Bakgrund: Under året 2020 spreds Covid 19-viruset och en global pandemi bröt ut. Patienterna som vårdades på intensivvårdsavdelningar hade symtom i form av respiratorisk insufficiens och vårdades i respirator. Intensivvårdssjuksköterskorna ställdes inför en ny patientkategori med avvikande symtom och reaktioner på behandling. Att träna ur patienter från respirator är en tidskrävande process som kräver förberedelser och planering. Hänsyn ska tas till flera faktorer, både fysiska, psykiska och miljömässiga. Syfte: Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av urträningsprocessen vid respiratorbehandling av patienter med Covid-19.Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats gjordes och författarna analyserade materialet genom kvalitativ innehållsanalys. Totalt medverkade 10 intensivvårdssjuksköterskor i studien. Huvudresultat: Huvudkategorierna som framkom ur resultatet var ”intensivvårdssjuksköterskans nya erfarenheter och utmaningar under urträningsprocessen” ” Det kollegiala stödet är viktigt” samt ”behov av tydligare struktur för personalen under urträningsprocessen”. Det essentiella som identifierades var intensivvårds-sjuksköterskornas upplevelse av att arbeta med en ny och dittills okänd patientkategori, de upplevde det som en utmaning både yrkesmässigt och känslomässigt. De emotionella känslorna som intensivvårds-sjuksköterskan upplevde att hon ställdes inför var uppgivenhet, meningsfullhet, tålamodsprövning och svårigheten av att se patienterna lida av ångest. Det kollegiala stödet var betydelsefullt under den här perioden men bristen på fysioterapeuter, riktlinjer och kontinuitet identifierades.Slutsats: Att inte kunna förlita sig på sin tidigare kunskap gällande patientens vård upplevdes som frustrerande och osäkert eftersom Covid-19 är och var en ny sjukdom. Genom att utarbeta riktlinjer, upprätthålla en god kollegial stämning, skapa högre tillgänglighet av fysioterapeuter samt att vårdarbetet genomsyras av kontinuitet så kan patientsäkerheten öka, arbetsmiljön optimeras och intensivvårdssjuksköterskan kan känna en högre grad av säkerhet i sitt arbete. Det identifierades både organisatoriska och patientrelaterade faktorer som eventuellt kan ha påverkat längden på urträningsprocessen från respirator. / Background: During 2020, COVID-19 spread across the globe resulting in a pandemic. Patients that required intensive care suffered from respiratory insufficiency and were put on mechanical ventilation support. Intensive care unit (ICU) nurses were exposed to a new category of patients with unfamiliar symptoms and unpredictable reactions to treatment. Weaning patients from mechanical ventilation is a time consuming process that requires preparation and planning. Consideration needs to be taken to both physiological and psychological factors. Aim: To describe the ICU nurses´experiences on weaning patients with Covid-19 from mechanical ventilation. Method: An interview study with qualitative approach was used and the authors analyzed the material through context analysis. A total of 10 ICU nurses participated in the study. Results: The Category that appeared from the result was ”ICU nurses new experience and challengesin the weaningprocess” “The collaboration with the teams is important” and “ The need for better structure under the weaningprocess”. The essential that was identified was the ICU nurses´experience from working with a new and until then unknowncategory of patients, they experienced it as a challenge, both professional and emotional. Emotions that the ICU nurses´felt was a feeling of resignation, meaningfullness, patience testing and the struggle of seeing patients with anxiety. The support from colleagues was signficant under this period but the lack of physiotherapists, guidelines and need of continuity in the care for the patients was identified. Conclusion: To not be able to rely on ones previous knowledge about patients caregiving was frustrating and uncerting because the Covid 19 was a new type of disease. By developing guidelines, maintaining good teamwork, create a higher availability of physiotherapists and to let the caregiving of patients contain continuitycan the patient safety be increased, the working evironment can be optimized and the ICU nurse can feel a higher experience of surety in her work. It was identified that the organizational and patient related factors could have prolonged the weaning process from mechanical ventilation.

Bakgrund: Specialistsjuksköterskor med inriktning mot intensivvård har ansvar för omvårdnaden av de svårast sjuka patienterna samt kommunicerar med deras närstående. Coronaviruset (SARS-CoV-2) även kallad för Covid-19, leder till en atypisk form av akut andningsbesvär som i vissa fall kräver ventilatorbehandling. Dessa patienter kommer alla att behöva urträning ur respiratorn inför extubation. Urträning initieras oftast på intensivvårdsavdelningen och tillhör intensivvårdssjuksköterskans arbete. En förkortad ventilatorbehandling kan minska patientens lidande, mortaliteten och sänka samhällskostnader. Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors framgångsfaktorer för ventilatorurträning av patienter med Covid-19. Metod: Vi har använt oss av kvalitativ metod och intervjuat åtta intensivvårdssjuksköterskor i Västra Sverige. Intervjuerna analyserades kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats som resulterade i tre kategorier. Resultat: Denna kvalitativa intervjustudie visade att en längre och svårare urträningsprocess kräver tålamod och försiktighet. Samtliga intensivvårdssjuksköterskor beskrev urträningsprocessen för patienter med Covid-19 som både längre och svårare i jämförelse med patienter som ventilatorbehandlats av andra orsaker. Tidiga insatser kan lindra sjukdomsförlopp och underlätta urträningen. Intensivvårdssjuksköterskorna beskrev att de under pandemin lärt sig använda både medicinska och omvårdnadsmässiga insatser tidigt för att bromsa, lindra eller förhindra ett progrederande sjukdomsförlopp. Mobilisering, teamsamverkan och kontinuitet var viktigt vid urträning och framgångsfaktorer som påverkades av personalens kompetens, stressnivå och andraorganisatoriska faktorer. Slutsats: Denna kvalitativa intervjustudie visade att intensivvårdssjuksköterskor upplever att erfarenhet under pandemins gång har förbättrat förutsättningarna för patienter med Covid-19 i behovav urträning från ventilatorbehandling. Och dessa lärdomar ligger till grund för de faktorer som i dagsläget ofta ligger till grund för en framgångsrik ventilatorurträning. Deras erfarenhet och kunskaper skiljer sig åt och resultatet tyder på att mer utbildning och kontinuitet krävs för att kunna ge en säkrare vård.