden påverkar extubationsutgång. För att öka patientsäkerheten vid extubation av neurointensivvårdspatienter behövs ytterligare forskning för att intensivvårdssjuksköterskan ska kunna göra en kvalitativ och säker bedömning. / Background: In the interest of patient safety it is of importance to extubate intensive care patients at the exact right moment. In the case of intensive care patients in neurocritical care special considerations have to be taken into account. Assessments done in general intensive care is not directly applicable to neurocritical care, since the neurologic injury can affect the patients ability to breathe. Objective: Through the examination of medical records this study aims to evaluate parameters that prior research has found to be conductive to a successful extubation of patients in neurocritical care. Method: A prospective study with inferential quantitative design. The study was performed in a neurocritical care ward in Sweden. The patients were included continuously as they were extubated. Medical records were examined in order to gather parameters in connection to the extubation of the 108 included neurocritical care patients.  Descriptive and analytical statistics, including significance analysis, was performed using IBM SPSS Statistics 20.Result: The study showed that the parameter “secretion texture” affected the extubation outcome for the patients in neurocritical care. There was also a tendency that the level of consciousness influenced extubation outcome. The other gathered parameters concerning breathing and circulation, cough strength, swallowing function and secretion volume showed no significant differences between the groups ”successful” and ”failed” extubation. Regarding the parameters for breathing and circulation, the majority of the patients, irrespective of extubation outcome, were extubated with conditions that generally complied with established recommendations. Conclusion: Parameters concerning breathing and circulation do not predict extubation outcome in a neurocritical care setting. There was however a significant difference between the groups for the parameter secretion texture. The tendency that the level of consciousness affected extubation outcome is of clinical relevance. To increase the level of patient safety concerning extubation of neurocritical care patients further research is required to enable the intensive care nurse to make an assessment of high quality and safety.

Bakrund: Fast track-kirurgi är ett alltmer vanligt förekommande arbetssätt inom hjärtkirurgi. Tidigare studier har påvisat att en tidig extubation har medfört en vinst i patientens rehabili-teringsprocess samt bidragit till kortare vårdtider och sänkta sjukvårdskostnader. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga och redovisa graden av smärta och konfusion efter extubation hos patienter som genomgått hjärtkirurgi. Metod: Material inhämtades genom en fortlöpande journalgranskning. Pilotstudien granskade patientjournaler samt övervakningsjournaler i realtid. Detta utfördes i kombination med ett observationsformulär som utformats till studien innehållande mätinstrumenten VAS [Visuell Analog Skala, för smärtskattning] och RASS [The Richmond Agitation-Sedation Scale, för konfusionsbedömning]. Resultat: Patienterna upplevde smärta både efter tidig och sen extubering vid hjärtkirurgi. Efter tidig extubation dokumenterades fyra av tio patienter vara lugna och alerta samt sex av tio som slöa. Efter sen extubation dokumenterades en patient vara lätt sederad, åtta patienter slöa, en patient alert och lugn samt en patient var rastlös. Konklusion: Datamaterialet är anpassat till en pilotstudie. Således är det inte möjligt att dra några vetenskapliga slutsatser gällande korrelationen mellan extubationstid, smärta och konfusion. För att kunna uppnå en vetenskaplig signifikans krävs en studie av större kvantitet. / Background: Fast-track surgery is an increasingly common work procedure in cardiac surgery. Previous studies have shown that an early extubation has a positive effect on the patients’ reha-bilitation process and contributes to a shorter hospitalization and lowered medical costs. Purpose: The purpose of this study is to identify and recognize the degree of pain and confusion after extubation in patients’ undergone cardiac surgery. Method: Material was collected through an ongoing record review. The pilot study examined the medical records and monitoring records in real time. This was carried out in combination with an observation form designed for the study containing the instruments VAS [Visual Analogue Scale for pain measurement] and RASS [The Richmond Agitation-Sedation Scale, for the assessment of the degree of confusion]. Results: Patients experienced pain after both early and late extubation in heart surgery. After early extubation four of ten patients were documented as calm and alert, and six of ten as dull. After late extubation one patient was documented/revised to be slightly sedated, eight patients as lethargic, one patient as alert and calm, and one patient as restless. Conclusion: The data set is appropriate for a pilot study. Thus, it is not possible to draw any scientific conclusions concerning the correlation between the time of extubation, pain and confusion. In order to achieve a scientific significance, a study of greater amplitude is required.