Den språkliga miljön som barnet vistas i har visat sig ha stor betydelse för utvecklandet av barnets ordförråd. Bredden i ordförrådet är ett kvantitativt mått och beskrivs vara de antal ord en person kan och har kännedom om. Forskning har visat att den språkliga miljön skiljer sig åt mellan familjer som är hög- respektive lågutbildade och att det i sin tur leder till skillnader i ordförrådsutvecklingen hos barnet. Syftet med studien var att undersöka om vårdnadshavares utbildningsnivå har en inverkan på bredden i svensktalande barns expressiva ordförråd i åldrarna 7;0 – 12;0 år. Ett nykonstruerat benämningstest användes för att mäta bredden i barnens expressiva ordförråd. Ett frågeformulär användes för att ta reda på vårdnadshavares högsta utbildningsnivå. 157 barn mellan åldrarna 7;0–12;0, med minst en vårdnadshavare med svenska som modersmål, testades med ett benämningstest. Deltagarnas resultat på benämningstestet ökade med ålder. Det återfanns en svag positiv signifikant korrelation mellan barnens resultat på benämningstestet och vårdnadshavares utbildningsnivå. Ålder och vårdnadshavares utbildningsnivå förklarade tillsammans 27,8% av variansen i resultatet på benämningstestet. Vårdnadshavares utbildningsnivå hade störst betydelse vid de lägre åldrarna för att sedan utjämnas. Studien bidrar med kunskap om i vilken omfattning utbildningsnivå påverkar bredd i barns expressiva ordförråd. Resultatet kan tänkas bero på skillnader i den språkliga input som barn exponeras för. Det skulle behöva studeras fler barn och longitudinella studier för att kunna dra mer långtgående slutsatser gällande i vilken omfattning vårdnadshavarnas utbildningsnivå påverkar deras barns expressiva ordförråd över tid.

Syftet med arbetet är att göra en jämförande undersökning av orsaker till betygsskillnader i ämnet engelska mellan två skolor. Undersökningen genomförs med fokus på skolor i två områden vars invånare uppvisar divergerande socioekonomisk och utbildningsmässig bakgrund. Arbetet inleds med en statistisk jämförelse av de två områdena på kommunal- och övergripande skolnivå. Därefter kommer en enkätundersökning med hela skolår nio på de respektive skolorna. Slutligen genomförs en intervju en lärarrepresentant för engelskan på skolorna. Resultaten pekar mot att socioekonomiska och utbildningsmässiga aspekter spelar en roll i elevers skolresultat och betyg.

För att få bra valmöjligheter inom skola och utbildning krävs det att elever uppnår höga betyg. Tidigare forskning visar många olika resultat på faktorer som kan samvariera med elevens betyg, både positivt och negativt. De teoretiska mekanismer som tas upp i denna studie är Vygotskij som menar att vuxna är viktiga för barns lärande och Mead som har fokus på social interaktion där individer behöver ett samspel. En nedgång i konjunkturen kan påverka lärartätheten, det vill säga antal vuxna som finns tillgängliga i barnens vardag. Studien söker därför att undersöka om det går att finna korrelation mellan konjunkturen och skolresultat. För att besvara denna frågeställning har data samlats in ifrån Konjunkturinstitutet, Skolverket och Stockholmsenkäten. Korrelationen undersöks för skolelever i årskurs nio. Data behandlas genom regressioner och Spearmans korrelationstest för att undersöka om konjunkturen korrelerar med meritvärde eller om de ofta sammanfaller med varandra. Studien har inte funnit samband på en nationell nivå men i Stockholm finns en svag korrelation mellan meritvärde och konjunkturen. Studien har även testat för andra faktorer som elevens kön, lärartäthet, föräldrars utbildning och föräldrars sysselsättning, som alla korrelerar kraftigare med meritvärdet. Den nya aspekt denna studie lyfter fram är om skolresultat i Sverige i förhållande till konjunkturen korrelerar samt en uppdelning mellan nationell data och Stockholms data.

Anställningsotrygghet handlar om den subjektivt upplevda risken att mot sin vilja förlora sin anställning. Medan en mängd forskning dokumenterat hur fenomenet relaterar till olika tänkbara konsekvenser finns det färre studier som behandlar vad som kännetecknar personer som upplever olika grader av otrygghet. Det är också viktigt att studera grupper med olika nivåer av otrygghet i branscher som kännetecknas av omfattande förändringar, som handeln och besöksnäringen. Syftet med denna uppsats var att undersöka likheter och skillnader mellan anställda med låga, måttliga och höga nivåer av anställningsotrygghet utifrån olika demografivariabler samt arbets- och hälsorelaterade utfall. Resultat av variansanalyser och korstabuleringar baserade på ett nationellt urval av anställda inom branschen handel och besöksnäring påvisade inga signifikanta skillnader mellan grupperna när det gäller ålder, kön, utbildningsnivå eller arbetsomfattning (heltid/deltid). Däremot stödjer resultaten tidigare forskning när det gäller hur grupperna skiljde sig åt i termer av arbets- och hälsorelaterade utfall. Grupper med högre nivå av otrygghet rapporterade över lag sämre arbetsprestation och arbetstrivsel, högre intention att säga upp sig, lägre självskattad hälsa samt högre nivåer av utmattning och arbets- och livsobalans. Vidare visade resultaten att demografivariablerna inte tycks ha någon betydelse för nivån av upplevd anställningsotrygghet. Överlag var resultaten i linje med tidigare forskning och antyder att samband mellan upplevelsen av anställningsotrygghet och olika arbets- och hälsorelaterade utfall går att generalisera till anställda inom handel och besöksnäring i Sverige.

Följande är en kvantitativ studie som undersöker stödet för den svenska välfärdsstaten utifrån faktorer som rör klass och genus. Detta utifrån den svenska datan från 2016 års ISSP-undersökning, som undersökt synen på det offentligas roll. Huvudfynden i denna studie är att kvinnor samt de med lägre klasstatus uppvisar ett högre stöd än män respektive de med hög klasstatus. Detta ligger i linje med den tidigare forskningen på området. Studien avslutas med en diskussion om hur resultaten som framkommit i denna studie kan förstås i förhållande till teori och tidigare forskning. I diskussionen lyfts också förslag på framtida forskning på området fram.

De senaste åren, framför allt under år 2023, har gängkriminaliteten i Sverige förändrats på flera olika plan, både gällande dess karaktär men också till antalet. I samband med att allvarlighetsgraden i den grova organiserade brottsligheten har ökat har även oron över brottsligheten i samhället ökat kraftigt under 2023. Syftet med denna uppsats var därmed attundersöka huruvida oron för att utsättas för brott skiljer sig hos boenden, enligt polisens kartläggning, utsatta områden och boenden i inte utsatta områden. Uppsatsen studerade även om faktorer som kön, utbildningsnivå, etnicitet och ålder kan förklara de eventuella skillnaderna i oro. Med grund ur och med hjälp av Stockholms stads Trygghetsmätning från år 2023 analyserades studiens frågeställningar och hypoteser. Urvalet bestod av individer i åldrarna 25–79 år som vid undersökningstillfället var folkbokförda i Stockholms län. Teorierna som har använts för att skapa en bredare förståelse för skillnaderna i oro är Pierre Bourdieus kapitalteori och Ulrich Becks teori om risksamhället. Resultatet för studien presenterades genom logistiska regressionsanalyser samt ett stapeldiagram över skillnaden i oro mellan utsatta områden och inte utsatta områden. Resultatet över den bivariata analysen visade att oddset att känna en hög grad av oro är 37% högre för boenden i utsatta områden jämfört med inte utsatta områden. Vid kontrollering för variablerna kön, utbildningsnivå, etnicitet och ålder kvarstår sambandet, som visade att oddset att boenden i utsatta områden upplever en hög grad av oro är 50% högre jämfört med boenden i inte utsatta områden. Resultaten var statistiskt signifikanta. Slutsatsen som kan dras utifrån denna studie är därmed att oddset för att känna en hög grad av oro är högre bland boenden i utsatta områden jämfört med boenden i inte utsatta områden.

<p>This study is an assignment from Västerbottens läns landsting (VLL). The study’s main objective is to examine physical exercise habits and the most common motives for exercise among employees at VLL. It also compares educational status and gender differences to see if there is any significant dissimilarity regarding motives. The study is a quantitative study that used an electronic questionnaire to collect data from the respondents. The conclusion of this survey is that high educated people are more physical active than the other educational statuses and that low educated people are least likely to participate in physical activity. There is also a significant difference between men and women and their physical activity as men in greater extension than women is physical active and exercises more. The study also showed that there is no significant difference in strength training habits between educational status or gender. The most common motives to exercise are: <em>it´s healthy</em>, <em>improve stamina</em>, <em>inner satisfaction</em>, <em>maintain fitness</em>,<em> relaxing</em> and <em>it´s fun</em>.<em> </em>In strength training the most common motives are: <em>get stronger</em>, <em>it´s healthy</em>, <em>inner satisfaction</em>, <em>maintain fitness</em>,<em> get well-trained</em> and <em>that it is nice to strength train</em>.</p>

<p>Syftet med denna studie var att utveckla och normera ett logopediskt stavningstest för vuxna., då det idag saknas ett sådant test. Det framtagna testet bestod till en början av en orddel som innehöll 80 ord i varierande svårighetsgrad, utvalda för att representera svenskans olika stavningskombinationer. Vidare fanns en del med 80 nonord, konstruerade för att följa svenskans ljudmässiga uppbyggnad. 146 deltagare från 18 – 94 år deltog i normeringen av testet. Urvalet stratifierades efter kön, ålder och utbildningsnivå så att inverkan av dessa olika faktorer på stavningsförmågan kunde undersökas. Resultaten visade att utbildningsnivå påverkade stavningsförmågan på så sätt att personer med eftergymnasial utbildning klarade stavning av både ord och nonord bättre än personer med förgymnasial/gymnasial utbildning. Vidare uppvisade kvinnor bättre resultat på stavning av ord jämfört med män, men ingen signifikant skillnad i stavningsförmåga av nonord uppmättes. Vid stavning av ord framkom ingen skillnad i förhållande till ålder, men vid stavning av nonord uppvisade äldre personer ett sämre resultat, troligen p.g.a. nedsatt hörsel. De vanligaste typerna av stavfel bland deltagarna var på orddelen enkel-/dubbelteckning och på nonorddelen utbyte av bokstav. Stavfelens placering förekom främst medialt i orden, medan de i nonorden fanns både initialt och medialt. Studien utmynnade i STAVUX, ett test med 45 ord och 45 nonord, utvalda från det ursprungliga testet. STAVUX deltest har en hög intern reliabilitet. Testet har normerats och är tänkt att användas vid utredning av vuxna med stavningssvårigheter.</p> / <p>Because a comprehensive clinical spelling test for adults does not exist today, the aim of this study was to develop and standardize such a test. The originally developed test consisted of one part containing 80 words of varying difficulty, chosen to represent the different spelling combinations of the Swedish language. Furthermore, the test had a part containing 80 pseudo-words, constructed to follow the Swedish sound system. 146 participants between the age of 18 to 94 participated in the standardization of the test. The selection was stratified by sex, age and level of education, in order to examine the influence of these variables on spelling ability. The results indicated that the level of education affected the spelling ability, so that participants with high education spelled both words and pseudo-words better than participants with low education. Moreover women had better results on the spelling of words than men, whereas no significant sex differences was found on pseudo-word spelling. Age did not influence word spelling, but elderly participants had significantly lower results on the pseudo-words, likely because of impaired hearing. The most common type of word misspelling was single/double spelling of consonants. On pseudo-words, grapheme substitutions were the most common error. Misspellings were most frequent medially in words and initially and medially in pseudo-words. The study resulted in STAVUX, a test consisting of 45 words and 45 pseudo words, selected from the original version. The different parts of STAVUX thus have high internal reliability. The test has been standardized and is intended to be a part of the assessment of adults with spelling difficulties.</p>

This study is an assignment from Västerbottens läns landsting (VLL). The study’s main objective is to examine physical exercise habits and the most common motives for exercise among employees at VLL. It also compares educational status and gender differences to see if there is any significant dissimilarity regarding motives. The study is a quantitative study that used an electronic questionnaire to collect data from the respondents. The conclusion of this survey is that high educated people are more physical active than the other educational statuses and that low educated people are least likely to participate in physical activity. There is also a significant difference between men and women and their physical activity as men in greater extension than women is physical active and exercises more. The study also showed that there is no significant difference in strength training habits between educational status or gender. The most common motives to exercise are: it´s healthy, improve stamina, inner satisfaction, maintain fitness, relaxing and it´s fun. In strength training the most common motives are: get stronger, it´s healthy, inner satisfaction, maintain fitness, get well-trained and that it is nice to strength train.

Syftet med denna studie var att utveckla och normera ett logopediskt stavningstest för vuxna., då det idag saknas ett sådant test. Det framtagna testet bestod till en början av en orddel som innehöll 80 ord i varierande svårighetsgrad, utvalda för att representera svenskans olika stavningskombinationer. Vidare fanns en del med 80 nonord, konstruerade för att följa svenskans ljudmässiga uppbyggnad. 146 deltagare från 18 – 94 år deltog i normeringen av testet. Urvalet stratifierades efter kön, ålder och utbildningsnivå så att inverkan av dessa olika faktorer på stavningsförmågan kunde undersökas. Resultaten visade att utbildningsnivå påverkade stavningsförmågan på så sätt att personer med eftergymnasial utbildning klarade stavning av både ord och nonord bättre än personer med förgymnasial/gymnasial utbildning. Vidare uppvisade kvinnor bättre resultat på stavning av ord jämfört med män, men ingen signifikant skillnad i stavningsförmåga av nonord uppmättes. Vid stavning av ord framkom ingen skillnad i förhållande till ålder, men vid stavning av nonord uppvisade äldre personer ett sämre resultat, troligen p.g.a. nedsatt hörsel. De vanligaste typerna av stavfel bland deltagarna var på orddelen enkel-/dubbelteckning och på nonorddelen utbyte av bokstav. Stavfelens placering förekom främst medialt i orden, medan de i nonorden fanns både initialt och medialt. Studien utmynnade i STAVUX, ett test med 45 ord och 45 nonord, utvalda från det ursprungliga testet. STAVUX deltest har en hög intern reliabilitet. Testet har normerats och är tänkt att användas vid utredning av vuxna med stavningssvårigheter. / Because a comprehensive clinical spelling test for adults does not exist today, the aim of this study was to develop and standardize such a test. The originally developed test consisted of one part containing 80 words of varying difficulty, chosen to represent the different spelling combinations of the Swedish language. Furthermore, the test had a part containing 80 pseudo-words, constructed to follow the Swedish sound system. 146 participants between the age of 18 to 94 participated in the standardization of the test. The selection was stratified by sex, age and level of education, in order to examine the influence of these variables on spelling ability. The results indicated that the level of education affected the spelling ability, so that participants with high education spelled both words and pseudo-words better than participants with low education. Moreover women had better results on the spelling of words than men, whereas no significant sex differences was found on pseudo-word spelling. Age did not influence word spelling, but elderly participants had significantly lower results on the pseudo-words, likely because of impaired hearing. The most common type of word misspelling was single/double spelling of consonants. On pseudo-words, grapheme substitutions were the most common error. Misspellings were most frequent medially in words and initially and medially in pseudo-words. The study resulted in STAVUX, a test consisting of 45 words and 45 pseudo words, selected from the original version. The different parts of STAVUX thus have high internal reliability. The test has been standardized and is intended to be a part of the assessment of adults with spelling difficulties.