Bakgrund: Antalet äldre i Sverige och världen som har behov av hälso- och sjukvård i hemmet ökar. I Sverige sker en omställning av hälso- och sjukvården till God och nära vård i vilket patientens delaktighet är central. Fysioterapeuter som arbetar med äldre patienter i ordinärt boende behöver arbeta personcentrerat och stötta patienten med sin egenvård för att möjliggöra delaktighet.   Syfte: Syftet med studien var att beskriva fysioterapeuters erfarenhet av äldre patienters delaktighet i sin rehabilitering i ordinärt boende.   Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Åtta intervjuer genomfördes med fysioterapeuter inom kommunal hälso- och sjukvård. Studien analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Ur resultatet framkom tre övergripande kategorier: 1) Faktorer som möjliggör delaktighet,  2) Delaktighetens barriärer och 3) Ett mer självständigt liv.  Slutsats: Ökad patientdelaktighet kan leda till bättre behandlingsresultat, förbättrad hälsa, mer självständiga patienter och egenmakt för patienten. Att fysioterapeuter arbetar strukturerat personcentrerat och aktivitetsinriktat, genom att lyssna in och vägleda patienten samt ge stöd till egenvård, kan främja patienternas självständighet. Fysioterapeuters yrkeserfarenhet samt tydliga aktivitetsmål bidrar till personcentrerad behandling. Anhörigas inställning, patientens förmåga och vilja att delta, brist på erfarenhet i yrket samt brist på tid, resurser och personalens arbetsmiljö i patientens hem visade sig vara barriärer för delaktighet. / Background: The number of older people in Sweden and globally who need health care at home is increasing. In Sweden, care is being transformed into Good and close care (Directly translated from God och nära vård), of which the patient's participation is central. Physiotherapists who work with older patients in ordinary housing need to work person-centred and support the patient with their self-care to enable participation. Aim: The aim of the study was to describe physiotherapists 'experience of older patients' participation in their rehabilitation in their home.   Method: Qualitative method with an inductive approach. Eight interviews were conducted with physiotherapists in municipal health care. The study was analyzed with qualitative content analysis. Results: The results revealed three overarching categories: 1) Factors that enable participation, 2) Barriers to participation and 3) A more independent life. Conclusion: Increased patient participation can lead to better treatment results, improved health, patients that are more independent and autonomy. Physiotherapists working in a structured person-centred and activity-oriented way, by listening to and guiding the patient and providing sufficient support for self-care, can promote patients' independence. Physiotherapists’ professional experience and clear activity goals contribute to person-centred treatment. Relatives’ attitudes, the patient’s ability and willingness to participate, lack of time, resources and the staff’s work environment in the patient’s home proved to be barriers to participation.

Dagens hälso- och sjukvård står inför utmaningar när det kommer till effektiv, hållbar och tillgänglig primärvård, vilket reformen god och nära vård skall verka för. Målet är en personcentrerad vård med hälsofrämjande och förebyggande insatser i fokus. Distriktssköterskan har en betydande roll i omställningen och studier visar att distriktssköterskans förskrivningsrätt leder till en möjlig personcentrering. Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning som distriktssköterskor använder sin förskrivningsrätt och om de känner sig trygga i att använda den. Studien genomfördes med kvantitativ ansats och är en icke experimentell tvärsnittsstudie. En enkät besvarades vid ett tillfälle, av 36 distriktssköterskor verksamma på antingen vårdcentral, hemsjukvård eller barnavårdscentral. Resultatet visar att alla distriktssköterskor verksamma på vårdcentral och i hemsjukvård använder sin förskrivningsrätt för hjälpmedel och förskriver detta vid fler tillfällen, i jämförelse med deras läkemedelsförskrivning. Däremot visas att färre distriktssköterskor vid dessa verksamheter använder sin förskrivningsrätt för läkemedel och läkemedelsförskrivningar sker till färre antal tillfällen. Vidare visar resultatet att alla distriktssköterskor på barnavårdscentral använder sin förskrivningsrätt för läkemedel, men inte alls för hjälpmedel. Resultatet visar också att det finns en korrelation mellan hur trygga distriktssköterskorna känner sig med att använda sin förskrivningsrätt och hur länge de haft den inom samtliga tre verksamheter. Mer trygghet upplevs hos de distriktssköterskor som haft sin förskrivningsrätt mer än två år. När distriktssköterskan känner sig trygg så ökar förutsättningen för en effektiv och personcentrerad vård som främjar hälsa och lindrar lidande genom förskrivning. / Today's healthcare system faces challenges when it comes to effective, sustainable, and accessible primary care. The reform of integrated care will work for such a health care system. The goal is person centered care with a focus on health promotion and prevention. The district nurse has a significant role in the required conversion and studies show that the district nurse's right to prescribe leads to a possible person-centered care. More knowledge about how the district nurses administers their prescribing rights is needed. The purpose of this study is to investigate to what extent district nurses use their right to prescribe and whether they feel safe to use it. The study was conducted with a quantitative approach and is a non-experimental cross-sectional study. A total of 36 district nurses working at either community health centers, home care services or child health centers participated by answering a questionnaire on one occasion. The results show that all district nurses working at health centers and in home care prescribe medical equipment and supplies and on more occasions in comparison with their pharmaceuticals prescriptions. It shows that fewer district nurses at these operations use their right to prescribe pharmaceuticals and prescriptions are made on fewer occasions. Furthermore, the results show that all district nurses at child health care centers use their right to prescribe pharmaceuticals, but not at all for medical equipment and supplies. The results also show that there is a correlation between how safe district nurses feel to use their right to prescribe and for how long time they have had the right to prescribe in all three operations. More security is experienced by the district nurses who have had their right to prescribe for more than two years. When the district nurse feels safe, the prerequisite for an effective and person-centered care that promotes health and relieves suffering through prescription increases.

Organisationen inom hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar. Befolkningsstrukturen kommer att förändras till fler äldre och färre personer i arbetsför ålder. Det innebär att vården ska klara av ett ökat vårdbehov. Primärvården beskrivs vara navet i framtidens vårdorganisation. Inom Västra Götalandsregionen styrs primärvården (Vårdval Vårdcentral och Vårdval rehab) av Krav och Kvalitetsboken där uppdrag och förutsättningar för uppdraget finns beskrivna. Syftet med studien är att ta reda på första linjens chefers kunskaper och förutsättningar för omställning Nära vård. I Västra Götalandsregionens strategi för omställning av hälso-och sjukvården 2023 - 2027 ingår Nära vård, Prioritering, Digitalisering, Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling och kompetensförsörjning samt Barnuppdraget. Nära vård, som uppsatsen fokuserar på, beskrivs vara ett nytt synsätt och ett annorlunda arbetssätt mot idag. Nära vård innebär bl. a att den vård som befolkningen behöver ofta ska finnas nära dem, invånarna skall vara mer delaktiga i sin vård bl. a genom större ansvar för egenvård. Målet är att vården ska bedrivas med ökad kontinuitet, effektivitet, tillgänglighet och trygghet. Vi har intervjuat nio av första linjens chefer inom Närhälsans vårdcentraler och rehabmottagningar med semistrukturerade, enskilda intervjuer för att ta reda på deras upplevelser om sina kunskaper om och förutsättningar för omställning Nära vård. Resultaten visar att cheferna upplever att begreppet är otydligt, luddigt och det saknas ett ”hur” omställningen skall genomföras. Vidare framkommer att det upplevs finnas en diskrepans mellan de ersättningssystem som verksamheterna verkar i, och omställning Nära vård. Även samverkansfrågor uppkommer som en sak som bör utvecklas både mellan verksamheter i den egna organisationen samt mellan andra vårdgivare. Betydelsen av chefens roll i förändringsarbete och stöd från ledningen lyfts fram som viktigt för att omställningen ska kunna genomföras. Kunskaper om chefernas förutsättningar skulle kunna bidra till en mer hållbar arbetssituation för första linjens chef, minska chefsrörlighet samt bidra till en hållbar arbetsmiljö för enheternas medarbetare, vilket gynnar patienterna vifinns till för. Vi tror att uppsatsen kan bidra till kunskaper som är av vikt i den större förändring som måste ske och är höga ktuell inom primärvården. Den kan bidra för organisationen i fortsatt planering av strategier till denna och kommande förändring.

Kommunal hälso- och sjukvård är en komplex organisation där patientsäkerheten påverkas av de beslut som tas på politisk nivå. Att patienten i den kommunala hälso- och sjukvården vårdas under två lagar och att patientsäkerhet som begrepp inte är lika tydligt i dem båda gör att arbetet blir komplext. Utifrån de svårigheter som finns gällande att bibehålla en säker vård i alla led har Socialstyrelsen tagit fram en nationell handlingsplan för all hälso- och sjukvård med syfte att ge stöd och struktur i patientsäkerhetsarbetet. Dock används inte handlingsplanen fullt ut i kommunal hälso- och sjukvård enligt de undersökningar som gjorts av Socialstyrelsen vilket gjort att frågan ställts varför, och mynnat ut i studiens syfte att öka förståelsen för hur kommunal hälso- och sjukvård arbetar med patientsäkerhet och vad som påverkar deras arbetssätt. Studiens design är en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor som analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Dataanalysen har mynnat ut i tre rubriker som besvarade studiens forskningsfrågor. De var, arbetssätt, tolkning samt hinder och förutsättningar. Resultatet visade att arbetet med patientsäkerhet såg olika ut beroende på vem som hade ansvaret och ledde arbetet, begreppet tolkades på olika sätt och arbetet med patientsäkerhet blev personbundet och påverkades av tidigare kunskap och eget intresse i patientsäkerhetsfrågor. Resultatdiskussionen visade konsekvenserna av hur den kommunala hälso- och sjukvårdens arbete påverkade patientsäkerheten i region Jönköpings län. Slutsatsen i studien blev att bristande styrning och ledning var den främsta orsaken till att ett fullgott patientsäkerhetsarbete inte kunde bedrivas. / Municipal healthcare is a complex organization where patient safety is influenced by decisions made at the political level. The fact that patients in municipal healthcare are treated under two laws, and that the concept of patient safety is not equally clear in both, makes the work complex. Given the difficulties in maintaining safe care at all levels, the National Board of Health and Welfare has developed a national action plan for all healthcare with the aim of providing support and structure in patient safety work. However, the action plan is not fully utilized in municipal healthcare according to surveys conducted by the National Board of Health and Welfare, which has raised the question of why. This has led to the study's aim of increasing understanding of how municipal healthcare works with patient safety and what influences their work methods. The study's design is a qualitative interview study with semi-structured questions analyzed through content analysis. The data analysis resulted in three themes that answered the study's research questions: work methods, interpretation, and barriers and conditions. The results showed that patient safety work varied depending on who was responsible and led the work, the concept was interpreted in different ways, and patient safety work became person-dependent and influenced by previous knowledge and personal interest in patient safety issues. The discussion of results showed the consequences of how the work in municipal healthcare affected patient safety in the Jönköping County region. The study concluded that the main reason for the inability to conduct satisfactory patient safety work was a lack of governance and leadership.

Bakgrund: Vård i hemmet tycks bli allt mer nödvändigt när befolkningen blir allt äldre och det förordas i nationella utredningar om framtidens vårdorganisation. Det finns dock stora utmaningar med att förflytta vård av akut sjuka patienter från akutmottagningar till patienters hem.  Syfte: Studiens syfte är att beskriva erfarenheter av den mobila vården. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomförs med 12 personer med erfarenhet av mobil vård i Sverige, så som sjuksköterskor, läkare, tjänstemän och politiker. Kvalitativ latent innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Studiens resultat redovisas utifrån ett tema “En holistisk vård given genom samverkan i patientens hemmiljö”, med tre huvudkategorier “gränslöst samarbete”, “resurser i närmiljö” och “helhetssyn av patienten”.  Studiens resultat visade att samverkan är av stor vikt för fungerande mobil vård. Det behövs både organisatoriskt samarbete mellan olika vårdorganisationer och ett nära samarbete mellan de olika läkare och sjuksköterskor som har hand om samma patient för att de ska kunna ta ett gemensamt ansvar för patienten. Eftersom mobil vård främst används för äldre multisjuka behövs en helhetssyn på patienten, där mobil vård ger patienter och anhöriga en upplevelse av trygghet. Slutsats:  Studien antyder att den mobila vården ses som en rörlig vård som kommer till den vårdsökande och inte tvärtom. Resurserna fördelas där de gör mest nytta, det vill säga närmast individen. Den mobila vården ses som ett komplement till den traditionella sjukhusvården. Det innebär ett annorlunda arbetssätt som kräver ett tätt samarbete mellan olika personalkategorier och organisationer, där det inte pratas om gränser utan om patientens behov och situation. / Introduction: Provision of mobile care at the home of patients appears to become necessary as the population becomes increasingly older. But there are challenges in moving acute care from hospitals to the home of patients. Aim: The aim of the study is to describe the experiences of the mobile care. Method: Semi structured interviews are conducted with 12 persons with experience of mobile care in Sweden, such as nurses, doctors, civil servants and politicians. Qualitative latent content analysis was used as an analysis method. Result: The study's result is presented on the basis of a theme "A holistic care given through collaboration in the patient's home environment", with three main categories "borderless cooperation" "resources in the immediate environment" and "holistic view of the patient". The results show that cooperation is of utmost importance to achieve functioning mobile care. Cooperation both on an interorganizational level and on a close teamwork level is required for all of the involved parties in mobile care to take on a joint responsibility for the patient. As mobile care is foremost provided to elderly multimorbid patients, a comprehensive view on patient care is required in which the patient and its relatives experience security. Conclusion: This study suggests that mobile care is seen as a moving care that comes to the seeking person and not the other way around. The resources are distributed where they make the most use, that is, closest to the individual. Mobile care is seen as a complement to the traditional hospital care. This means a different way of working that requires close collaboration between different categories of personnel and organizations, where it does not talk about boundaries but about the patient's needs and situation.

Stroke is a leading cause of disability worldwide, and access to rehabilitation is crucial for recovery. This study examines the potential of digital technologies to improve the rehabilitation experience of stroke survivors in Scania, Sweden. The use of digital tools and telerehabilitation in stroke rehabilitation in Scania remains largely unexplored. Through qualitative interviews with 12 stroke survivors, 1 stroke survivor relative, and 6 healthcare professionals, this study identifies four key themes that play a significant role in the rehabilitation process: Access to care and rehabilitation, Motivation, Psychological and emotional needs, and Social support net. Based on these findings, the study proposes several "digital suggestions" to improve the rehabilitation process, including utilizing digital physio- and occupational therapy and improving alignment between various digital systems within the region. The study emphasizes the importance of individual adaptation in stroke rehabilitation, which aligns with the overarching goal of Swedish healthcare to provide patientcentered care. The findings of this study can inform future work with digital opportunities in Scania's stroke care and rehabilitation, potentially leading to better outcomes for stroke survivors.