<p>Detta arbete behandlar oförberedda prov – något som det forskats lite om – och utgår från tanken att ytinlärning och provfokusering är vanligt i skolan. Ett antagande om det oförberedda provet som verktyg mot sådana förhållanden förs fram. Den huvudsakliga avsikten med arbetet har varit att belysa för- och nackdelar med oförberedda prov som bedömningsinstrument, samt att tydliggöra eventuella kopplingar mellan ett provs förberedda/oförberedda karaktär och elevers studiestrategier. Arbetets resultat grundar sig på dels ett experiment och dels ett enkätunderlag. Experimentet gick ut på att två åttondeklasser med samma lärare fick göra var sitt prov. Endast en av klasserna förvarnades om provet. Det uppnådda resultatet ger inget stöd för att det oförberedda provet generellt skulle vara bättre på att visa på mer bestående kunskaper. Det ges dock ett visst fog för att det oförberedda provet skulle ha fördelen att vara mer rättvisande i fråga om provfrågor av förståelsekaraktär. Resultatet ger inget stöd åt tanken att ett oförberett prov skulle ha någon större inverkan på elevers studiestrategier. Däremot visar enkätsvaren att det finns en stark koppling mellan provförberedelser och ytinriktade studiestrategier.</p>

Detta arbete behandlar oförberedda prov – något som det forskats lite om – och utgår från tanken att ytinlärning och provfokusering är vanligt i skolan. Ett antagande om det oförberedda provet som verktyg mot sådana förhållanden förs fram. Den huvudsakliga avsikten med arbetet har varit att belysa för- och nackdelar med oförberedda prov som bedömningsinstrument, samt att tydliggöra eventuella kopplingar mellan ett provs förberedda/oförberedda karaktär och elevers studiestrategier. Arbetets resultat grundar sig på dels ett experiment och dels ett enkätunderlag. Experimentet gick ut på att två åttondeklasser med samma lärare fick göra var sitt prov. Endast en av klasserna förvarnades om provet. Det uppnådda resultatet ger inget stöd för att det oförberedda provet generellt skulle vara bättre på att visa på mer bestående kunskaper. Det ges dock ett visst fog för att det oförberedda provet skulle ha fördelen att vara mer rättvisande i fråga om provfrågor av förståelsekaraktär. Resultatet ger inget stöd åt tanken att ett oförberett prov skulle ha någon större inverkan på elevers studiestrategier. Däremot visar enkätsvaren att det finns en stark koppling mellan provförberedelser och ytinriktade studiestrategier.