För tjugo år sedan lades fartygstillverkningen ned vid Kockums varv i Malmö. Det blev inledningen för en strukturomvandling på Malmös arbetsmarknad som än idag inte återhämtat sig. Under dessa 20 år har Malmö förändrats i många avseende, och den här studien är inriktad på de senaste 13 åren.För ungefär 13 år sedan upplöstes även det som i samhällsekonomiska kretsar kallas den svenska modellen och som bland annat gick ut på att staten skulle ta ett ansvar för att arbetskraftens kompetens motsvarar arbetsmarknadens efterfrågan. I inledningen av 2007 bantade Komvux Kronborg kraftigt sin verksamhet som en följd av bland annat minskat stadsbidrag. Syftet med undersökningen är att se vem som läser på komvux Kronborg ur ett individperspektiv och varför de gör de ur ett samhällsperspektiv. Studien är gjord utifrån den svenska modellen, en vidareutveckling av Keynes samhällsekonomiska teorier om samhällets ansvar för en långsiktig ekonomisk tillväxt. Undersökningen är gjord med utgångspunkt både i kvantitativa och kvalitativa undersökningar i form av enkäter och intervjuer. Resultatet från enkäter och intervjuer är kopplade till statistik för Malmö.Utifrån ett individperspektiv kan det konstateras att elevgruppen de senaste 13 åren blivit markant yngre samtidigt som den har en längre utbildningsbakgrund. Ungefär två tredjedelar av eleverna har som mål med sina studier att gå vidare till högskolan. Andelen studenter som har arbetslöshet som alternativ till sina studier har under samma period minskat. Utifrån ett samhällsperspektiv visar studien att komvux Kronborg haft betydelse för den ökade utbildningsnivån i Malmö genom att studien påvisar ett samband mellan komvuxstudier och högskolestudier.

Denna studie undersöker projektet Mirjam, ett ESF-projekt under Arbetsförmedlingens regi som syftar till att utforma metoder samt stötta nyanlända kvinnor med låg utbildningsbakgrund. Det har de senaste åren framkommit att just denna grupp inte får ta del av samma aktiviteter och möjligheter inom etableringsuppdraget samt möter en diskriminerande arbetsmarknad. Deras väg in på arbetsmarknaden och in i samhället blir därför längre och svårare än för män med liknande förutsättningar.Syftet med studien är att undersöka hur projekt Mirjam arbetar med- och förhåller sig till målgruppen: nyanlända kvinnor med låg utbildningsnivå. Och på vilket sätt arbetsmetoder och insatser är kopplade organisationsmålen. Våra frågeställningar är Hur arbetar man inom projekt Mirjam med målgruppen och varför samt hur arbetar man med jämställdhetsperspektivet inom projektet Mirjam och varför?För att analysera den data vi samlat in genom kvalitativa intervjuer med projektmedarbetare, jämställdhetsansvarig samt projektledare har vi använt oss Lipskys teorier kring gräsrotsbyråkraters möjligheter och begränsningar inom myndighetsutöveri och relationen till medborgaren. Det vi tar upp är byråkraternas handlingsutrymme, skapande av klienter, måluppfyllelse och fri vilja.Huvudresultat för studien är att projektmedarbetarna som också är arbetsförmedlare via projektet kunnat gå ur sin myndighetsroll och på så sätt förändra sitt handlingsutrymme. Förändrade relationer mellan arbetsförmedlare och deltagare skapar möjligheter till ett förändrat arbetssätt samt att jämställdhetsmålen som genomsyrar projektet till viss del går emot målsättningen att utgå från individernas förutsättningar och behov som projektet till stor del bygger på.

BakgrundForskningen har visat att elevernas förmåga och resultat hänger ihop med elevernassocioekonomiska bakgrund. Skolverket har i flera rapporter hänvisat till att elever somkommer från ett hem med en lägre utbildningsnivå, har svårare att lyckas i skolan. BådeBourdieu och Bernstein kopplar ihop detta med att elevernas språkliga förmåga skiljer sigmellan de olika samhällsklasserna.SyfteMed bakgrund i både forskning och teori som visat att det finns ett samband mellansocioekonomi och elevers förmåga att nå upp till skolans krav, är syftet med undersökningenatt ta reda på om det finns något samband mellan socioekonomi och skolors behov av stödutifrån. Detta genom frågeställningarna: hur skiljer sig omfattningen av ansökningarna tillSPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) mellan olika socioekonomiska områden, hurskiljer sig behoven som ligger bakom ansökningarna till SPSM mellan olika socioekonomiskaområden och vilka anledningar, med hänvisning till olika socioekonomiska områden, liggerbakom att skolor inte ansöker om stöd hos SPSM?MetodAnsatsen och databearbetningen är kvantitativ med syftet att genom enkäter besvarafrågeställningar och syfte. Enkäter har delats ut till specialpedagoger inom tvåsocioekonomiskt olika områden och har totalt besvarats av 43 respondenter. Datan hardärefter analyserats i SPSS.ResultatSlutsatsen är att det inte finns något samband mellan socioekonomi och skolors behov av stödutifrån. Samtidigt finns det olika påverkansfaktorer som det inte tagits hänsyn till iundersökningen och resultatet skulle därför kunnat ha blivit ett annat. Samtidigt kan resultatetantyda att specialpedagogen i till exempel kontakt med föräldrar, bör ta hänsyn till att språketmellan olika socioekonomiska grupper kan skilja sig åt och att föräldrars möjlighet attpåverka sina barns skolgång och rätt till stöd kan skilja sig mellan olika socioekonomiskagrupper. Specialpedagogen skall dock inte stirra sig blind på socioekonomiska skillnader,utan bör också ta hänsyn till andra faktorer som kan påverka elevers lärande. Såsomklassrumsklimat, relationer och lärares undervisningsmetoder.

Syftet var att undersöka vilja till vidare studier genom att beräkna valda prediktorers bidrag till förklarad varians. En enkätundersökning genomfördes med 144 sistaårselever på gymnasiet, för att undersöka om deras akademiska motivation, locus of control, föräldrars utbildningsnivå och kön kunde predicera deras vilja att läsa vidare. Utfallsvariabeln konstruerades inför studien och prövades i en förstudie, där ett cronbachs alpha på .93 påvisades. Instrumentet mätte vilja till vidare studier utifrån elevernas lust, attityd och beteende. Resultatet visade en förklarad varians på 59,5 % för samtliga prediktorer, yttre akademisk motivation var den starkaste prediktorn för vilja till vidare studier. Moderns, men inte faderns, utbildningsnivå bidrog signifikant till variansen, så även akademisk icke-motivation och locus of control. Resultatet kan öka statusen för yttre motivation som verktyg i undervisning, men väcker vidare frågor gällande exempelvis föräldrars påverkan på elevers vilja att studera vidare. Begränsningar finns i resultatets generaliserings- och tolkningsmöjligheter till följd av studiens urvalsmetod. / The aim of this study was to explore willingness to engage in higher education by calculating the chosen predictors’ explanatory variance. A questionnaire based survey was conducted on 144 senior high school students, to see whether their academic motivation type, locus of control, parental education level and sex could predict their willingness to engage in higher education. The dependent variable was constructed for the purpose of the study and was tested in a pilot study, and produced a Cronbach’s alpha of .93. The instrument measured the students willingness to higher education based on desire, attitude and behaviour. The result showed an explained variance of 59,9 % for all predictors, where external academic motivation was the strongest predictor for willingness to engage in higher education. The mother’s, but not the father’s, education level contributed significantly to the variance, as did academic amotivation and locus of control. The result can increase the status of external motivation as a tool in education, but also gives rise to further questions, for example regarding parents influence on students’ willingness to engage in higher education. There are limits in the way the result can be interpreted and generalized, due to the sampling process.

Syfte: Tidigare forskning har undersökt sambandet mellan empowerment och arbetstillfredsställelse och funnit att empowerment ökar arbetstillfredsställelsen. Däremot saknas forskning om hur sambandet skiljer sig åt beroende på utbildningsnivåer. Syftet är att förklara om variabeln utbildningsnivå påverkar upplevd empowerment och arbetstillfredsställelse hos medarbetare i företag där styrfilosofin präglas av empowerment.   Metod: Studien utgår från en kvantitativ forskningsstrategi och en deduktiv forskningsansats. Den empiriska datainsamlingen har genomförts med en enkätundersökning där målpopulationen är företag som präglas av empowerment. Studiens urval var ändamålsenligt och bestod av totalt 503 respondenter från 31 företag. Den insamlade datan analyserades i Jamovi genom deskriptiv statistik, bivariat korrelationsanalys, och faktoranalys. SEM-analyser genomfördes sedan i SmartPLS 3. Resultatet redovisades, analyserades och utmynnade sedan till en slutsats.   Resultat & slutsats: Studiens resultat visar att det finns en skillnad mellan en hög och en låg utbildningsnivå. Respondenterna med en hög utbildningsnivå upplevde både en högre grad av empowerment och arbetstillfredsställelse än respondenterna med en låg utbildningsnivå. Resultatet uppmärksammar även att det finns ett starkt positivt samband mellan empowerment och arbetstillfredsställelse, samt att empowerment har en påverkan på arbetstillfredsställelse för de lågutbildade respondenterna. Vi kunde däremot varken bekräfta eller förkasta att empowerment ökar arbetstillfredsställelsen för de högutbildade respondenterna.   Examensarbetets bidrag: Resultatet har främst visat att högutbildade individer upplever både en högre grad av empowerment och arbetstillfredsställelse, samt att empowerment ökar arbetstillfredsställelsen till en viss del för lågutbildade individer. Därmed är studiens teoretiska bidrag en ökad kunskap om hur en låg respektive hög utbildningsnivå förhåller sig till empowerment och arbetstillfredsställelse. Studiens praktiska bidrag är att det kan vara svårare att lyckas med empowerment i företag med lågutbildade anställda jämfört med företag med högutbildade anställda. Bidraget riktar sig till ledningen i företag som syftar till att implementera empowerment eller som använder empowerment som en styrfilosofi.   Förslag till fortsatt forskning: Till framtida forskning finns det ett behov av att undersöka varför svenska högutbildade individer visade sig vara mer komplexa i hur de associerade variabler i faktoranalysen, än individerna med en låg utbildningsnivå. Det finns även ett behov att undersöka om empowerment ökar arbetstillfredsställelse för högutbildade individer då denna studie inte lyckats undersöka detta. / Aim: Previous research has examined the relationship between empowerment and job satisfaction and found that empowerment increases job satisfaction. However, there is no previous research that has examined how the relationship differs depending on the level of education. The purpose of this study is to explain if the variable educational level affects experienced empowerment and job satisfaction among employees in companies where the management philosophy is characterized by empowerment.   Method: This study is based on a quantitative research strategy and a deductive research approach. The empirical data was collected through a questionnaire survey where the target population was companies that are characterized by empowerment. The study used a judgement sample that consisted of 503 respondents from 31 companies. The data was analyzed in Jamovi through descriptive statistics, bivariate correlation analysis and factor analysis. SEM- analyzes was then performed in SmartPLS 3. The result was reported, analyzed and then concluded to a conclusion.   Result & Conclusions: The results of this study shows that there is a difference between a high and a low level of education. The respondents with a high level of education experienced both a higher degree of empowerment and job satisfaction than the respondents with a low level of education. The result also draws attention to the fact that there is a strong positive correlation between empowerment and job satisfaction, and that empowerment increases job satisfaction to a certain extent for the respondents with a low level of education. However, we could neither confirm nor reject that empowerment increases the job satisfaction for the highly educated respondents.   Contribution of the thesis: The result has mainly shown that highly educated individuals experience both a higher degree of empowerment and job satisfaction, and that empowerment increases job satisfaction to a certain extent for low-educated individuals. The theoretical contribution of this study is an increased knowledge of how the two levels of education relate to empowerment and job satisfaction. The study's practical contribution is that it can be more difficult to succeed with empowerment in companies with low-educated employees compared to companies with highly educated employees. The contribution is of interest to the management in companies that want to implement or who already use empowerment as a management philosophy.   Suggestions for future research: For further research, there is a need to examine why the Swedish individuals with a high education turned out to be more complex in how they associated variables in the factor analysis, than the individuals with a low level of education. There is also a need to examine whether empowerment increases job satisfaction for individuals with a high education, since this study failed to examine this.

Inledning I dagens samhälle är förskolans verksamhet representerat av en rad olika yrkesgrupper. Förskollärare, barnskötare, långtidsvikarier, ateljéristor samt specialpedagoger är ett par exempel på de olika grupper, vilka barn och vårdnadshavare möter dagligen. I takt med samhällsutvecklingen har framförallt kvinnor fått mer plats i både arbete och samhälle i övrigt. Synen på jämställdhet och de normer som råder för flickor och pojkar samt män och kvinnor, är omdebatterad. Det finns en rad olika forskare som på ett eller annat sätt beskriver de skillnader som synliggör förskolepersonalens bemötande mot pojkar respektive flickor. Bemötande kan vara en bidragande faktor att traditionella könsnormer återskapas och befästs inom förskolans verksamhet. Syfte Studiens syfte är att undersöka om utbildningsnivån, bland de yrkesgrupper som arbetar i förskolans verksamhet, påverkar personalens förhållningssätt till barns fria lek utifrån ett genusperspektiv. Metod Då vårt syfte bland annat behandlade förskolepersonalens bemötande, ansåg vi att en kvalitativ metod - i form av exempelvis intervjuer, troligvist inte skulle ge oss realistisk bild av hur verkligheten i förskolan faktiskt såg ut. Att enbart intervjua personalen ansåg vi kunde innebära en “risk” i att de enbart skulle besvara våra frågeställningar med svar de antog vi förväntade oss. I form av observationer där vi använder oss av statistik och procentfördelning för att få fram ett tydligare resultat blev studien kvantitativ. Resultat Det samband resultatet visade mellan ovanstående yrkesgrupper var att flickor är den grupp som får mest hjälp av både förskollärare samt barnskötare. Observationerna visade, även i situationer där flickor på eget bevåg bad pedagogen om hjälp, att personalen självmant erbjöd flickor mer hjälp än pojkar. Ytterligare ett samband resultatet visat var att både förskollärare samt övrig personal hade fler tillsägelser riktade mot pojkar än flickor. Flickor var den grupp som ingick i betydligt fler situationer där de uppmuntrades av både barnskötare och övrig personal - till skillnad från förskollärare som uppmuntrade pojkar mer.

<p>Etik efterfrågas inom många områden, i företagsvärlden, inom vården och inom politiken. Denna uppmärksamhet har bidragit till att forskning kring ämnet har ökat, däribland forskning kring vilka faktorer som kan påverka en individs etiska uppfattning. Syftet med denna studie är att undersöka om demografiska faktorer eller arbetslivserfarenhet hos studenter leder till skillnader i den etiska uppfattningen av givna situationer inom arbetslivet. De demografiska faktorer vi undersöker är kön, ålder, inriktning på utbildning och antal påbörjade terminer på universitetet. Vidare tänker vi diskutera kring vad de eventuella skillnaderna i etisk uppfattning kan få för följder. Studien vilar på en kvantitativ forskningsstrategi. En enkät bestående av 13 påståenden av etisk karaktär delades ut till 210 studenter vid Umeå Universitet fördelade på Handelshögskolan, Institutionen för omvårdnad och Institutionen för fysik. Materialet analyserades i SPSS genom t-test, ANOVA-test och Chi-två test. Studien utgår från teorier och tidigare studier. Teorierna menar att etiskt beslutsfattande kan påverkas av individuella och situationsbundna faktorer. De tidigare studier vi redogör för visar på olika resultat kring huruvida demografiska faktorer eller arbetslivserfarenhet påverkar etisk uppfattning. Resultatet visar att män och kvinnors etiska uppfattning skiljer sig åt i nio av 13 påståenden. Vidare visar resultatet att två åldersgrupper anser två påståenden vara av olika etisk karaktär. Mellan utbildningsinriktningarna kunde vi i nio påståenden se skillnad mellan studenterna vid Institutionen för omvårdnad och Handelshögskolan. I tre påståenden kunde en skillnad i etisk uppfattning mellan studenterna vid Handelshögskolan och Institutionen för fysik urskiljas. Vidare var det i sex påståenden som omvårdnads- och fysikstudenterna skiljde sig åt. Det visar sig en viss skillnad mellan studenternas etiska uppfattning beroende på utbildningsnivå i studiens resultat. Det är en terminsgrupp som skiljer sig åt från de andra grupperna i en till två frågor. Vidare visar studien inte på någon skillnad i etisk uppfattning mellan intervallen för studenternas arbetslivserfarenhet. Slutsatserna vi drar av vår studie är att kön och utbildningsinriktning är de faktorer som påverkar den etiska uppfattningen hos studenter. Om företag är medvetna om skillnader mellan kvinnors och mäns olika etiska uppfattning och hur processen för etiskt beslutsfattande kan skilja sig åt beroende på könen, kan denna kunskap om hur och varför beslut fattas leda till ett förbättrat beslutsfattande. Enligt oss kan en tolkning av resultatet vara att det finns institutioner där både ett ökat utbud av och en högre kvalitet på etik- och moralkurser skulle behövas. Vi anser att detta är något som både institutionerna och studenterna skulle dra nytta av. Är studenterna som kommer ut i arbetslivet mer förberedda inför etiska dilemman skulle detta kunna leda till att utbildningarnas rykte och status förbättras i näringslivets ögon. Vidare kunde vi se ett samband mellan faktorerna kön och utbildningsinriktning, ålder och utbildningsinriktning, ålder och utbildningsnivå samt utbildningsinriktning och utbildningsnivå. Dessa samband innebär att studenternas etiska uppfattning kan påverkas av mer än en faktor.</p>

Fewer and fewer people from the age of 60 and upward are still in the working life according to a working survey from Central Bureau of Statistics. Only one of twenty can consider retiring after an age of 65. According to another survey that National Insurance Administration put through year 2000, just about 40 % of the working population desires to finish working before an age of 65. This trend towards lower seceding age seems to continue. There are number of factors that seem for lower retirement age and others for a higher retirement age that we prove in our study. One regression analysis applies to prove some contingent relations between these factors, such as: gender, education, blue or white collar worker, previously monthly earnings, years of working, marital status, and also variety of working environment such as: hectic, uncomfortable and noisy. This survey is also using a probitanalysis to see if there is a difference in the result from the regressionanalysis. The study is limited on variables because HUS-database is a small database and lacks some of the desired test variables. Regression results indicates both significant and none significant relations. The study started with 12 test variables and 214 individuals but only 5 of them variables proved some relations with the retirement age. The final regression model declares 45 % of the changes in retirement age. The sample has limited us slightly but it gives us how ever one miniature reality picture. The probitanalysis didn’t give us a right miniature reality picture because used data didn’t fit probit.

Etik efterfrågas inom många områden, i företagsvärlden, inom vården och inom politiken. Denna uppmärksamhet har bidragit till att forskning kring ämnet har ökat, däribland forskning kring vilka faktorer som kan påverka en individs etiska uppfattning. Syftet med denna studie är att undersöka om demografiska faktorer eller arbetslivserfarenhet hos studenter leder till skillnader i den etiska uppfattningen av givna situationer inom arbetslivet. De demografiska faktorer vi undersöker är kön, ålder, inriktning på utbildning och antal påbörjade terminer på universitetet. Vidare tänker vi diskutera kring vad de eventuella skillnaderna i etisk uppfattning kan få för följder. Studien vilar på en kvantitativ forskningsstrategi. En enkät bestående av 13 påståenden av etisk karaktär delades ut till 210 studenter vid Umeå Universitet fördelade på Handelshögskolan, Institutionen för omvårdnad och Institutionen för fysik. Materialet analyserades i SPSS genom t-test, ANOVA-test och Chi-två test. Studien utgår från teorier och tidigare studier. Teorierna menar att etiskt beslutsfattande kan påverkas av individuella och situationsbundna faktorer. De tidigare studier vi redogör för visar på olika resultat kring huruvida demografiska faktorer eller arbetslivserfarenhet påverkar etisk uppfattning. Resultatet visar att män och kvinnors etiska uppfattning skiljer sig åt i nio av 13 påståenden. Vidare visar resultatet att två åldersgrupper anser två påståenden vara av olika etisk karaktär. Mellan utbildningsinriktningarna kunde vi i nio påståenden se skillnad mellan studenterna vid Institutionen för omvårdnad och Handelshögskolan. I tre påståenden kunde en skillnad i etisk uppfattning mellan studenterna vid Handelshögskolan och Institutionen för fysik urskiljas. Vidare var det i sex påståenden som omvårdnads- och fysikstudenterna skiljde sig åt. Det visar sig en viss skillnad mellan studenternas etiska uppfattning beroende på utbildningsnivå i studiens resultat. Det är en terminsgrupp som skiljer sig åt från de andra grupperna i en till två frågor. Vidare visar studien inte på någon skillnad i etisk uppfattning mellan intervallen för studenternas arbetslivserfarenhet. Slutsatserna vi drar av vår studie är att kön och utbildningsinriktning är de faktorer som påverkar den etiska uppfattningen hos studenter. Om företag är medvetna om skillnader mellan kvinnors och mäns olika etiska uppfattning och hur processen för etiskt beslutsfattande kan skilja sig åt beroende på könen, kan denna kunskap om hur och varför beslut fattas leda till ett förbättrat beslutsfattande. Enligt oss kan en tolkning av resultatet vara att det finns institutioner där både ett ökat utbud av och en högre kvalitet på etik- och moralkurser skulle behövas. Vi anser att detta är något som både institutionerna och studenterna skulle dra nytta av. Är studenterna som kommer ut i arbetslivet mer förberedda inför etiska dilemman skulle detta kunna leda till att utbildningarnas rykte och status förbättras i näringslivets ögon. Vidare kunde vi se ett samband mellan faktorerna kön och utbildningsinriktning, ålder och utbildningsinriktning, ålder och utbildningsnivå samt utbildningsinriktning och utbildningsnivå. Dessa samband innebär att studenternas etiska uppfattning kan påverkas av mer än en faktor.

I den här uppsatsen undersöks hur hälsa påverkar sambandet mellan social bakgrund och utbildning. Att förstå hur delar av människors liv påverkas av deras ställning i samhället är endast en del av ledet i vetenskapens försök att förstå fenomen som reproduktionen av social klass. Andra delen i ledet är att undersöka hur dessa faktorer (som till exempel hälsa) själva hjälper till att förstärka reproduktionen. Angreppssättet kan bidra till en djupare förståelse för hur social klass påverkar och påverkas. Studien utgår från frågeställningen: Påverkar mäns psykiska och fysiska hälsa sambandet mellan deras sociala bakgrund och deras utbildningsnivå? Det empiriska material som används är delar ur Stockholm Birth Cohort, som bygger på såväl registerdata som surveyundersökningar. Materialet är baserat på personer som föddes 1953 och var mantalsskrivna i Stockholm den 1 november 1963. Urvalet omfattar 7305 individer och består endast av män. Vid analysen av resultaten presenteras deskriptiv information, en korrelationsmatris och en linjär regressionsanalys. I den senare av de tre studeras faderns inkomst, hälsa och den sociala klassens inverkan på utbildningsnivå och varandra. Resultaten i undersökningen visar att det finns ett starkt samband mellan social bakgrund och utbildningsnivå, vilket styrks av tidigare forskning. Förvånande är att resultaten som kopplas till hälsa går emot tidigare empiri. I denna studie återfinns ingen påverkan av hälsa på sambandet mellan social bakgrund och utbildningsnivå