Den språkliga miljön som barnet vistas i har visat sig ha stor betydelse för utvecklandet av barnets ordförråd. Bredden i ordförrådet är ett kvantitativt mått och beskrivs vara de antal ord en person kan och har kännedom om. Forskning har visat att den språkliga miljön skiljer sig åt mellan familjer som är hög- respektive lågutbildade och att det i sin tur leder till skillnader i ordförrådsutvecklingen hos barnet. Syftet med studien var att undersöka om vårdnadshavares utbildningsnivå har en inverkan på bredden i svensktalande barns expressiva ordförråd i åldrarna 7;0 – 12;0 år. Ett nykonstruerat benämningstest användes för att mäta bredden i barnens expressiva ordförråd. Ett frågeformulär användes för att ta reda på vårdnadshavares högsta utbildningsnivå. 157 barn mellan åldrarna 7;0–12;0, med minst en vårdnadshavare med svenska som modersmål, testades med ett benämningstest. Deltagarnas resultat på benämningstestet ökade med ålder. Det återfanns en svag positiv signifikant korrelation mellan barnens resultat på benämningstestet och vårdnadshavares utbildningsnivå. Ålder och vårdnadshavares utbildningsnivå förklarade tillsammans 27,8% av variansen i resultatet på benämningstestet. Vårdnadshavares utbildningsnivå hade störst betydelse vid de lägre åldrarna för att sedan utjämnas. Studien bidrar med kunskap om i vilken omfattning utbildningsnivå påverkar bredd i barns expressiva ordförråd. Resultatet kan tänkas bero på skillnader i den språkliga input som barn exponeras för. Det skulle behöva studeras fler barn och longitudinella studier för att kunna dra mer långtgående slutsatser gällande i vilken omfattning vårdnadshavarnas utbildningsnivå påverkar deras barns expressiva ordförråd över tid.

Fonologisk medvetenhet och det expressiva ordförrådet är viktiga delar av barns språkutveckling. Studier har tidigare undersökt sambanden mellan fonologisk medvetenhet och expressivt ordförråd men det har varit svårt att fastställa hur sambandet ser ut. Syftet med denna studie är att undersöka samband mellan fonologisk medvetenhet och expressivt ordförråd hos barn i årskurs två. Studien undersöker även om det finns könsskillnader i testresultaten. Samband mellan fonologisk medvetenhet och expressivt ordförråd prövas med deltest ur IDS-2 (Intelligence and Development Scale – 2nd Edition) och bildbenämningstestet Nomine.  Deltagare var 50 barn som går i årskurs två. Deltagarna testades med deluppgifter ur IDS-2 som undersöker förmågan att klappa stavelser, uppfatta rim, benämna första och sista ljudet i ord och benämna alla ljud i ord. Det expressiva ordförrådet testades med Nomine. Korrelationsanalys med Spearman´s rho utfördes för att mäta samband mellan fonologisk medvetenhet och expressivt ordförråd. Resultatet visade inte på samband mellan fonologisk medvetenhet och expressivt ordförråd. Könsskillnader visades i totalpoängen av fonologisk medvetenhet ur IDS-2 och i uppgiften klappa stavelser ur IDS-2. Föreliggande studie bidrog även till att samla in data för normering av IDS-2. / Phonological awareness and expressive vocabulary are important aspects of children's language development. Previous studies have investigated the relationship between phonological awareness and expressive vocabulary, but it has been difficult to determine the nature of the relationship. The purpose of this study is to investigate the relationship between phonological awareness and expressive vocabulary in second grade children. The study also examines whether there are gender differences in test results. The relationship between phonological awareness and expressive vocabulary is tested with subtest from IDS-2 (Intelligence and Development Scale - 2nd Edition) and the picture naming test Nomine. Participants were 50 children in the second grade. The participants were tested with subtasks from the IDS-2 that examine the ability to clap syllables, perceive rhymes, name the first and last sounds in words, and name all sounds in words. Expressive vocabulary was tested with the Nomine. Correlation analysis with Spearman's rho was performed to measure the relationship between phonological awareness and expressive vocabulary. The results showed no correlation between phonological awareness and expressive vocabulary. Gender differences were shown in the total score of phonological awareness from the IDS-2 and in the task of clapping syllables from the IDS-2. The present study also contributed to the collection of data for the standardization of IDS-2.

Tidigare studier har funnit samband mellan expressivt ordförråd och receptiv respektive expressiv språkförmåga hos förskolebarn, men det saknas tillräckligt med kunskap om eventuella samband hos barn i skolåldern. Dessutom har forskning funnit könsskillnader avseende dessa språkliga förmågor hos förskolebarn, vilka innebär att flickor utvecklas tidigare än pojkar. Således var studiens syfte att besvara huruvida det finns samband mellan expressivt ordförråd och receptiv respektive expressiv språkförmåga hos elever i årskurs 2, samt om det finns könsskillnader avseende dessa förmågor. I dagsläget pågår det en svensk översättning och normering av testbatteriet Intelligence and Development Scales for Children and Adolescents – 2nd Edition (IDS-2). Det testbatteriet användes tillsammans med det nykonstruerade benämningstestet, Nomine för att besvara frågeställningarna. Studien omfattade totalt 50 elever från skolor i Stockholms län. Under datainsamlingen fick deltagarna genomföra deltest 26 ur IDS-2 och samtliga uppgifter ur Nomine. Studien fann statistiskt signifikanta positiva korrelationer mellan deltagarnas expressiva ordförråd och receptiva respektive expressiva språkförmåga. Det framkom dock inga könsskillnader avseende de språkliga förmågorna. / Previous studies have found correlations between expressive vocabulary and both the receptive and the expressive language ability in preschool children, but there is a lack of knowledge about possible correlations in school-age children. Furthermore, research has found gender differences in these language abilities in preschool children, meaning that girls develop earlier than boys. Thus, the purpose of this study was to answer whether there is an association between expressive vocabulary and both the receptive and the expressive language ability of pupils in year 2, and whether gender differences occur. A Swedish translation and standardisation of the test Intelligence and Development Scales for Children and Adolescents – 2nd Edition (IDS-2) is currently underway. The test battery together with the support of the newly constructed naming test, Nomine was used to answer the specific research questions. A total of 50 pupils from schools in Stockholm County were included in this study. During the data collection, the participants had to complete subtest 26 from IDS-2 and all tasks from Nomine. The study found statistically significant positive correlations between expressive vocabulary and both the receptive and expressive language ability. However, gender differences did not occur in these language abilities.