Bakgrund Sväljsvårigheter är vanligt förekommande vid Parkinsons sjukdom och kan i sin mest avancerade form orsaka lunginflammation som påverkar såväl sjukligheten som dödligheten. Kunskapen är bristande gällande hur sväljfunktionen förändras över tid hos personer med Parkinsons sjukdom, endast ett fåtal studier finns inom området. Syfte Syftet med studien var att undersöka den faryngeala sväljfunktionen under 1 års tid hos personer med Parkinsons sjukdom. Vi hade för avsikt att med hjälp av fiberendoskopisk sväljundersökning bedöma sväljparametrarna penetration/aspiration, residual och sekret. Deltagarnas subjektiva upplevelse av sväljfunktionen bedömdes utifrån självskattning med hjälp av en visuell analog skala. Metod Fjorton deltagare (12 män, 2 kvinnor, medelålder 57 år, åldersintervall 45-71 år), med Parkinsons sjukdom som selekterats till djup hjärnstimulering (Deep Brain Stimulation) i caudala zona incerta inkluderades.  Deltagarna fick genomgå fiberendoskopiska sväljundersökningar samt skatta sin sväljfunktion enligt en visuell analog skala vid tre tillfällen under året(baseline, 6 månader och 12 månader). De besvarade även en muntlig fråga om påverkad sväljfunktion. Resultat Ingen signifikant förändring påvisas från baseline och 1 år framåt för vare sig deltagarnas självskattning eller någon av sväljparametrarna. En signifikant minskning av parametern sekret påvisas från 6- till 12 månader.     Slutsatser Sväljfunktionen förändras inte från baseline och ett år framåt för de 14 inkluderade parkinsonpatienterna. Sväljparametern sekret tenderar att öka från baseline till 6 månader för att sedan signifikant minska från 6- till 12 månader. / Röst- tal- och sväljfunktion vid djup hjärnstimulering av caudala zona incerta (cZi) och nucleus pedunculopontinus (PPN) vid Parkinsons sjukdom: en jämförelse med stimulering i nucleus subthalamicus (STN)

<p>Orofaciala funktioner såsom mimik, tal, tuggning och sväljning är viktiga för livskvaliteten. Det råder generell brist på normerade test som bedömer dessa funktioner och därför har Nordiskt Orofacialt Test – Screening (NOT-S) utvecklats. Syftet med föreliggande studie var att normera NOT-S för barn med typisk utveckling i åldrarna 3:0-6:0 år. Testet består av en strukturerad intervjudel och en undersökningsdel med sex avsnitt vardera. Kalibrering utfördes innan testningen inleddes och visade på hög inter- och intrabedömaröverensstämmelse (94% respektive 96-99%). Det var 132 barn, 62 pojkar och 70 flickor, som deltog i testningen vilken utfördes på barnens förskolor. Resultatet visade att barn med typisk utveckling i åldersgruppen 3:0-3:11 år kan förväntas få en totalpoäng på 1,41 ± 0,96, barn i åldersgruppen 4:0-4:11 år en totalpoäng på 1,31 ± 1,04 samt barn i åldersgruppen 5:0-6:0 år en totalpoäng på 1,41 ± 0,94. Det fanns inga generella signifikanta ålders- eller könsskillnader. Signifikanta skillnader återfanns på enstaka frågor och uppgifter inom avsnitten Dregling (V), Näsandning (2) och Oral motorik (5). Sammanfattningsvis kan konstateras att NOT-S är ett lättadministrerat orofacialt test som med tillägg av denna normering har potential att bli ett välanvänt screeningmaterial för yrkesgrupper involverade vid bedömning av barns orofaciala funktion.</p> / <p>Orofacial functions, such as nutrition, speech and facial expression, are essential for the quality of life. Due to the lack of standardized tests regarding these functions the Nordic Orofacial Test – Screening (NOT-S) was developed. The aim of this study was to collect norm data for NOT-S for children with typical development aged 3:0-6:0 years. The test consists of a structured interview and a clinical examination with six domains each. Calibration performed before testing, showed high inter- and intraexaminer agreement (94% and 96-99% respectively). Totally 132 children, 62 boys and 70 girls, were tested at their preschools. Findings showed that children aged 3:0-3:11 years can be expected a mean score of 1,41 ± 0,96; children aged 4:0-4:11 years a mean score of 1,31 ± 1,04 and children aged 5:0-6:0 a mean score of 1,41 ± 0,94. There were no general statistically significant differences regarding age or gender. Statistically significant differences were found regarding a few questions and tasks within the domains Drooling (V), Nose breathing (2) and Oral motor function (5). In conclusion, NOT-S is an easy administered orofacial test that has, with the addition of this norm data for children, the potential of becoming a widely used test.</p>

Orofaciala funktioner såsom mimik, tal, tuggning och sväljning är viktiga för livskvaliteten. Det råder generell brist på normerade test som bedömer dessa funktioner och därför har Nordiskt Orofacialt Test – Screening (NOT-S) utvecklats. Syftet med föreliggande studie var att normera NOT-S för barn med typisk utveckling i åldrarna 3:0-6:0 år. Testet består av en strukturerad intervjudel och en undersökningsdel med sex avsnitt vardera. Kalibrering utfördes innan testningen inleddes och visade på hög inter- och intrabedömaröverensstämmelse (94% respektive 96-99%). Det var 132 barn, 62 pojkar och 70 flickor, som deltog i testningen vilken utfördes på barnens förskolor. Resultatet visade att barn med typisk utveckling i åldersgruppen 3:0-3:11 år kan förväntas få en totalpoäng på 1,41 ± 0,96, barn i åldersgruppen 4:0-4:11 år en totalpoäng på 1,31 ± 1,04 samt barn i åldersgruppen 5:0-6:0 år en totalpoäng på 1,41 ± 0,94. Det fanns inga generella signifikanta ålders- eller könsskillnader. Signifikanta skillnader återfanns på enstaka frågor och uppgifter inom avsnitten Dregling (V), Näsandning (2) och Oral motorik (5). Sammanfattningsvis kan konstateras att NOT-S är ett lättadministrerat orofacialt test som med tillägg av denna normering har potential att bli ett välanvänt screeningmaterial för yrkesgrupper involverade vid bedömning av barns orofaciala funktion. / Orofacial functions, such as nutrition, speech and facial expression, are essential for the quality of life. Due to the lack of standardized tests regarding these functions the Nordic Orofacial Test – Screening (NOT-S) was developed. The aim of this study was to collect norm data for NOT-S for children with typical development aged 3:0-6:0 years. The test consists of a structured interview and a clinical examination with six domains each. Calibration performed before testing, showed high inter- and intraexaminer agreement (94% and 96-99% respectively). Totally 132 children, 62 boys and 70 girls, were tested at their preschools. Findings showed that children aged 3:0-3:11 years can be expected a mean score of 1,41 ± 0,96; children aged 4:0-4:11 years a mean score of 1,31 ± 1,04 and children aged 5:0-6:0 a mean score of 1,41 ± 0,94. There were no general statistically significant differences regarding age or gender. Statistically significant differences were found regarding a few questions and tasks within the domains Drooling (V), Nose breathing (2) and Oral motor function (5). In conclusion, NOT-S is an easy administered orofacial test that has, with the addition of this norm data for children, the potential of becoming a widely used test.

Bakgrund Sväljning bedöms utifrån två aspekter - hur säker och hur effektiv den är. Tidigare studier har visat att vid stigande ålder blir sväljningen mindre effektiv och att förekomst av penetration ökar. Åldrande sväljning har i tidigare studier inte studerats specifikt utifrån säkerhet och effektivitet. Tidigare forskning med avseende på sväljning har enbart fokuserat på äldre individer respektive snävare åldersgrupper.  Syfte Aktuella studiens syfte är att undersöka om det ses en försämring i normal sväljförmåga vid stigande ålder. Studien syftar  även till att undersöka om det finns könsskillnader i hur sväljförmåga förändras vid ökande ålder, men även oavsett ålder. Bedömning av sväljfunktion, sväljningssäkerhet och sväljningseffektivitet genomfördes med Flexibel videoendoskopisk Undersökning av Sväljning (FUS).  Metod Totalt inkluderades 65 deltagare (33 st kvinnor och 32 st män), i åldrarna 21-91 år (median 44 år). FUS genomfördes för att undersöka sväljningen. Vid FUS sväljer deltagarna föda i olika konsistenser. Fynden från FUS bedömdes utifrån standardiserade skalor: The Dysphagia Outcome and Severity Scale (DOSS), Penetration-Aspiration Scale (PAS) och The Yale Pharyngeal Residue Severity Rating Scale (YPRSRS).  Resultat Majoriteten av alla deltagare bedömdes ha funktionell sväljning. Kvinnor uppvisade en bättre sväljfunktion överlag, men inga könsskillander kunde påvisas gällande säkerhet och effektivitet. Deltagare med en högre uppnådd ålder uppvisade en sämre sväljningssäkerhet och sväljningseffektivitet. Ålder kan således vara en påverkande faktor för sväljningssäkerhet och sväljningseffektivitet.   Slutsatser Denna studie visade att sväljfunktionen hos äldre deltagare var sämre än hos yngre deltagare. Sväljningens säkerhet och effektivitet var inte försämrad hos friska äldre deltagare, jämfört med friska yngre deltagare. Det fanns könsskillnader i sväljförmåga avseende sväljfunktion, kvinnor har en högre förekomst av normal sväljning än männen. Könsskillnader gällande sväljningssäkerhet kunde inte konstateras. Könsskillnad för sväljningseffektivitet kunde ses för sinus piriformis, men inte vallecula. Männen uppvisade genomgående en mindre effektiv sväljning, jämfört med kvinnorna.

Syftet med denna studie var att undersöka hur användningen av bedömningsmetoden cervikal auskultation (CA) ser ut hos dysfagilogopeder i Sverige. Våra frågeställningar var: Hur utspridd är metoden inom logopedkåren? Hur utspridd är metoden i landet? Vilka åsikter finns kring metoden bland logopeder i Sverige? Vilka undersökningsmetoder vid dysfagi används mest bland logopeder i Sverige? Totalt deltog 82 personer i studien. Data samlades in genom en webbenkät. Frågorna i enkäten var blandat öppna och slutna. Resultaten visade att 18 % av de svarande använde CA. Det fanns ett signifikant samband mellan hur ofta man använde metoden och hur säker man kände sig i bedömningen. Signifikans hittades också mellan hur ofta man använde CA och hur stor vikt man lade vid det man kom fram till med metoden när man gjorde sin totala bedömning. Större vikt tillskrevs även CA:s resultat av dem som kände sig säkra i att bedöma med CA. Resultaten visade också att ju fler år man hade använt metoden desto säkrare kände man sig i att göra bedömningar med den. Majoriteten av de som använde CA var självlärda eller hade lärt sig metoden genom kollegor. En tanke som uppkom var om logopeder i Sverige eventuellt tror att CA är menat att användas som enskild bedömningsmetod och därmed ersätta icke-instrumentell bedömning. CA tycks inte användas så frekvent i Sverige främst på grund av brister i evidens och tillförlitlighet men många ser fördelar som skulle motivera användning av CA som en del i icke-instrumentell bedömning. / The purpose of this study was to investigate the use of the assessment method cervical auscultation (CA) amongst speech and language pathologists (SLPs) in Sweden working with dysphagia. We wanted to find out: How widespread is the method in the SLP profession? How widespread is the method in the country? What opinions are there about the method amongst SLP´s in Sweden? What assessment methods within dysphagia are mostly used among SLP´s in Sweden? A total of 82 SLPs participated in the study. Data were collected through an online survey. The survey questions were of both quantitative and qualitative nature. The results showed that 18% of the respondents used CA. There was a significant correlation between the frequency of use of the method and how confident SLPs felt in the assessment. Significance was also found between the frequency of use of CA and how much importance SLPs assigned to what was discovered with the method when making the overall assessment. More importance was also ascribed to the results of CA from those who felt confident in assessing with the method. The results also showed that the longer SLPs had used the method, the more confident they felt in assessing with it. The majority of those who used CA were self-taught or had learned the method through colleagues. A thought that arose was whether the SLPs in Sweden possibly believe that CA is meant to be used as the sole method of assessment, replacing non-instrumental assessment. CA does not seem to be used frequently in Sweden, mainly because of lack of evidence and reliability but many see benefits that would justify the use of CA as part of the clinical assessment.

Normalt åldrande innebär förändringar hos individen som kan påverka tal, språk och sväljning. Ökad känslighet för inre och yttre påverkan hos den åldrande individen samt sjukdomsbild kan skapa problematik, vilken kan ge upphov till svårigheter med tal, språk och/eller sväljning, som i sin tur påverkar den upplevda livskvaliteten. Geriatriska patienter karaktäriseras av nedsatt funktionsnivå och kroniska sjukdomar, därför ställs krav på specialkompetens för vård och rehabilitering av dessa patienter. Syftet med föreliggande studie var att genom screening undersöka förekomst av tal-, språk- och sväljsvårigheter på geriatriska avdelningar i två städer i södra Sverige. Därtill undersöktes även orofacial påverkan och hälsorelaterad livskvalitet. Totalt 42 patienter från geriatriska avdelningar med inriktningarna allmängeriatrik, strokerehabilitering och ortopedi deltog. Screeninginstrument som användes var Nordiskt Orofacialt Test – Screening (NOT-S) för screening av orofaciala funktioner. Screening av tal baserades på delar ur NOT-S samt talade delar ur språklig screening. Delar ur Neurolingvistisk Afasi-undersökning (A-ning) valdes för screening av språk och Standardised Swallowing Assessment (SSA) användes för klinisk undersökning av sväljning. Hälsoenkäten the Short Form – 12 (SF-12) användes för skattning av hälsorelaterad livskvalitet. Identifierade svårigheter i patientgruppen var talsvårigheter hos 33 % (14 av 42), samt 40 % (16 av 40) och 37 % (15 av 41) språkliga svårigheter respektive sväljsvårigheter. Bland deltagarna hade 64 % svårigheter med en eller flera av de undersökta funktionerna. Förekomst av dessa svårigheter hade signifikant samband med nedsatt orofacial funktion. Lågt skattad hälsorelaterad livskvalitet hade signifikant samband med språkliga svårigheter och med orofacial dysfunktion. / Changes occur during the normal ageing process that can interfere with speech-, language- and swallowing functions. An increased occurrence of diseases increases the frailty in the ageing individual and may cause disordered speech, language and/or swallowing, in which case the health related quality of life may be negatively affected. The geriatric population is characterized by functional impairment and chronic diseases. This therefore poses special demands on specialist care and rehabilitation of these patients. The aim of this study was to examine the occurrence of speech, language and swallowing disorders in geriatric wards in two cities in the southern part ofSwedenusing screening. The orofacial influence on these functions and health related quality of life were also examined. In total 42 patients participated, from geriatric wards with general, stroke rehabilitation and orthopedic specialty. The instruments used for screening of orofacial functions was the Nordic Orofacial Test – Screening (NOT-S) and perceptual parameters for screening of speech based on speech parts from NOT-S and speech production from Neurolingvistisk Afasi-undersökning (A-ning). Parts of A-ning were also used for screening of language. Standardised Swallowing Assessment (SSA) was used for clinical examination of swallowing. The Short Form – 12 Health Survey (SF-12) was used to estimate the health related quality of life. Results showed that 33 % (14 of 42) had difficulties with speech, 40 % (16 of 40) and 37 % (15 of 41) showed difficulties with language and swallowing respectively. Of the participants, 64 % had difficulties with one or more of the examined functions. Occurrence of these difficulties associated significantly with impaired orofacial function. Language difficulties were associated with decreased mental health status and orofacial dysfunction with decreased physical health status, measured with the SF-12.

Bakgrund   The Gugging Swallowing Screen - Intensive Care Unit (GUSS-ICU) är ett screeningtest med syfte att fånga upp indikationer på sväljsvårigheter efter långvarig intubering hos inneliggande patienter på intensivvårdsavdelningar (IVA). I dagsläget finns det inget svenskt översatt och validerat screeningtest för omvårdnadspersonalen att använda vid bedömning av sväljförmågan efter extubering på IVA. Syfte Syftet med studien var att översätta det internationella screeningtestet GUSS-ICU till svenska för användning i en svensk intensivvårdspopulation. Vidare syftade studien till att utföra en pilotstudie av den svenska versionen på extuberade patienter på IVA. Metod En framåt-bakåtöversättningsmetod användes vid översättningen av screeningtestet GUSS-ICU. Översättningsprocessen omfattade tre steg: framåtöversättning, granskning och kommentarer från en expertpanel och en bakåtöversättning. I översättningsprocessen deltog två logopedstudenter, två handledare, en expertgrupp och en översättare. Expertgruppen bestod av 10 deltagare med olika professioner inom hälso- och sjukvården. Fem inneliggande patienter från IVA planerades delta i en pilottestning av den svenska översättningsversionen. En innehållsanalys genomfördes för att kunna jämföra samtliga översättningar. Syftet med jämförelsen var att identifiera skillnader i ord och satser samt kulturella och kontextuella skillnader. Resultat       Studien resulterade i en svensk översättning (GUSS-IVA) av screeningtestet GUSS-ICU. Analysen visade på skillnader i val av ord, koncept och satser mellan de olika översättningarna. Flertalet skillnader var ej betydelseskiljande utan analyserades istället som resultat av skillnader i erfarenhet, kunskap och språkbruk. Översättningsmetoden bidrog till språklig, kontextuell och kulturell anpassning av översättningen. Slutsats Den svenska versionen av GUSS-ICU stämmer bra överens med originalversionen och enbart ett fåtal skillnader observerades mellan översättningarna. Skillnaderna mellan bakåtöversättningen och originalversionen var inte betydelseskiljande, vilket tyder på att den svenska versionen mäter det den avser att mäta. Framtida studier behöver pilottesta och validera den svenska versionen av GUSS-ICU, innan testet kan implementeras i en svensk intensivvårdspopulation. / Validering av screeningtest för sväljsvårigheter för användning inom svensk vårdkontext