Denna studie avser att undersöka jämställdhetens relevans ur ett nationalekonomiskt perspektiv. Genom att konstruera jämställdhetskvoter, av kvinnor och mäns utbildning i både antal avklarade skolår och andel med avklarade gymnasiestudier, undersöks korrelationerna mellan ett jämställt humankapital och BNP per capita. Studien ämnar således avgöra vilken påverkan och signifikans ett jämställt humankapital har för BNP per capita. Avsikten är på så vis att öka förståelsen och medvetenheten kring jämställdhetens påverkan i en nationalekonomisk kontext. Studien har utförts med hjälp av statistisk metod i form av en regressionsanalys där höginkomstländer undersökts. En analys av empirin, teoretisk bakgrund & tidigare studier har sedan utgjort underlag för de slutsatser som dragits. Analysen resulterar i fragmentariska slutsatser. Regressionen visar ingen signifikans för varken jämställdhet eller utbildning. Effekterna av flera variabler är oväntade och sambandet man finner mellan den kvot man konstruerat för att mäta jämställdhet och välstånd är negativt vilket motsäger stor del av den teoretiska bakgrunden. Ekonometriska tillkortakommanden kan vara en förklaring till dessa oväntade resultat men det kan också vara så att jämställdhet faktiskt inte har någon påverkan i höginkomstländer. Endast ett fåtal tidigare studier för detta fokusområde (höginkomstländer) har utförts och resultaten från dessa är tvetydiga vilket innebär att de varken stöttar eller avfärdar vårt resultat. På grund av tvetydigheterna i resultaten kan inte några generaliserande slutsatser dras utifrån utförd regressionsanalys. Studien är följaktligen bättre lämpad som inspiration för vidare forskning inom ämnet.

Sammanfattning Kunskapslyftet var den stora satsning som staten gjorde under åren1997-2002 på vuxnas lärande. Satsningen hade fyra viktiga målsättningar: • Minska arbetslösheten och förnya arbetsmarknadspolitiken • Utveckla och förnya vuxenutbildningen • Minska utbildningsklyftorna • Öka förutsättningarna för tillväxt Samtliga kommuner i Sverige deltog i Kunskapslyftet. Det har gjorts många undersökningar som är relaterade till Kunskapslyftet, men få undersökningar har gjorts som har tagit reda på vad deltagarna ansåg om denna satsning. De flesta av deltagarna var lågutbildade och kunde genom ett förmånligt ekonomiskt bidrag, UBS - Särskilt utbildningsbidrag från CSN, som låg på samma nivå som a-kasseersättningen, genomföra sina studier med en förhållandevis god studieekonomi. De fick genom att delta i Kunskapslyftet möjlighet att höja sin utbildningsnivå och genom detta ha större chanser att få ett arbete, men också gå vidare till högskolestudier. Vår studie omfattar 223 f.d. deltagare i Kunskapslyftet läsåret 1997-1998 och de studerade på vuxenutbildningarna i två dalsländska kommuner, Mellerud och Åmål. Vi har använt oss av en postenkät, som skickades till de f.d. deltagarna för ifyllning av 19 stycken frågor. Syftet med denna studie är att ta reda på hur deltagarna har upplevt studierna inom Kunskapslyftet och att ta reda på om de arbetslösa fick arbete efter Kunskapslyftet. Vi belyser också deltagarnas – och föräldrarnas utbildningsbakgrund samt områdets utbildningshistoria. Vi har också tagit reda hur stora övergångarna till högskolan är. Vi vill med denna studie också ta reda på vad de f.d. deltagarna gör idag. Resultatet visar att en förvånansvärd hög procent av deltagarna gick vidare till högskolestudier. En stor procent fick arbete lättare och snabbare tack vare sina studier på vuxenutbildningen. Den största förtjänsten tycks ligga på det personliga planet med höjt självförtroende och allmänbildning. De har studerat för sin egen skull och inte för att någon annan kräver det. Liksom i övriga delar av Sverige så tog kvinnorna chansen att utbilda sig. De lågutbildade männen som man ville skulle komma till Kunskapslyftet uteblev även i undersökningsområdet.

Syftet med studien var att undersöka lärande och kompetens inom sågverksindustrin. Forskningsansatsen utgick från en konstruktivistisk och tolkningsinriktad ontologisk- respektive epistemologisk grundsyn. För insamling av empiriskt material valdes den kvalitativa forskningsintervjun. Undersökningen tog sin utgångspunkt i en förstudie hos arbetsgivarorganisationen Skogsindustrierna. Organisationen drev ett rekryteringsprojekt med syfte att höja den generella utbildningsnivån inom sågverksbranschen. De menade att en högre utbildningsnivå skulle förbättra förutsättningarna för medlemsföretagen att utveckla en lärande organisation samt medföra ökad lönsamhet. Denna syn problematiserades genom en empirisk studie på ett sågverk där det organisatoriska lärandet undersöktes genom att olika villkor för lärande fokuserades. Resultatet visade att det fanns två typer av arbeten; ett relaterat till produktionslinjen samt ett av friare typ vilket i studien benämndes som utearbete. I det förstnämnda kunde det organisatoriska lärandet sägas vara av anpassningsriktad natur medan utearbetet karaktäriserades av ett mer utvecklingsinriktat lärande. Undersökningen visade också på en medarbetarprofil med låg formell utbildning men med tämligen hög problemlösarförmåga, kreativitet samt vilja till lärande och kompetensutveckling. I diskussionskapitlet ifrågasattes därför Skogsindustriernas syn på branschens medarbetarprofil, istället argumenterades för behovet av att höja företagsledningarnas kompetens vad gäller organisatoriskt lärande samt utveckling av de mänskliga resurserna inom sågverksindustrin.

Uppsatsen syfte är att undersöka betydelsen av arbetskraftens utbildningsnivå och ålder på ekonomisk tillväxt för 34 OECD-länder mellan år 1990 – 2010. Sambandet studeras i en regressionsanalys på ett paneldataset med data från källorna Worldbank och ekonomerna Robert Barro och Jong-Wha Lee. För att beskriva utbildningsnivå och ålders korrelation med ekonomisk tillväxt används en modell skapad av Lutz et al.(2008). Ekonomisk tillväxt förväntas påverkas i direkta effekter på arbetskraftens produktivitet och indirekta effekter av ett lands förmåga att ta till sig teknologisk utveckling. Den detaljerade specifikationen av effekterna ger uppsatsen möjlighet att granska betydelsen av enskilda utbildnings- och åldersgruppers påverkan. Med ny framtagen utbildningsdata av Barro&Lee (2010) förväntas studiens resultat uppvisa positiv korrelation för samtliga oberoende variabler, teknologitillväxt, kapitaltillväxt och arbetskraftstillväxt. Koefficientens storlek förväntas öka vid högre utbildningsnivå och sjunka vid ökad ålder i enlighet med tidigare studier och teori. Studiens resultat visar positiv signifikans på ekonomisk tillväxt för de direkta effekterna för åldersgruppen 40-64 år med sekundär utbildning och åldersgruppen 15-39 år med tertiär utbildning. Påverkan var högre för åldersgruppen 15-39 år med tertiär utbildning vilket indikerar att högre utbildning genererar högre produktivitet och därigenom högre ekonomisk tillväxt. De indirekta effekterna av humankapital visar signifikanta negativa samband i ålderskategorin 40-64 år för primär och tertiär utbildning. Att båda dessa utbildningsnivåer har negativ påverkan på ekonomisk tillväxt för den äldre åldersgruppen indikerar att humankapital snabbt deprecieras i samband med teknologi.

Bakgrund: Övervikt ökar runt om i världen och kan ge betydande hälsorisker. Tidigare studier visar att låg utbildning, låginkomstyrken och arbetslöshet hos föräldrar ökar risken för att barnet ska få övervikt, men även två heltidsarbetade föräldrar är en riskfaktor. Näringsfattig kost med högt fett- och sockerinnehåll är förknippat med övervikt. Därför är det intressant att undersöka vad som kan bidra till övervikt och tidigt identifiera dessa patienter inom hälso- och sjukvården. Syfte: Att undersöka om det finns något samband mellan barns övervikt och föräldrarnas utbildningsnivå och sysselsättning samt se hur barnens kostvanor och måltidsordning ser ut. Metod: Den valda designen var en kvantitativ tvärsnittsstudie. Databearbetning skedde med livsstilsenkäter från en överviktsenhet för barn och ungdomar på ett universitetssjukhus i Mellansverige. Resultat: I resultatet framgår att det finns ett statistiskt samband mellan hög bukhöjd och BMI hos barnet och låg utbildningsnivå hos modern och fadern. Vikten påverkas endast av moderns utbildningsnivå. Faderns sysselsättning har ett statistiskt samband med barnets BMI och bukhöjd. De flesta barn åt frukost, lunch och middag regelbundet. Nästan hälften av deltagarna åt sötsaker och drack sötad dryck minst två gånger i veckan. Endast tre barn kom upp i den dagliga rekommendationen av frukt och grönsaker. Slutsats: Det finns ett statistiskt samband mellan föräldrar och deras barns övervikt och som sjuksköterska är det viktigt att vara medveten om detta i mötet med familjerna. Det var få deltagare som följde de rekommendationer som finns angående frekvens av grönsaker, frukt, fullkornsprodukter och sötsaker. Forskning visar att övervikt är ett folkhälsoproblem som fortsätter att öka och därför behövs mer framtida forskning för att upptäcka fler riskfaktorer, skyddsfaktorer och vad sjukvården kan göra för att hjälpa dessa barn. / Background: Overweight is increasing around the world, and provides significant health risks. Previous studies shows that low education, low income profession and unemployment among parents increases the risk for the child to gain excess weight, but also two full-time working parents is a risk factor. Poor diet with high fat and sugar content is associated with obesity. Therefore, it is interesting to examine what can contribute to obesity and early identification of these patients in health care is needed. Aim:  To investigate whether there is a correlation between overweight children and their parental education and employment and to see the children’s eating-habits. Method: The chosen design was a quantitative cross-sectional study. Data processing was done with lifestyle questionnaires from an obesity unit for children and young people at a university hospital in Mid Sweden.  Result: The result shows a statistical correlation between high visceral fat and BMI of the child and low educational level of the mother and father. The weight is only affected by the mother's level of education. A statistical correlation was discovered between father's employment and the child's BMI and visceral fat. Most children ate breakfast, lunch and dinner regularly. Almost half of the participants ate sweets and drank sweetened beverages at least twice a week. Only three children followed the daily recommendation of fruits and vegetables. Conclusion: There is a statistical correlation between parents and their children's overweight and as a nurse, it is important to be aware of this in the meeting with the families. However, more research is needed to discover more risk factors.

Studiens syfte har varit att få en ökad insikt i hur verksamhetschefer, inom HVB, ser på socialpedagogers kompetens i arbetet och i relation till utbildning, arbetsuppgifter och kunskap. Studien tar sin metodologiska utgångspunkt i hermeneutiken och fenomenologin då avsikten varit att söka förståelse i hur den socialpedagogiska kompetensen förstås och tolkas av verksamhetschefer inom HVB. Studien är av kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har använts vid insamlandet av empirin. Fyra intervjuer har genomförts med fyra olika verksamhetschefer inom HVB-hem. I vår studie har vi utgått från Andrew Abbott och Thomas Brantes tolkning av professionsteorin. I studiens resultat går det att tyda att universitetsutbildade socialpedagoger besitter kompetens som folkhögskoleutbildade saknar, exempelvis högre teoretisk förankring, mer analytisk förmåga samt ett mer kritiskt tänkande. Resultatet framhåller att juridik är den kompetens som saknas för socialpedagoger oavsett utbildningsnivå. Majoriteten av verksamheterna i studien har krav på sig från IVO och Socialstyrelsen att en större andel av personalen ska inneha en minst treårig universitetsutbildning. Det framgår i resultatet att det finns en tro på att behandlingsinsatser kommer att öka i form av öppenvård. Detta framhålls som gynnsamt men att det också finns farhågor i relation till öppenvårdens öppettider. Slutsatser som kan dras är att det finns en god kunskap kring skillnaderna mellan en folkhögskoleutbildad socialpedagog och en universitetsutbildad. Avsaknaden av juridiken är av mindre relevans för socialpedagogers anställbarhet. En annan slutsats som kan tydas är att verksamhetschefer inom HVB värdesätter att ha en blandning av professioner i personalgruppen, detta ses som gynnsamt för verksamheten. En sista slutsats är att socialpedagogens mest betydande bidrag i sitt yrkesutförande inom HVB är det klientnära fokuset, oavsett utbildningsnivå.

Bakgrund: Idrotten är en viktig del av de flesta barn- och ungdomars liv, för att idrotten ska bli rolig och uppfostrande krävs det att det finns kompetenta ledare som kan ställa upp. Syfte: Den här studien syftar till att undersöka utbildnings- och upplevd kompetensnivå hos tränare för ungdomar 13-16 år.  Metod: Studien genomfördes med hjälp av en kvantitativ metod och enkäter skickades ut till 226 tränare inom fotboll, innebandy och ishockey, varav 116 av dem svarade. Resultat: Resultatet visade att 33% av tränarna hade universitetsutbildning, 47% hade mer än 3 utbildningar inom SISU eller inom förbundet. Det är främst idrottsspecifika områden inom idrottspsykologi, idrottsskador & rehab, ledarskap & tränarskap, träningslära samt kost- och näringslära som tränarna själva vill lära sig mer om. Den upplevda kompetensnivån var högst inom den professionella kompetensen som handlar om idrottsspecifik kunskap. Det verkar finnas en tendens till ett negativt samband mellan intrapersonell kompetens och antal utbildningar inom SISU och förbund. Diskussion: Medelvärdet för upplevd kompetens låg under ´´Medel´´på alla områden, dock var professionell kompetens högst och intrapersonell kompetens lägst. Vilket kan bero på att den professionella kompetensen ofta anses som mest nödvändig att ha som tränare.

<p>Studien är utförd i anslutning till ett pågående forskningsprojekt om grupphandledning i psykoterapi, GUT-projektet. Studiens syfte var att nå ökad kunskap om handledares upplevelse och erfarenhet av att handleda grupper på olika utbildningsnivåer med psykodynamisk inriktning. En kvalitativ ansats valdes för att besvara studiens syfte. Frågeställningarna omfattade handledares tankar om mål och bedömningskriterier för grupphandledning, erfarenheter av tillvägagångssätt i grupphandledning, gruppens inverkan på handledningen samt den organisatoriska ramens betydelse för grupphandledning på olika utbildningsnivåer. Nio handledare ingick i studien. Data har samlats in via öppna semistrukturerade intervjuer och har bearbetats genom tematisk analys. Målen uppgavs skilja sig mellan olika utbildningsnivåer, främst genom olika grad av fördjupning inom till stora delar gemensamma områden. Nivåspecifika skillnader i tillvägagångssätt i handledning redovisades medan respondenternas erfarenheter av gruppens inverkan på handledningen var likartad oavsett utbildningsnivå. Svårigheter förenade med utbildningshandledning i grupp redovisades och den organisatoriska ramens avgörande betydelse för grupphandledningen betonades. Studiens resultat diskuterades i förhållande till befintlig teori.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka om föräldrars klassbakgrund påverkar barnens ekonomiska avkastning givet att individerna har samma utbildningsnivå. Datamaterial från Levnadsundersökningen (LNU) 2010 används för att genomföra en kvantitativ analys baserad på svar från 2574 respondenter. Deltagarna delas in i tre klasser – arbetarklass, mellanliggande klass och serviceklass – enligt Erikson, Goldthorpe och Portocareros klasschema. Andra teorier, till exempel socialiseringsteorin, ger förklaringar till varför barn i högre klasser utbildar sig i större utsträckning, men besvarar inte frågan om klass påverkar den ekonomiska avkastningen på utbildning. Tidigare forskning visar på att barn med föräldrar i en högre klass tenderar att ha en större chans att nå serviceklassen än barn med föräldrar i en lägre klass. Genom regressionsanalyser med logaritmerad bruttotimlön som beroende variabel undersöks samband som är relevanta för att besvara frågeställningen. Interaktionsvariabler introduceras för att se om lön systematiskt skiljer sig mellan individer med samma utbildningsnivå men med olika klassbakgrunder. Resultatet styrker till viss del hypotesen om att barn med föräldrar som tillhör en högre klass har en högre ekonomisk avkastning på utbildning än de som har föräldrar som tillhör en lägre klass, givet att barnen har samma utbildningsnivå. Olika fenomen kan förklara detta. Det kan vara så att individer födda i serviceklassen tenderar att gå mer avancerade utbildningar och att undersökningens utbildningsklassificering är för primitiv för att nå denna slutsats. Det finns behov av mer forskning för att ge en djupare förklaring till sambandet mellan den ekonomiska avkastningen och klassbakgrund som påvisas i denna studie.

Denna uppsats undersöker sambandet mellan högst nådda utbildningsnivå och miljöattityder. Detta görs genom OLS-estimering på data från World Value Survey. En variabel ”positiv miljöattityd” skapas utifrån en enkätfråga gällande individers värderingar av hur viktigt det är att ta hand om miljön. Som komplement till variabeln positiv miljöattityd undersöks även sambandet mellan högst nådda utbildningsnivå och medlemskap i miljöorganisationer. Syftetmed undersökningen är att bidra till debatten om miljöattityder och vad som påverkar dem, med fokus på effekten av utbildning. Sambanden undersöks på både individ- och nationell nivå. Resultaten visar att på individnivå kan ett signifikant, om än svagt, positivt samband uttydas mellan högst nådda utbildningsnivå och båda variablerna positiv miljöattityd och medlemskap i miljöorganisation. På nationell nivå kan inga slutsatser dras då inga statistisktsignifikanta resultat förekom.