<p>Detta arbete behandlar oförberedda prov – något som det forskats lite om – och utgår från tanken att ytinlärning och provfokusering är vanligt i skolan. Ett antagande om det oförberedda provet som verktyg mot sådana förhållanden förs fram. Den huvudsakliga avsikten med arbetet har varit att belysa för- och nackdelar med oförberedda prov som bedömningsinstrument, samt att tydliggöra eventuella kopplingar mellan ett provs förberedda/oförberedda karaktär och elevers studiestrategier. Arbetets resultat grundar sig på dels ett experiment och dels ett enkätunderlag. Experimentet gick ut på att två åttondeklasser med samma lärare fick göra var sitt prov. Endast en av klasserna förvarnades om provet. Det uppnådda resultatet ger inget stöd för att det oförberedda provet generellt skulle vara bättre på att visa på mer bestående kunskaper. Det ges dock ett visst fog för att det oförberedda provet skulle ha fördelen att vara mer rättvisande i fråga om provfrågor av förståelsekaraktär. Resultatet ger inget stöd åt tanken att ett oförberett prov skulle ha någon större inverkan på elevers studiestrategier. Däremot visar enkätsvaren att det finns en stark koppling mellan provförberedelser och ytinriktade studiestrategier.</p>

Detta arbete behandlar oförberedda prov – något som det forskats lite om – och utgår från tanken att ytinlärning och provfokusering är vanligt i skolan. Ett antagande om det oförberedda provet som verktyg mot sådana förhållanden förs fram. Den huvudsakliga avsikten med arbetet har varit att belysa för- och nackdelar med oförberedda prov som bedömningsinstrument, samt att tydliggöra eventuella kopplingar mellan ett provs förberedda/oförberedda karaktär och elevers studiestrategier. Arbetets resultat grundar sig på dels ett experiment och dels ett enkätunderlag. Experimentet gick ut på att två åttondeklasser med samma lärare fick göra var sitt prov. Endast en av klasserna förvarnades om provet. Det uppnådda resultatet ger inget stöd för att det oförberedda provet generellt skulle vara bättre på att visa på mer bestående kunskaper. Det ges dock ett visst fog för att det oförberedda provet skulle ha fördelen att vara mer rättvisande i fråga om provfrågor av förståelsekaraktär. Resultatet ger inget stöd åt tanken att ett oförberett prov skulle ha någon större inverkan på elevers studiestrategier. Däremot visar enkätsvaren att det finns en stark koppling mellan provförberedelser och ytinriktade studiestrategier.

Hur policyförändringar, som fler nationella prov och tidigare betyg, kan komma till uttryck i verksamheten utforskas i denna studie. Syftet är att undersöka hur några elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi beskriver sina erfarenheter av att göra nationella läsprov i svenska i årskurs 6. Det empiriska materialet har inhämtats genom halvstrukturerade intervjuer med fyra elever i årskurs 6, som nyligen har genomfört proven. Resultatet, som har analyserats ur ett policy enactment perspektiv, visar att eleverna beskriver proven som mycket viktiga, då de tror att proven har en stor betydelse för deras betyg i svenska. Eleverna har förberetts inför proven i skolan genom undervisning i läsförståelsestrategier, genom att öva på gamla prov och genom att titta på bedömningsexempel. De har också förberett sig själva inför provsituationen på olika sätt. Eleverna har olika erfarenheter av anpassningar vid proven och de som har haft anpassningar ställer sig positiva till det. Eleverna upplevde stress och nervositet i varierande grad, främst innan proven. Skilda specialpedagogiska perspektiv framträder i hur skolor hanterar frågor om förberedelser och anpassningar av de nationella proven. Hur lärare och elever tolkar policy får betydelse för eleverna i samband proven. / How changes in policy, as more national tests and earlier grades, can be expressed in school settings are explored in this study. The aim is to examine how some students in reading and writing difficulties/dyslexia describe their experiences of doing national reading tests in Swedish in Grade 6. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with four students in Grade 6, who recently have conducted the tests. The results have been analyzed from a policy enactment perspective and show that students describe the tests as very important, since they believe that the tests have a significant impact on their grades in Swedish. Students have been prepared for the tests in school by teaching of reading comprehension strategies, by practicing on old tests and by looking at assessment examples. Students have also prepared themselves for the test situation in different ways. They have different experiences regarding adjustments during the tests and the students who have had adjustments express positive feelings about them. The students experienced stress and anxiety in varying degrees, mostly before the tests. Separate perspectives of special education emerge in how schools deal with issues as preparation and adjustments of the national tests. How teachers and students interpret policy seems to be an important factor in students’ situations associated to the tests.