De nationella proven i svenska ställer höga krav på eleverna att prestera. Flera av omständigheterna kring proven kan inte eleverna påverka och de måste göra sitt bästa utifrån situationen de är i. I denna studie undersöks elevers attityder till de nationella proven i svenska på gymnasiet och hur eleverna tycker de förbereds av sina lärare. Studien utreder även elevernas upplevelser av de nationella proven i svenska ur aspekterna stress och motivation. Undersökningens metod är en enkätstudie. Resultaten visar att eleverna tycker de nationella proven är viktiga och något som de värdesätter. Eleverna beskriver hur de kan visa vad de kan för läraren i slutet av läsåret och få ytterligare en chans att prestera. De tycker dock att de nationella proven i svenska tillför mycket stress och krav på prestation. Alla undersökta elever angav att de var stressade inför proven och att de glömde bort saker på grund av stressen. Eleverna angav även att de inte var motiverade att genomföra det nationella provet även om de tyckte det var bra för deras utbildning. Eleverna tyckte att de förbereddes bra av sina lärare inför proven och att den vanliga undervisningen var tillräckliga förberedelser för att klara av proven. Den slutsats som dras är att de nationella proven och den vanliga undervisningen visar på en samstämmighet i dess innehåll. De undervisande lärarna och provgruppen tolkar kursplanerna på samma/liknande sätt och skapar goda möjligheter för eleverna att prestera. Ytterligare en slutsats är att eleverna är stressade inför proven och att de saknar motivationen att genomföra dem. Lärare behöver hantera detta så att elevernas resultat inte blir lidande på grund av provens betydelsefullhet.

Detta arbete belyser forskning om nationella prov i läsförståelse i årskurs tre. År 2010 infördes obligatoriska nationella prov redan i årskurs tre då svenska elever visat sjunkande resultat i internationella kunskapsmätningar. Nationella prov är de första prov med hög personlig insats elever genomför. Syftet med detta arbete är att belysa forskning om faktorer som påverkar elevers testresultat på nationella prov i svenska i årskurs tre. Ytterligare syfte är att få en djupare förståelse för nationella provs validitet och reliabilitet kopplat till mätning av elevers läsförståelse. Syftet besvaras utifrån frågeställningarna: Hur kan lärare påverka elevers resultat i läsförståelse på nationella prov i svenska årskurs tre? Vilka faktorer kan påverka nationella provs validitet och reliabilitet vid mätning av elevers läsförståelse i årskurs tre? Arbetet tar sin utgångspunkt i motivationsteori med fokus på Expectancy-value theory som handlar om elevers förväntning att lyckas i provsituationer. Material samlades genom sökning i olika databaser och söktjänster. Arbetet innehåller både nationella och internationella artiklar, där främst nationella studier använts. Det insamlade materialet har analyserats i en översiktstabell.  Resultatet visar att lärares kompetens är viktig för elevers prestationer, lärande samt utveckling. Stress, motivation samt lärares provförberedande undervisning är faktorer som kan påverka elevers prestationer i samband med provsituationer. Undervisning i provtagningsförmåga kan leda till minskad provstress, ökad motivation samt förväntan att lyckas med uppgiften på ett framgångsrikt sätt. Resultatet visar även att provtagningsmotivation speglar testresultatet. Vid låg provtagningsmotivation tenderar elever att inte prestera sitt bästa i provtagningssituationer vilket kan påverka provs validitet. Provs reliabilitet kan enligt studiens resultat påverkas av lärares olika introduktioner av uppgifter samt hur prov konstrueras.

Hur policyförändringar, som fler nationella prov och tidigare betyg, kan komma till uttryck i verksamheten utforskas i denna studie. Syftet är att undersöka hur några elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi beskriver sina erfarenheter av att göra nationella läsprov i svenska i årskurs 6. Det empiriska materialet har inhämtats genom halvstrukturerade intervjuer med fyra elever i årskurs 6, som nyligen har genomfört proven. Resultatet, som har analyserats ur ett policy enactment perspektiv, visar att eleverna beskriver proven som mycket viktiga, då de tror att proven har en stor betydelse för deras betyg i svenska. Eleverna har förberetts inför proven i skolan genom undervisning i läsförståelsestrategier, genom att öva på gamla prov och genom att titta på bedömningsexempel. De har också förberett sig själva inför provsituationen på olika sätt. Eleverna har olika erfarenheter av anpassningar vid proven och de som har haft anpassningar ställer sig positiva till det. Eleverna upplevde stress och nervositet i varierande grad, främst innan proven. Skilda specialpedagogiska perspektiv framträder i hur skolor hanterar frågor om förberedelser och anpassningar av de nationella proven. Hur lärare och elever tolkar policy får betydelse för eleverna i samband proven. / How changes in policy, as more national tests and earlier grades, can be expressed in school settings are explored in this study. The aim is to examine how some students in reading and writing difficulties/dyslexia describe their experiences of doing national reading tests in Swedish in Grade 6. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with four students in Grade 6, who recently have conducted the tests. The results have been analyzed from a policy enactment perspective and show that students describe the tests as very important, since they believe that the tests have a significant impact on their grades in Swedish. Students have been prepared for the tests in school by teaching of reading comprehension strategies, by practicing on old tests and by looking at assessment examples. Students have also prepared themselves for the test situation in different ways. They have different experiences regarding adjustments during the tests and the students who have had adjustments express positive feelings about them. The students experienced stress and anxiety in varying degrees, mostly before the tests. Separate perspectives of special education emerge in how schools deal with issues as preparation and adjustments of the national tests. How teachers and students interpret policy seems to be an important factor in students’ situations associated to the tests.