Bakgrund: Tidigare forskning belyser möjligheter och utmaningar i samband med den snabba digitaliseringen av vård i samband med att Covid-pandemin utbröt. Få studier utgår dock ifrån sjuksköterskor, än mindre specialistsjuksköterskor. Därvid anses det vara av vikt att belysa just dessa erfarenheter och i relation till Peplaus teori om mellanmänskliga relationer kunna bidra med vidare kunskap för att optimera digitala vårdmöten. Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av digitala vårdmöten inom barn- och vuxenpsykiatrisk öppenvård. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats utifrån 10 semistrukturerade intervjuer med specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård. Resultat: Resultatet visar möjligheter och utmaningar i samband med införandet av digitala vårdmöten. Resultatet presenteras i fyra kategorier: att mötas på distans, att hitta nya vägar, att göra bedömningar och att hantera tekniken. Slutsats: Det upplevdes en otillräcklig förberedelse inför digitala vårdmöten där sjuksköterskan fått anpassa sig och lära sig längs vägen. Det framkom även relationella aspekter om hur sjuksköterskan kan nå fram till patienten trots det fysiska avståndet. Patientcentrerad vård försvårades då sjuksköterskan behövde fokusera på tekniska problem istället för att helt lägga fokus på patienten. / Background: Previous research highlights opportunities and challenges during the rapid digitalization of care during the ongoing Covid-19 pandemic. The nurses’ point of view has been explored only in a limited number of studies. Therefore, it is of utmost importance to focus on these experiences. In relation to Peplau’s interpersonal theory our intention is to provide a deeper understanding of the mechanisms of digital meetings within psychiatric care. Aim: To describe specialist nurses’ experiences of the digital care meetings in both adult and child outpatient psychiatry. Method: A qualitative content analysis with an inductive approach. Data came from 10 semi-structured interviews with 10 specialist nurses within psychiatric care. Results: The results highlight the possibilities and challenges regarding implementation of digital care meetings. The results are presented in four categories: to meet in a distance, finding new pathways, making assessments and to handle the technics. Conclusion: The experience of the nurses’ was that there was insufficient preparations prior to the digitalization where the nurses’ had to make adjustments and learn along the way. It also emerged that there were ways that the nurses could reach the patients despite the physical distance. In conclusion, technical issues made patient-centered care more difficult to achieve.

Bakgrund: Sverige har som mål att år 2025 vara bäst i världen på digital vård. Det senaste decenniet har användandet av vårdapplikationer ökat där både privata och offentliga aktörer erbjuder vård genom dessa. Distriktssköterskan har en viktig roll i att leda och utveckla digitala hjälpmedel inom vården samt att göra patienten delaktig i den digitala utvecklingen vården står inför. Tidigare forskning visar att det finns utmaningar för såväl patienter som vårdpersonal samt en risk för digitalt utanförskap i den digitala utvecklingen av vården. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors och sjuksköterskors erfarenheter av det digitala vårdmötet i Närhälsan online. Metod: I studien användes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor och sjuksköterskor som arbetar på Närhälsan online. Resultat: I resultatet framkom två kategorier, positiva vårdmöten samt arbetet i en digital vårdmiljö. Fyra underkategorier kom fram, tillgänglighet, effektiva besök, hitta rätt i vårdkedjan samt trygg i sin profession. Resultatet visade att digitala vårdbesök ökar tillgängligheten i primärvården och är ett komplement till fysiska vårdbesök. Konklusion: Studien visar att digitala vårdmöten är ett bra komplement till fysiska besök i primärvården. Besöken blir mer effektiva och fler patienter får lättare tillgång till vården. / Background: Sweden's goal is to be the best in the world in digital care by 2025. In the last decade, the use of care applications has increased, where both private and public actors offer care through them. The district nurse has an important role in leading and developing digital aids in healthcare as well as making the patient a participant in the digital development healthcare is facing. Previous research shows that there are challenges for both patients and healthcare staff as well as a risk of digital exclusion in the digital development of healthcare. Purpose: The purpose of the study was to describe district nurses' and nurses' experiences of the digital care meeting in Närhälsan online. Method: The study used a qualitative content analysis with an inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with eight district nurses and nurses who work at Närhälsan online. Results: Two categories emerged in the results, positive care meetings and work in a digital care environment. Four subcategories emerged, accessibility, efficient visits, finding the right way in the care chain and secure in one's profession. The results showed that digitalcare visits increase accessibility in primary care and are a complement to physical care visits. Conclusion: The study shows that digital care meetings are a good complement to physical visits in primary care. Visits will be more efficient and more patients will have easier access to care.

Bakgrund Digitalisering har blivit allt vanligare och digitala vårdkontakter har implementerats i vården. Sveriges kommuner och regioner ser digitaliserade vårdtjänster som en naturlig del av framtidens vårdutbud. Sjuksköterskor behöver arbeta i enlighet med sitt ansvarsområde inom sjukvård och omvårdnad, även inom digital kontakt. Därför behövs sammanställd kunskap om patienters erfarenheter, för att sjuksköterskor ska arbeta i enlighet med sina ansvarsområden. Syfte Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelser av digital kontakt i en vårdkontext. - Hur upplevde patienterna den digitala kontakten med sjuksköterskor? - Vilka fördelar och nackdelar upplevde patienter med digital kontakt med vården? Metod Designmetoden var en icke-systematisk litteraturöversikt. Tio originalartiklar valdes från databaserna Pubmed och CINAHL. Artiklar var peer-review granskade, godkända från etikprövning, skrivna på engelska och publicerades mellan år 2013-2024. Integrerad analys användes för att sammanställa resultaten i relation till varandra. Resultat Fyra huvudkategorier identifierades. Upplevelser av kommunikationen visade detaljer som bidrog till bra eller försämrad kommunikation digitalt, och relationen sjuksköterska-patient visades vara viktigare än vårdformen. Upplevelser av socialt stöd belyste hur kontakten minskade ensamhet, lindrade jobbiga känslor och uppmuntrade patienter. Upplevelser av digital funktionalitet visade nackdelar som var relaterade till svårigheter med användningen och känslor kring säkerheten. Fördelar som togs upp var att öva på digitala kunskaper, säkerhet, enkel användning och att data kan delas mellan vårdpersonal. Upplevelser av bekvämlighet beskrev varför digital kontakt upplevdes bekvämt. Slutsats I arbetet framkommer att en bra relation mellan sjuksköterskan och patienten bidrar till att identifiera och lindra lidande vid digital kontakt. Vidare framkommer att det är mindre relevant om det handlar om fysisk eller digital kontakt. Det viktigaste är sjuksköterskans skicklighet och empati. Sjuksköterskans finkänsla och uppmärksamhet är väsentlig vid digital kontakt, därmed bör den utvecklas. Digital kontakt är betydelsefullt för patientens bekvämlighet. / Background Digitization has increased, and digital healthcare contacts have been implemented. Sweden's municipalities and regions see digitized care services as part of future services. Nurses need to work in accordance with their area of responsibility in healthcare and nursing, also with digital contacts. Compiled knowledge of patients' experiences is therefore needed, for nurses to work in accordance with their areas of responsibility. Objective To describe adult patients' experiences of digital contact in health care.  - How did the patients experience the digital contact with nurses? - What advantages and disadvantages did patients experience in healthcare with digital contact? Methods The design method was a non-systematic literature review. Ten original articles were selected from the databases Pubmed and CINAHL. Articles were peer-reviewed, approved from ethics review, in English and published between 2013-2024. Integrated analysis was used to compile results. The work strongly distanced itself from fabrication, distortion and plagiarism. Results Four main categories were identified. Experiences of the communication showed what details contributed to good or poor digital communication, and the nurse-patient relationship was noticed as more important than the form of healthcare itself. Experiences of social support highlighted how digital contact reduced loneliness, alleviated difficult feelings and encouraged patients. Experiences of digital functionality showed disadvantages of user-experiences and feelings of security. Raised benefits were practicing digital skills, feelings of security, ease of use and shared data between healthcare professionals. Experiences of convenience described why digital contact felt comfortable. Conclusion Good relationship between the nurse and the patient contributes to identifying and alleviating suffering in digital contact. It appears that it’s less relevant if the contact is physical or digital, but instead the nurses' skill and empathy. The nurses' sensitivity and attention are essential in digital contact and should be developed. Digital contact is important for patient comfort.

Sammanfattning: E-hälsa och digitala arbetssätt är ett växande område som fyller en viktig funktion inom hälso-och sjukvården. Digitala arbetssätt som integreras i hälso- och vården kan ge en ökad tillgänglighet till vårdkontakt och innebära möjligheter för en mer individualiserad vård samt kan innebära en mer kostnadseffektiv vård. För att implementera digitala arbetssätt på ett lyckat sätt så behöver personalen anpassa sig till den nya tekniken, en övergång som kräver såväl samarbete som god integrering av de digitala verktyg som införs. Mer kunskap behövs om användarna, till exempel hälso-och sjukvårdspersonalens perspektiv vid integrering av digitala vårdplattformar. Syfte: Att undersöka psykologers upplevelser av den digitala plattformen Stöd och behandling (SOB). Metod: Kvalitativ analys av individuella intervjuer (n=8) som genomfördes över Zoom. Intervjuguiden innefattade tio frågor och intervjuerna varade i mellan 30-50 minuter. Materialet analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys. Samtliga informanter var Legitimerade Psykologer mellan 30-59 år gamla med en medelålder på 40 år. Informanterna rekryterades via ett nätverk för psykologer på Facebook och enbart kvinnor deltog i studien. Resultat: Analysen resulterade i två teman, tre kategorier och flera underkategorier som beskriver psykologers upplevelser av plattformen Stöd och behandling. Det första temat var ”Ökade krav” och det andra ”Potential för ökade möjligheter till jämlik vård”. Flera av informanterna menar att det är svårare för vissa patienter att ta till sig behandling digitalt via Stöd och behandling.Informanterna själva beskriver å ena sidan ökad frihet, effektivitet och flexibilitet, å andra sidan ökade krav, inte minst på egna tekniska färdigheter. Vidare diskuterades plattformens potential att bidra till en mer tillgänglig och jämlik vård. Slutsatser: Informanterna beskriver att det finns fördelar med digital behandling som kan vara gynnsamma för hälso-och sjukvården i framtiden. Men det finns också nackdelar, exempelvis svårigheter för vissa grupper att ta till sig behandling via Stöd och behandling och liknande plattformar. Ytterligare svårigheter som diskuterats är hur implementeringen ska gå till vid införandet av en digital lösning. / ABSTRACT Introduction: E-health and digital interventions are a growing area that fulfills an important function in health care. Digital interventions that are integrated into routine can provide increased accessibility to healthcare and provide opportunities for more individualized care and can mean more cost-effective care. To implement digital ways of working successfully, staff need to adapt to the new technology, a transition that requires both collaboration and good integration of the digital tools that are introduced. More knowledge is needed about users' perspectives when integrating and using digital healthcare platforms. Purpose: To investigate Psychologists' perceptions of the digital platform Support and treatment. Method: Qualitative analysis of individual interviews (n=8) conducted over Zoom. The interview guide included ten questions and the interviews lasted between 30-50 minutes. The material was then analyzed with qualitative content analysis. All informants were Licensed psychologists with an average age of 40 years (30-59 years old) and only women participated in the study. The informants were recruited through a network for psychologists on Facebook. Results: The analysis resulted in two themes, three categories and several subcategories that describe psychologists' experiences of the platform Support and treatment. The first theme was "Increased demands" and the second "Potential for increased opportunities for equal care". Several of the informants believed that it is more difficult for some patients to access treatment digitally via SOB. The informants themselves described on the one hand increased freedom, efficiency, and flexibility, on the other hand increased demands, not least regarding the staff´s technical skills. Furthermore, the platform's potential to contribute to more accessible and equal care was discussed. Conclusion: The informants describe that there are advantages to digital treatment that can be beneficial for health care in the future. But there are also disadvantages, for example difficulties for certain patients to adopt treatment via Support and Treatment and similar platforms. Further difficulties that were discussed were implementation strategies when introducing a digital solution.