Syftet med detta examensarbete är att undersöka, kartlägga och hitta skillnaden förkundorderpunkten och kundorderstyrning mellan de tre olika bilproducenterna. Iundersökningen valdes ett svenskt bilföretag (Volvo), ett europeiskt bilföretag (BMW) och ettasiatiskt bilföretag (Toyota). Undersökningen utfördes med intervjuer med lämpliga subjekt irespektive företag.Rapporten inleds med en kort företagsbeskrivning, syfte och omfattning, följt av enbeskrivning av den vetenskapliga metodik som använts vid arbetets informationsinsamling.Därefter kommer en teoridel där den litteratur som arbetet baseras på beskrivs. Ett flertalvetenskapliga artiklar har lästs, samt en rad omfattande böcker med inriktning på supply chainmanagement och marknadsföring. Efter detta följer empiridelen som beskriver och kartläggerverksamheten. Denna del baseras främst på intervjuer med lämpliga personer inom de treolika företagen där en beskrivning av hur de arbetar i nuläget presenteras.Det skiljer sig mellan de olika företagen i till vilken grad produktionen är kundorderstyrd.BMW är det företag som har högst kundspecifikation och har den kundorderpunkt som ärplacerad längst uppströms mot kundorder. Detta har betydelse på leveranstiden som för varjespecifika nya kundåtagande ligger på cirka 8-10 veckor på en standardmodell.Toyota satsar väldigt mycket på att ha prisvärda, kvalitativa standardbilar med korta ledtideroch det är uppenbart att de prioriterar sin ökända resurssnåla och jämna produktion för snabbleverans och volymproduktion. Enligt Toyotas statistik så är det generellt fyra veckor för enmogen modell och tolv veckor för en lanseringsmodell.Volvo är det företag som hamnar någonstans mellan dessa två giganter. Deras sätt att anpassakundorderstyrningen beroende på marknaden är väldigt fördelaktig. Med vissa modellerförsöker Volvo erbjuda exklusivitet i form av högre detaljspecifikation medan de vanligaremodellerna är mer standardutrustade. Väntetiden är generellt fyra veckor för en mogen modelloch åtta veckor för en lanseringsmodell. Är företaget en volymtillverkare som Toyota, så kommer en låg kundorderstyrning alltid varaattraktiv för organisationen. Då det bidrar till korta ledtider för kund. Jämfört med BMW somjobbar mer åt att kunna erbjuda hög kundspecifikation så vill de ha den så hög som det baragår. Tittar man slutligen på Volvo, så är det förståeligt varför de hamnar någonstans i mittenav de här två aktörerna. Med fördelen av lokal produktion har de råd att satsa på enkundorderstyrning närmare den likt BMW's istället för Toyotas volymtillverkningsupplägg.Detta i kombination med att Volvos kundorderstyrning är fluktuerande beroende påmarknaden gör att Volvo kan bibehålla sitt starka fotfäste på den svenska bilmarknaden. / The aim of this thesis is to investigate, identify and find the difference for the customer orderpoint and order management between the three different automobile makers. The survey waselected a Swedish car company (Volvo), a European car company (BMW) and an Asian carcompany (Toyota). The survey was conducted through interviews with appropriate entities inthe three different companies.The report begins with a brief company description, purpose and scope, followed by adescription of the scientific methodology used in the reports information gathering. Then atheoretical part where the literature the work is based on is described. Several scientificarticles have been read, and a series of comprehensive books with a focus on supply chainmanagement and marketing. Following this is the empirical section that describes and mapsthe operations. This part is mainly based on interviews with different people in three differentcompanies explaining how they work at the present time.It differs between the various companies in the degree to which the production is based oncustomer orders. BMW is the company with the highest customer specification and have thecustomer order point located farthest upstream to customer order. This has a bearing on thedelivery time for each specific new customer commitment is approximately 8-10 weeks on astandard modelToyota is investing a lot on having affordable, quality standards in cars with short lead timesand it is obvious that they prioritize their infamous resource efficient and consistentproduction for the fast delivery and high volume production. According to Toyota's statistics,it is generally four weeks for a mature model and twelve weeks for a launch model.Volvo is the company that fall somewhere between these two giants. Their way of adaptingcustomer order management, depending on the market are very beneficial. Some models tryto Volvo offer exclusivity in the form of detailed specification, while the more commonmodels are more standard equipment. The waiting period is generally four weeks for a maturemodel and eight weeks for a launch model.If the Company is of a volume producing nature as Toyota, then a low-level customer ordermanagement will always be favourable to the organization, because it helps to shorten down lead-times for the customer. Compared to BMW, who work more to be able to offer highcustomer specification, they want the customer order management as high as possible.Looking finally at Volvo, it is understandable why they land somewhere in the middle of thesetwo producers. With the advantage of local production, they can afford to invest in a customerorder management closer to the like of BMW's instead of Toyota's volume production set up.Combined with Volvo's agile customer order control, Volvo is able to maintain it's strongfoothold in the Swedish car industry.

Bakgrund – För kundorderdrivna företag lyfts vikten av att hålla en hög leveransprecision. Avsaknaden av material är något som påverkar leveransprecisionen negativt, genom att förbättra anskaffningsprocessen ökar chanserna till att köpt material inkommer när det efterfrågas. Syfte – Syftet med denna studie är att undersöka hur leveransprecisionen kan ökas genom att förbättra anskaffningsprocessen hos ett kundorderdrivet företag. För att uppnå syftet kommer följande frågeställningar att besvaras: 1. Vilka brister kan identifieras i en anskaffningsprocess hos ett kundorderdrivet företag? 2. Hur kan bristerna hanteras för att uppnå en ökad leveransprecision? Metod och genomförande – För att uppnå studien syfte och besvara de två frågeställningarna har en fallstudie utförts på ett kundorderdrivet företag. Genom litteraturstudier har ett teoretiskt ramverk skapats för att ge en djup kunskapsgrund inom området. Observationer, intervjuer och dokumentstudier har utförts på fallföretget för att samla in empiri som sedan har analyserats mot den insamlade teorin. Resultat – Studiens resultat bygger på den insamlade empirin och genomförda litteraturstudier. Resultatet visar vilka brister som författarna har identifierat inom en anskaffningsprocess som har en påverkan på leveransprecisionen ut till kunderna. Genom att besvara studiens två frågeställningar visar resultatet att bristande informationsflöde, manuell hantering, brist på rutiner och bristande helhetssyn är samtliga faktorer som har en påverkan på anskaffningsprocessen och i slutändan fallföretagets leveransprecision. Implikationer – De framtagna lösningarna bör implementeras på fallföretaget först efter det att en kartläggning av samtliga processer på fallföretaget har utförts, för att finna gemensamma utmaningar och undvika suboptimeringar. Slutsatser – Enligt författarna hänger många av de identifierade bristerna ihop med avsaknaden av en helhetssyn i anskaffningsprocessen och de ingående aktiviteterna och avdelningar hos fallföretaget. / Background – For customer-order-driven companies it is very important to maintain high delivery dependability. The lack of materials is something that affects delivery dependability negatively and by improving the procurement process the chances increases that the purchased materials are received when requested. Purpose – The purpose of this study is to examine how improving the procurement process in a customer-order-driven company can increase delivery dependability. To achieve the purpose, the following questions will be answered:1. Which areas of improvement can be identified in the procurement process at a customer-order-driven company? 2. How can the areas of improvement be handled to achieve increased delivery dependability? Method and implementation – In order to achieve the purpose of the study and answer the two questions a case study has been conducted at a customer-order-driven company. Through literature studies a theoretical framework have been created to provide a deep knowledge base in the field. Observations, interviews and document studies have been conducted at the case company to collect empirical data which then were analysed against the collected theory. Findings – The results of the study are based on the collected empirical data and performed literature studies. The results show which areas of improvement the authors have identified in the procurement process that has an impact on delivery dependability. By answering the study's two questions the result shows that a lack of information flow, manual handling, lack of procedures and lack of holistic view are all factors that have an impact on the procurement process and ultimately the case company's delivery dependability. Implications – The proposed solutions should be implemented at case company only after mapping all processes within the case company, in order to find common challenges and avoid sub-optimization. Conclusion – According to the authors depends many of the identified areas of improvement on the lack of a holistic view of the procurement process and the included activities and departments at the case company.

Lundbergs Plåt AB is a small company situated in Jönköping. Their main task is to process different kinds of steel such as stainless steel. Lately, they have shown an interest in Lean production. On the basis of the situation mentioned above, we developed the purpose to find and decrease the non value-added wastes in the production at Lundbergs Plåt AB. Out of this, we also developed and answered two questions:   Which wastes can be found with help from a value stream mapping (VSM)? In what way can these wastes be reduced and how can these reductions contribute to an improved production?   VSM is the method used to find the non value-added wastes. In the context of Lean production this is a reliable method because it shows in a good way the wastes in a manufacturing process. The VSM was performed on the family of food bin, which is one of the company’s more recurring products.  During the analysis of the value stream we found several wastes in the manufacturing process. All categories of non value-added wastes are represented. Examples of identified wastes are unnecessary transportation and working movement. The limited access to operators who have the right competence and who are allowed to process the food bins, is in our opinion one of the factors that generate most of the non value-added wastes.  Several action proposals were worked out and a conclusion is that one action proposal can generate a reduction of different kind of wastes. The action proposals that can reduce the most of the non value-added wastes are a change of the layout and competence building. This means that one action proposal can reduce or eliminate several wastes at the same time. / Lundbergs Plåt AB är ett mindre företag i Jönköping vars huvudsysselsättning är plåtbearbetning. På senare tid har ett intresse väckts för att undersöka vad Lean skulle kunna ge deras företag. Utifrån ovanstående formulerades syftet att finna och minska de så kallade ”sju slöserierna + ett” som finns beskrivna inom Lean. Utifrån detta preciserades två frågeställningar: Vilka slöserier går att urskilja med hjälp av en värdeflödesanalys? På vilket sätt kan dessa slöserier minskas och bidra till en förbättrad produktion? Metoden som användes i sökandet efter slöserierna är en värdeflödesanalys,som är en väl beprövad metod i Lean-sammanhang. Detta för att den på ett bra sätt för upp slöserierna i ett tillverkningsflöde till ytan. Värdeflödesanalysen utfördes på produktfamiljen livsmedelsbehållare som är en av företagets mer frekventa produkter. Under analysen av värdeflödet fann vi ett flertal slöserier i tillverkningsflödet. Samtliga kategorier av de ”sju slöserierna + ett” finns representerade. De största slöserierna är enligt vår bedömning de som uppkommer till följd av företagets begränsade tillgång på operatörer som kan och tillåts bearbeta behållarna. Andra identifierade slöserier är onödiga transporter och arbetsmoment som sker i tillverkningen. Förbättringsförslagen arbetades fram utifrån syftet att minska och eliminera funna slöserier. De åtgärder som kan minska flest antal slöserier är layoutändring av produktion och flöde samt kompetensutveckling av personalen. Detta innebär att ett och samma åtgärdsförslag kan generera flera minskade eller eliminerade slöserier.

<p>Lundbergs Plåt AB is a small company situated in Jönköping. Their main task is to process different kinds of steel such as stainless steel. Lately, they have shown an interest in Lean production.</p><p>On the basis of the situation mentioned above, we developed the purpose to find and decrease the non value-added wastes in the production at Lundbergs Plåt AB. Out of this, we also developed and answered two questions:</p><p> </p><ul><li>Which wastes can be found with help from a value stream mapping (VSM)? </li><li>In what way can these wastes be reduced and how can these reductions contribute to an improved production?</li></ul><p> </p><p>VSM is the method used to find the non value-added wastes. In the context of Lean production this is a reliable method because it shows in a good way the wastes in a manufacturing process. The VSM was performed on the family of food bin, which is one of the company’s more recurring products.<p><p><p><p> </p><p>During the analysis of the value stream we found several wastes in the manufacturing process. All categories of non value-added wastes are represented. Examples of identified wastes are unnecessary transportation and working movement. The limited access to operators who have the right competence and who are allowed to process the food bins, is in our opinion one of the factors that generate most of the non value-added wastes.<p><p><p><p><p><p> </p><p>Several action proposals were worked out and a conclusion is that one action proposal can generate a reduction of different kind of wastes. The action proposals that can reduce the most of the non value-added wastes are a change of the layout and competence building. This means that one action proposal can reduce or eliminate several wastes at the same time.</p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p> / <p>Lundbergs Plåt AB är ett mindre företag i Jönköping vars huvudsysselsättning är plåtbearbetning. På senare tid har ett intresse väckts för att undersöka vad Lean skulle kunna ge deras företag.</p><p>Utifrån ovanstående formulerades syftet att finna och minska de så kallade ”sju slöserierna + ett” som finns beskrivna inom Lean. Utifrån detta preciserades två frågeställningar:</p><ul><li>Vilka slöserier går att urskilja med hjälp av en värdeflödesanalys?</li><li>På vilket sätt kan dessa slöserier minskas och bidra till en förbättrad produktion?</li></ul><p>Metoden som användes i sökandet efter slöserierna är en värdeflödesanalys,som är en väl beprövad metod i Lean-sammanhang. Detta för att den på ett bra sätt för upp slöserierna i ett tillverkningsflöde till ytan.</p><p>Värdeflödesanalysen utfördes på produktfamiljen livsmedelsbehållare som är en av företagets mer frekventa produkter.</p><p>Under analysen av värdeflödet fann vi ett flertal slöserier i tillverkningsflödet. Samtliga kategorier av de ”sju slöserierna + ett” finns representerade. De största slöserierna är enligt vår bedömning de som uppkommer till följd av företagets begränsade tillgång på operatörer som kan och tillåts bearbeta behållarna. Andra identifierade slöserier är onödiga transporter och arbetsmoment som sker i tillverkningen.</p><p>Förbättringsförslagen arbetades fram utifrån syftet att minska och eliminera funna slöserier. De åtgärder som kan minska flest antal slöserier är layoutändring av produktion och flöde samt kompetensutveckling av personalen. Detta innebär att ett och samma åtgärdsförslag kan generera flera minskade eller eliminerade slöserier.</p>

Holmen Paper Braviken använder sig av ett så kallat preliminärt utlastningsdatum i sin planeringsprocess av produktion och transport. Det preliminära utlastningsdatumet bestäms i dagsläget endast utifrån det datum som kunden önskar att få sin order levererad samt transporttid till kunden. Eftersom det preliminära utlastningsdatumet i dagsläget bestäms utan att ta hänsyn till produktionen eller kundorderns egenskaper kan det i vissa fall leda till att kundordrar blir försenade eller produceras i förtid. Effekterna av detta blir ökade kostnader för förseningar samt lagring. Studien syftar till att förbättra planeringsprocessen genom att ta fram en metod för att beräkna ett preliminärt utlastningsdatum som minimerar lagrings- och förseningskostnader. Syftet besvarades genom analys av insamlade data från historiska data, intervjuer samt litteraturstudier. Utifrån Holmens nuvarande planeringsprocess bör Holmen inkludera en tidsmarginal på två dagar i beräkningen av preliminära utlastningsdatum. Tidsmarginalen beräknas genom att först beräkna en säkerhetstid utifrån den önskade servicenivån. Därefter beräknas kostnaderna för olika tidsmarginaler inom den beräknade säkerhetstiden. Avslutningsvis väljs den tidsmarginal som genererar lägst kostnad ut. Utifrån studien rekommenderas Holmen Paper Braviken att se  över sin planeringsprocess och överväga om det är lönsamt att ändra på processen utifrån ett kostnadsperspektiv. För att förbättra leveransprecision och minimera kostnader kopplade till förseningar och kapitalbindning, bör Holmen själva föreslå ett leveransdatum till kund utifrån ett preliminärt utlastningsdatum som beräknas med avseende på kapacitetsbegränsningar och resurser. Holmen bör även se över att eventuellt kombinera lager- och kundorderstyrd produktion. Genom att applicera de föreslagna åtgärderna kan precisionen öka, antal dagar i lager och förseningskostnader minska och på så sätt kan processerna effektiviseras ur ett kostnadsperspektiv. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Syfte: Syftet med rapporten var att bättre förstå vilka faktorer som har en inverkan på kapacitetsplaneringen samt de metoder som finns att tillgå gällande kapacitetsplanering. Utefter detta formulerades det tre stycken frågeställningar som studien avser att besvara: Vilka metoder inom kapacitetsplaneringen kan tillämpas i ett kundorderstyrt företag? Vad utmärker kapacitetsplaneringen i ett kundorderstyrt företag? Hur kan kapacitetsplaneringen förbättras utifrån fallföretagets nuvarande situation? Metod: För att besvara frågeställningarna och uppfylla studiens syfte valdes det att genomföras en fallstudie på Lindab Götene AB i Götene. Den första frågeställningen besvaras genom att identifiera relevant teori kring kapacitetsplanering och analysera dessa med empirin. Den andra frågan besvaras med hjälp av empirin där en nulägesanalys har genomförts som ger en inblick i fallföretaget samt den informationen om hur kapacitetsplaneringen tillämpas i fallstudieobjektet. Även här analyseras empirin med teorin. Den tredje frågan besvaras utifrån den analys och insamling av empiriskt material i nulägesbeskrivningen för att identifiera vad som kan förbättras angående kapacitetsplaneringen i en kundorderstyrd verksamhet. Den empiriska datan utgjordes utav intervjuer, dokumentstudier och observationer. Slutsats: I dagsläget sker kapacitetsplaneringen för hela företaget, författarna föreslår att fallföretaget tillämpar metoden kapacitetsbehovsprofiler då den möjliggör att planera kapaciteten per avdelning. Vilket skulle kunna ge en bättre uppfattning om hur beläggningen i produktionen ser ut utifrån fallföretagets förutsättningar. Ytterligare rekommendationer är att utföra tidsstudier för att säkerställa att korrekta operationstider finns tillgängliga som kapacitetsplaneringen baseras på för att inte över- eller underskatta graden av kapacitetsbehov. Uppföljning och återkoppling bör även göras för att se hur produktionen ligger till gentemot planeringen för att även skapa ett underlag för eventuella förbättringar som kan utföras, samt att skapa rutiner och se till att dessa följs. / Purpose: The purpose of the report was to achieve a greater understanding over which factors have an impact on capacity planning as well as the methods available regarding capacity planning. Along this, three questions were formulated that the study intends to answer: Which methods within capacity planning can be applied in a customer-managed company? What distinguishes a capacity planning in a customer-managed company? How can capacity planning be improved in the business case based on the current situation? Method: In order to answer the questions and fulfil the purpose of the study, it was decided to conduct a case study at Lindab Götene AB in Götene. The first question is answered by identifying relevant theory about capacity planning and comparing them with empiric materials. The second question is answered with the help of the empirics where a current situation analysis has been conducted that gives an insight into the case company and the information on how capacity planning is applied in the case study. The theoretical and empirical material are analysed as well. The third question is answered on the basis from the analysis and collection of empirical material in the current situation description to identify what can be improved regarding capacity planning in a customer-ordered business. The empirical data consisted of interviews, documentary studies and observations. Conclusion: Today the capacity plan is created for the whole company as one unit, the authors are suggesting that the business case applies the method capacity bills which makes it possible to plan capacity for each division. Thus, creating a better chance of understanding the current situation in the production. Further recommendations are such as conducting time studies to ensure that correct operational times are available which capacity planning is based on, this for not under- or overestimate the need of capacity. Follow-up and feedback should be done to see how the current situation of the production is against the production plan, also to create a ground for potential improvements that can occur. Creating routines and making sure that they are followed.