Syfte: Att jämföra behovet av vasoaktiva läkemedel och tiden till sittande ställning hos patienter som extuberades inom och efter 90 minuter efter att ha genomgått hjärtkirurgi samt om tiden till extubering korrelerade med mängden vasoaktiva läkemedel samt med tiden till mobilisering. Metod: Retrospektiv, komparativ journalgranskning av patienter som genomgått en hjärtoperation under perioden november 2012 till mars 2013, vid ett universitetssjukhus i Mellansverige. Resultat: Nittiotvå patienter inkluderades i studien. Av dessa extuberades 12 patienter tidigt (≤90 min) och 80 extuberades sent (>90 min – 8 timmar) efter ankomst till IVA. Inga signifikanta skillnader hittades mellan grupperna i dygnsdos av vasoaktiva läkemedel, förutom i dygnsdosen av Trandate. Det fanns inga signifikanta korrelationer mellan tid till extubering och behovet av vasoaktiva läkemedel. Det fanns ingen skillnad i tiden till mobilisering men det fanns en negativ korrelation med tiden till extubation.   Slutsats: Ingen skillnad förelåg i given dos vasoaktiva läkemedel mellan de två extubationsgrupperna. Det fanns heller ingen korrelation mellan tiden till extubering och given dos vasoaktiva läkemedel. Skiftbytet mellan natt- och dagpersonal styrde när patienterna tidigast kunde bli mobiliserade. Det är svårt att generalisera resultatet utan fortsatta studier relaterat till det låga antalet patienter i gruppen som extuberades tidigt. / Aim: To compare the need of vasoactive agents and the time to mobilization in patients extubated within or after 90 minutes after heart surgery and if time to extubation correlate with the amount of vasoactive drugs and with time to mobilization. Method: A retrospective, comparative review of patient records of patients undergoing heart surgery between November 2012 and March 2013 at a university hospital in mid Sweden. Results: Ninety-two patients were included of which 12 patients were extubated early (≤90 min), and 80 patients were extubated late (>90 min – 8 hours) after arriving to the ICU. There were no differences between the groups in dosage of vasoactive agents except for Trandate. Time to extubation did not correlate with the dosage of vasoactive agents. No differences were found between the groups regarding mobilization. Time to extubation correlated negatively with time to mobilization. Conclusion: No differences were found in the dosage of vasoactive agents between the extubation groups. Time to extubation did not correlate with the dosage of vasoactive drugs given. A fixed time (the shift change) determined when the patients, at the earliest, could be mobilized and no differences were found between the groups regarding mobilization. It is difficult to generalize the results to a larger population due to the low number of patients included in the early extubation group.

Bakgrund: Ur patientsäkerhetssynpunkt är det viktigt att hitta rätt tidpunkt för extubering av intensivvårdspatienter. Inför extubering av neurointensivvårdspatienter behövs speciella överväganden. Samma bedömning som görs på allmän intensivvård kan inte direkt överföras till neurointensivvård, då den neurologiska skadan kan påverka patientens förmåga att andas. Syfte: Syftet var att genom journalgranskning utvärdera parametrar som tidigare forskning visat leder till lyckad extubation av neurointensivvårdspatienter. Metod: En prospektiv studie med jämförande kvantitativ design. Studien utfördes på en NIVA i Sverige, där patienterna inkluderades fortlöpande då de extuberats. Via journalgranskning samlades det in parametrar i samband med extuberingen av de 108 inkluderade neurointensivvårdspatienterna. Utvärdering av de insamlade parametrarna utfördes  genom deskriptiv och analytisk statistik med signifikansanalys i statistikprogrammet IBM SPSS statistics 20. Resultat: Denna studie visade att parametern sekretkonsistens påverkade extubationsutgången för neurointensivvårdspatienter. Det sågs även en trend att medvetandegraden påverkar extubations-utgången. För de övriga insamlade parametrarna inom andning och cirkulation, hostkraft, svalgfunktion och sekretmängd fanns inga signifikanta skillnader mellan grupperna lyckade respektive misslyckade extubationer. Gällande värden på parametrar inom andning och cirkulation uppfyllde majoriteten av patienterna, oavsett extubationsutgång, de rekommendationer som finns. Konklusion: Parametrar inom andning och cirkulation kan inte förutsäga extubationsutgång för neurointensivvårdspatienter. Av klinisk betydelse sågs en signifikant skillnad mellan grupperna lyckade och misslyckade extubationer för parametern sekretkonsistens och en trend att medvetandegraden påverkar extubationsutgång. För att öka patientsäkerheten vid extubation av neurointensivvårdspatienter behövs ytterligare forskning för att intensivvårdssjuksköterskan ska kunna göra en kvalitativ och säker bedömning. / Background: In the interest of patient safety it is of importance to extubate intensive care patients at the exact right moment. In the case of intensive care patients in neurocritical care special considerations have to be taken into account. Assessments done in general intensive care is not directly applicable to neurocritical care, since the neurologic injury can affect the patients ability to breathe. Objective: Through the examination of medical records this study aims to evaluate parameters that prior research has found to be conductive to a successful extubation of patients in neurocritical care. Method: A prospective study with inferential quantitative design. The study was performed in a neurocritical care ward in Sweden. The patients were included continuously as they were extubated. Medical records were examined in order to gather parameters in connection to the extubation of the 108 included neurocritical care patients.  Descriptive and analytical statistics, including significance analysis, was performed using IBM SPSS Statistics 20.Result: The study showed that the parameter “secretion texture” affected the extubation outcome for the patients in neurocritical care. There was also a tendency that the level of consciousness influenced extubation outcome. The other gathered parameters concerning breathing and circulation, cough strength, swallowing function and secretion volume showed no significant differences between the groups ”successful” and ”failed” extubation. Regarding the parameters for breathing and circulation, the majority of the patients, irrespective of extubation outcome, were extubated with conditions that generally complied with established recommendations. Conclusion: Parameters concerning breathing and circulation do not predict extubation outcome in a neurocritical care setting. There was however a significant difference between the groups for the parameter secretion texture. The tendency that the level of consciousness affected extubation outcome is of clinical relevance. To increase the level of patient safety concerning extubation of neurocritical care patients further research is required to enable the intensive care nurse to make an assessment of high quality and safety.

Bakgrund: Många av patienterna på en neurointensivvårdsavdelning (NIVA) vårdas med respirator under en längre eller kortare period av vårdtiden. Neurointensivvårdspatienterna bedöms ibland utifrån de kriterier för urträning och extubering som används på allmänna intensivvårdspatienter. Detta kan leda till för tidig extubation med reintubation som följd. Syfte: Redogöra för vilka kriterier som ska bedömas hos neurointensivvårdspatienter inför en extubering. Metod: Litteraturstudie. Resultat och slutsats: Neurointensivvårdspatienter behöver uppfylla en kombination av kriterier inför extubation. Hänsyn ska tas till de generella extubationskriterierna avseende andning och cirkulation. Dessutom ska patienten ha en tillräckligt hög medvetandegrad för att kunna följa någon form av uppmaning. Till sist ska patientens förmåga att hålla fri luftväg bedömas genom observation av hostkraft, sekretmängd/konsistens och svalgfunktion. Det behövs ytterligare forskning för att utröna i hur hög grad neurointensivvårdspatienterna behöver vara medvetna inför extubering och på vilket sätt detta bäst bedöms. Forskning behövs kring ett enhetligt tillvägagångssätt för bedömning av hostkraft, sekretmängd/konsistens och svalgfunktion. / Background: Many of the patients cared for in a neurocritical unit are treated with mechanical ventilation for a longer or shorter period of time during their stay in the unit. When weaning or extubating neurocritical patients, they are sometimes assessed according to the criteria for weaning and extubation used in general intensive care patients. This can cause premature extubation, resulting in re-intubation. Aim: Describe the criteria to be assessed in neurocritical patients prior to extubation. Method: Literature review. Results and conclusion: Neurocritical patients need to fulfil a combination of criteria prior to extubation. The general criteria in terms of respiration and circulation must be taken in to consideration, as well as the patient’s level of consciousness. The patient has to be conscious enough to be able to take directions. Lastly the patient’s ability to protect the airway must be assessed by observation of cough strength, the quantities and viscosity of the secretions and the patient’s swallowing function. Further research is required to ascertain the level of consciousness required in the neurocritical patients prior to extubation and in which way the assessment is best carried out. There is also need for further research considering a standardized measurement for assessing cough strength, the quantities and viscosity of secretions and swallowing function in these patients.

Early extubation of cardiac surgery patients has become increasingly important. The assessment of the patient before an early extubation is crucial and the intensive care nurses (ICU nurses) in this estimation is there for very important. The aim of this study was to examine critical care nurses' knowledge of early extubation, and what view ICU nurse has about factors that affect the time to extubation of cardiac surgery patients. A quantitative approach with descriptive and comparative design was used. Selection was all ICU nurses at a thoracic intensive care unit who were clinically active in patient care. The study showed that ICU nurses had good knowledge of why an early extubation was essential. However, the knowledge about the unit’s extubation criteria was low. ICU nurses felt that the criteria for the cardiac surgery patients on the unit was adequate. The time target of 90 minutes was reasonable. No relationship existed between professional experience and knowledge of the extubation criteria or between knowledge of the criteria and need of support from colleagues in early extubation of the cardiac surgery patients. The ICU nurses considered themselves familiar with the unit’s extubation criteria but the knowledge of them was low and the majority was working according to their own criteria. The units criteria was not sufficiently visible in the unit and could contributed to the low level of knowledge and contribute to that the majority of the ICU nurses was working according to their own criteria. / Tidig extubering av hjärtkirurgipatienter har blivit allt mer viktigt, en åtgärd där intensivvårdssjuksköterskan har en viktig roll i dennes bedömning av patienten. Syftet med studien var att belysa intensivvårdssjuksköterskans kunskap om tidig extubering samt vilken syn intensivvårdssjuksköterskan har på faktorer som påverkar tiden till extubering av hjärtkirurgipatienter. Studien har en kvantitativ ansats med deskriptiv och jämförande design. Metoden som användes var en enkätundersökning. Urvalet var alla intensivvårdssjuksköterskor på en thoraxintensivvårdsavdelning som var kliniskt verksamma i patientvården. Studien visade att intensivvårdssjuksköterskor hade bra kunskap om varför en tidig extubering eftersträvas. Däremot var kunskapen låg om avdelningens extuberingskriterier. Intensivvårds-sjuksköterskorna ansåg att kriterierna för hjärtkirurgipatienterna på avdelningen var tillräck-liga och att tidsmålet på 90 minuter var rimligt. Studien visade att inget samband fanns mellan yrkeserfarenhet och kunskap om extuberingskriterierna eller mellan kunskap om kriterierna och behov av stöd av kollegor vid tidig extubering av hjärtkirurgipatienter. Intensivvårdssjuksköterskorna ansåg sig känna till avdelningens extuberingskriterier men kunskapen om avdelningens extuberingskriterier var låg och majoriteten arbetar enligt sina egna kriterier. Avdelningens extuberingskriterier var inte tillräckligt synliga på avdelningen vilket kan bidra till den låga kunskapen och bidra till att majoriteten arbetade efter egna kriterier.

: Bakgrund och problemformulering: Extubation är ett avgörande moment inom anestesi. När patienten har tillfredsställande andningsmönster så kan trakealtuben tas ut ur patientens luftväg. Inga hundraprocentiga kriterier finns för hur extubationens utfall blir, utan utförs ofta utefter situation. Det är en komplex process som kräver noga övervakning och anpassning till varje patients individuella behov. Att bedöma, etablera och kontrollera luftvägen kräver att anestesisjuksköterskan har kunskap och erfarenhet av multidisciplinärt samarbete och etisk medvetenhet. För att undvika patientlidande är personcentrerad vård nödvändigt och kräver ett förhållningsätt baserat på omtanke. Riskerna för komplikation har inte tydligt minskat under åren och det upplevs svårt att planera och utföra en extubation. Syfte: Syftet var att undersöka anestesisjuksköterskan och anestesiologens erfarenheter av extubation. Metod: En systematisk litteraturöversikt med integrativ metod baserat på kvalitativa och kvantitativa artiklar. Artikelsökningen utfördes i databaser och webbsökning. Totalt inkluderades nio artiklar publicerade mellan år 2006–2022. Kvalitetsgranskning genomfördes utifrån CASP checklista av kvalitativa och randomiserad kontrollerad studie. Resultat: I resultatet framkommer det att erfarenhet är en betydande roll som ger bättre förutsättning för extubationen. Kommunikationsbrist, tidspress och bristande respekt påverkade anestesipersonal under utförandet. Planering och förberedelser är två viktiga faktorer för att underlätta handhavandet av extubation. Diskussion: Erfarenhet har en betydande roll för att skapa förutsättningar för trygghet, respekt och evidensbaserad vård. Anestesisjuksköterskor och anestesiologer har olika erfarenheter om extubation. Genom att öka kunskap gällande upplevelser av anestesipersonalens erfarenheter kan praktiska och teoretiska momentet kring extubering förbättras. / Background and Problem Statement: Extubation is a crucial step in anaesthesia. When the patient has a satisfactory breathing pattern, the tracheal tube can be removed from the patient's airway. There are no one-hundred- precent criteria for the outcome of extubation; it is often preformed based on the situation. It is a complex process that requires careful monitoring and adaptation to each patient’s individual needs. Assessing, establishing and controlling the airway require that the anaesthesia nurse possesses knowledge and experience with multidisciplinary collaboration and ethical awareness. To avoid patient suffering, person-centred care is necessary, which requires an approach based on compassion. The risk of complications has not clearly decreased over the years, and planning and preforming an extubation are often perceived as challenging. Aim: The aim was to examine the anesthesia nurse and the anesthesiologist's experiences with extubation. Method: A systematic literature review using an integrative method based on qualitative and quantitative articles. Articles searches were conducted in the databases Cinahl, PubMed and Scopus, as well through web searches. A total of nine articles published between 2006 and 2022 were included. Quality assessment was preformed using CASP checklist for qualitative and randomised controlled studies. Results: The results indicate that experience is a significant factor that provides better conditions for successful extubation. Communication problems, time pressure and lack of respect affected anaesthesia personnel during the procedure. Planning and preparing are two important factors that facilitate the management of extubation. Discussion: Experience plays a significant role in creating conditions for safety, respect and evidence-based care. Anaesthesia nurses and anaesthesiologist have mixed options about extubations. By increasing knowledge about the experiences of anaesthesia personnel, both the practical and theoretical aspects of extubation can be improved.

Bakgrund   The Gugging Swallowing Screen - Intensive Care Unit (GUSS-ICU) är ett screeningtest med syfte att fånga upp indikationer på sväljsvårigheter efter långvarig intubering hos inneliggande patienter på intensivvårdsavdelningar (IVA). I dagsläget finns det inget svenskt översatt och validerat screeningtest för omvårdnadspersonalen att använda vid bedömning av sväljförmågan efter extubering på IVA. Syfte Syftet med studien var att översätta det internationella screeningtestet GUSS-ICU till svenska för användning i en svensk intensivvårdspopulation. Vidare syftade studien till att utföra en pilotstudie av den svenska versionen på extuberade patienter på IVA. Metod En framåt-bakåtöversättningsmetod användes vid översättningen av screeningtestet GUSS-ICU. Översättningsprocessen omfattade tre steg: framåtöversättning, granskning och kommentarer från en expertpanel och en bakåtöversättning. I översättningsprocessen deltog två logopedstudenter, två handledare, en expertgrupp och en översättare. Expertgruppen bestod av 10 deltagare med olika professioner inom hälso- och sjukvården. Fem inneliggande patienter från IVA planerades delta i en pilottestning av den svenska översättningsversionen. En innehållsanalys genomfördes för att kunna jämföra samtliga översättningar. Syftet med jämförelsen var att identifiera skillnader i ord och satser samt kulturella och kontextuella skillnader. Resultat       Studien resulterade i en svensk översättning (GUSS-IVA) av screeningtestet GUSS-ICU. Analysen visade på skillnader i val av ord, koncept och satser mellan de olika översättningarna. Flertalet skillnader var ej betydelseskiljande utan analyserades istället som resultat av skillnader i erfarenhet, kunskap och språkbruk. Översättningsmetoden bidrog till språklig, kontextuell och kulturell anpassning av översättningen. Slutsats Den svenska versionen av GUSS-ICU stämmer bra överens med originalversionen och enbart ett fåtal skillnader observerades mellan översättningarna. Skillnaderna mellan bakåtöversättningen och originalversionen var inte betydelseskiljande, vilket tyder på att den svenska versionen mäter det den avser att mäta. Framtida studier behöver pilottesta och validera den svenska versionen av GUSS-ICU, innan testet kan implementeras i en svensk intensivvårdspopulation. / Validering av screeningtest för sväljsvårigheter för användning inom svensk vårdkontext