Syftet med denna studie var att undersöka hur användningen av bedömningsmetoden cervikal auskultation (CA) ser ut hos dysfagilogopeder i Sverige. Våra frågeställningar var: Hur utspridd är metoden inom logopedkåren? Hur utspridd är metoden i landet? Vilka åsikter finns kring metoden bland logopeder i Sverige? Vilka undersökningsmetoder vid dysfagi används mest bland logopeder i Sverige? Totalt deltog 82 personer i studien. Data samlades in genom en webbenkät. Frågorna i enkäten var blandat öppna och slutna. Resultaten visade att 18 % av de svarande använde CA. Det fanns ett signifikant samband mellan hur ofta man använde metoden och hur säker man kände sig i bedömningen. Signifikans hittades också mellan hur ofta man använde CA och hur stor vikt man lade vid det man kom fram till med metoden när man gjorde sin totala bedömning. Större vikt tillskrevs även CA:s resultat av dem som kände sig säkra i att bedöma med CA. Resultaten visade också att ju fler år man hade använt metoden desto säkrare kände man sig i att göra bedömningar med den. Majoriteten av de som använde CA var självlärda eller hade lärt sig metoden genom kollegor. En tanke som uppkom var om logopeder i Sverige eventuellt tror att CA är menat att användas som enskild bedömningsmetod och därmed ersätta icke-instrumentell bedömning. CA tycks inte användas så frekvent i Sverige främst på grund av brister i evidens och tillförlitlighet men många ser fördelar som skulle motivera användning av CA som en del i icke-instrumentell bedömning. / The purpose of this study was to investigate the use of the assessment method cervical auscultation (CA) amongst speech and language pathologists (SLPs) in Sweden working with dysphagia. We wanted to find out: How widespread is the method in the SLP profession? How widespread is the method in the country? What opinions are there about the method amongst SLP´s in Sweden? What assessment methods within dysphagia are mostly used among SLP´s in Sweden? A total of 82 SLPs participated in the study. Data were collected through an online survey. The survey questions were of both quantitative and qualitative nature. The results showed that 18% of the respondents used CA. There was a significant correlation between the frequency of use of the method and how confident SLPs felt in the assessment. Significance was also found between the frequency of use of CA and how much importance SLPs assigned to what was discovered with the method when making the overall assessment. More importance was also ascribed to the results of CA from those who felt confident in assessing with the method. The results also showed that the longer SLPs had used the method, the more confident they felt in assessing with it. The majority of those who used CA were self-taught or had learned the method through colleagues. A thought that arose was whether the SLPs in Sweden possibly believe that CA is meant to be used as the sole method of assessment, replacing non-instrumental assessment. CA does not seem to be used frequently in Sweden, mainly because of lack of evidence and reliability but many see benefits that would justify the use of CA as part of the clinical assessment.