Denna uppsats syftar till att undersöka om det finns en skillnad mellan barn till invandrare och barn till svenskfödda vad gäller deras studieambitioner. Har barn till invandrare för avsikt att studera längre än sina helsvenska kamrater och förstärks detta när vi jämför barn med samma bakgrund och utbildningsprestation? Kan detta i sådana fall förklaras av att dessa barn har en ambition att erhålla en högre yrkesstatus än sina föräldrar? De teoretiska ramverken som används i denna undersökning är primära och sekundära effekter. De primära effekterna består av studentens skolprestation och de sekundära effekterna av de utbildningsval som studenten gör, givet deras prestation. Det kommer i denna studie att fokuseras på de sekundära effekterna. Tidigare forskning visar övergripande att barn till invandrare har sämre prestation (primära effekter) men högre ambition vad gäller sina utbildningsval (sekundära effekter). Datamaterialet som används kommer från PISA-undersökningen 2015. Urvalet består av totalt 4.706 flickor och pojkar, födda i Sverige år 1999, som går i nionde klass på grundskolenivå. Studiens beroende variabler är antalet år som studenten avser studera. De kontrollvariabler som används är; kön, antal böcker i hemmet, föräldrarnas utbildningsår, föräldrarnas yrkesstatus, prestation på test samt skillnaden mellan föräldrarnas yrkesstatus och yrkesstatusen som barn vill uppnå. Dessa analyserades vidare med hjälp av multipel linjär regressionsanalys. Resultatet visade att barn till invandrare, i Sverige, i genomsnitt har för avsikt att studera längre än barn till infödda svenskar. Vår studie kunde visserligen inte helt redogöra för orsakerna, men viljan att öka sin status tycks vara en starkt bidragande orsak.

Syftet med uppsatsen är att se vad som kännetecknar unga människors syn på politiskt engagemang och som en del i det vill jag undersöka om unga vuxna människor ser partier och organisationer som relevanta plattformar för att engagera sig. Uppsatsen är kvalitativ och en gruppintervju har genomförts där målgruppen är unga vuxna människor i åldern 18-29 boendes i Borlänge, syftet med uppsatsen är att beskriva unga vuxna människors eventuella syn på politiskt engagemang. I uppsatsen redogör forskaren ett antal orsaker i resultatetsektionen som är tänkbara för att det politiska engagemanget skulle ha förändrats som politiska trender, samhällsengagemangets förändrade former, socialiseringens påverkan, skolans påverkan och ekonomiska faktorer. I uppsatsens slutsatser redogör forskaren att unga vuxna människor är i lika stor grad engagerade politiskt idag men det tar sig utryck i andra former än förut vilket gör att det går emot teorin om det politiska engagemanget minskar i samhället. Dock är inte politiska partier relevanta plattformar i lika stor omfattning som för några decennier sedan. / The purpose of this essay is to describe what characterizes young people´s vision on the subject of political engagement. As a part of that the author wants to investigate whether young adults regard political parties and organizations as relevant platforms to engage within. The essay conducts a quantitative group interview based on young adults between the ages of 18-29 as respondents, whom all are residents of the town Borlänge. In this essay the author describes a number of reasons as explanatory for the changes in political commitment regarding political trends, changes in community involvement, the effects of socialization, the effects of schools and economic factors. In the conclusions the author clarifies that young adults are as much part of political life today, but in other forms than before, which contradicts the theory on lack of political engagement in the society. Though, political parties are no longer as relevant platforms as they used to be a couple of decades ago.

Amning ger stora hälsofördelar för både mödrar och spädbarn. Sverige står bakom WHO:s rekommendation om att amma exklusivt upp till 6 månader. Amningsfrekvensen är låg trots alla positiva hälsoeffekter som amning medför. Flera socioekonomiska faktorer påverkar amning. Syftet är att identifiera faktorer som är associerade med mödrars utbildning och deras beteende när det gäller amning av spädbarn, inklusive amningsfrekvensen och amningslängden. Metod Strukturerad litteraturstudie med kvalitativ ansats där 10 vetenskapliga artiklar analyserades genom tematisk analys. I resultatet framkom fyra centrala huvudteman. ”Sociala faktorer relaterade till mödrars utbildningsnivåer som påverkar amningsfrekvensen "", Samband mellan amningstid och utbildningsnivå", ”Avsikten att amma kopplat till och "Stödprogram, insatseroch föräldrautbildning främjar amning". Dessa visade skillnader på sambandet mellan utbildningsnivå hos mödrar och olika faktorer som hade betydelse för amning. Amningsfrekvensen påverkas av mödrars utbildningsnivå, lågutbildade mödrar ammar mindre och högutbildade mödrar ammar i större omfattning. Nuvarande litteratur och forskning om amning visar att kunskapen finns kring amningens alla hälsofördelar och vilka faktorer som påverkar amningsfrekvensen i positiv riktning. Amningsfrekvensen är trots detta väldigt låg och når inte upp till de nivåer om exklusiv amning i 6 månader som rekommendationerna om amning anger. Amningen bör få en större betydelse redan från mödrarvården med ett större fokus på mer utbildningsmöjligheter kring amning både för vårdpersonal och föräldrar för att förebygga ojämlikhet i hälsa. / Introduction: Breastfeeding provides great health benefits for both mothers and infants.Sweden supports the World Health Organisation’s recommendation to breastfeed exclusively for up to 6 months. Breastfeeding is low despite all the positive health effects of breastfeeding. Multiple socio economic factors affect breastfeeding. Aim The purpose of this study is to identify factors associated with maternal education and nursing behaviours, including length of nursing, and frequency of nursing Method Structured literature study with qualitative approach where 10 scientific articles were analyzed through thematic analysis. Results Four main themes emerged in the results, " Social factors related to mothers' education levels that affect breastfeeding frequency”, "Relationship between breastfeeding time and education level", “The intention to breastfeed is linked to the level of education" and "Support programs, efforts and parent training promote breastfeeding". These themes identified differences in the relationship between educational level in mothers and various factors that were important for breastfeeding. Conclusion: Breastfeeding frequency is affected by mothers' level of education, low educated mothers breastfeed less and higher educated mothers breastfeed to a greater extent. Current literature and research on breastfeeding show that there is knowledge about all the health benefits of breastfeeding and which factors affect the breastfeeding rate in a positive direction. Nevertheless, breastfeeding frequency is very low and does not reach the level of exclusive breastfeeding for 6 months as stated in the recommendations on breastfeeding. Breastfeeding should be given greater importance 4 beginning with pregnancy beginning with pregnancy, with a greater focus on more educational opportunities around th a greater focus on more educational opportunities around breastfeeding both for healthcare staff and parents in order to prevent inequalities in health.

Social trust is one of the building stones for democratic societies. It builds on mutual understanding of the collective commonly shared norms. However, how it associates to political trust on the individual level is still ambiguous, as such this paper hopes expand the knowledge of how it is related to political trust in Sweden on an individual level.  Aim: This paper aims to explore how political trust in Sweden relates to social trust. Furthermore, it aims to study how the relationship varies by educational attainment. Data and methods: This study has used ordinary least square (OLS) to estimate to what degree political trust associated with social trust. It has also in the regression analysis included an interaction term to see how political trust interacts with educational attainment. Results: It is hypothesized that higher levels of political trust are associated with higher levels of social trust. The result from this study finds significant results that higher levels of political trust are associated with higher levels of social trust. Indicating to a positive correlation. It is also hypothesized that higher educated would express stronger effect of political trust on social trust. The estimations showed no significant interaction term. The relationship between political trust and social trust does not vary by educational attainment. Discussion: This paper found that the first hypothesis was in line with the findings of previous research and theory. As such, it was confirmed. The second hypothesis was not in line with previous findings or theory and suggested that there is no interaction effect, at least not for Sweden. The differences in methods and how the contextual and institutional differences are handled in this study compared to previous studies are discussed and highlighted. These discussions are then culminated into a proposal for future research. / Social tillit är en av byggstenarna för demokratiska samhällen. Den bygger på ömsesidig förståelse för de kollektiva gemensamt delade normerna. Hur det associeras till politisk tillit på individnivå är dock fortfarande tvetydigt, och det är denna studies förhoppning att utöka kunskapen om hur den förhåller sig till politisk tillit i Sverige på individnivå.  Syfte: Denna studie syftar till att undersöka hur politisk tillit i Sverige förhåller sig till social tillit. Vidare syftar den till att studera hur sambandet varierar beroende på utbildningsnivå.  Data och metod: Denna studie har använt minsta kvadratmetoden för att uppskatta i vilken grad politisk tillit relaterar till social tillit. Det har också i regressionsanalysen inkluderats en interaktionsterm för att se hur politiskt tillit interagerar med utbildningsnivå. Resultat: Det hypotiseras att högre nivåer av politisk tillit är associerade med högre nivåer av social tillit. Resultatet från denna studie finner signifikanta resultat att högre nivåer av politisk tillit är associerade med högre nivåer av social tillit. Detta indikerar till en positiv korrelation. Det hypotiseras också att högre utbildade skulle uttrycka starkare effekt av politisk tillit på social tillit. Skattningarna visade ingen signifikant interaktionsterm. Förhållandet mellan politisk tillit och social tillit varierar inte beroende på utbildningsnivå. Diskussion: Denna uppsats fann att den första hypotesen var i linje med resultaten från tidigare forskning och teori. Som sådan bekräftades den. Den andra hypotesen var inte i linje med tidigare resultat eller teori och visade att det inte fanns någon interaktionseffekt, åtminstone inte för Sverige. Skillnaderna i metod och hur kontextuella och institutionella skillnader hanteras i denna studie jämfört med tidigare studier diskuteras och belyses. Dessa diskussioner mynnar sedan ut i förslag till framtida forskning.

Bakgrund: Sociala medieanvändningen har ökat och blivit aktuellt för folkhälsan. Kön, ålder och utbildningsnivå ingår i begreppet socioekonomiska skillnader och kan kopplas till användning av sociala medier. Modellen KASAM används som förklaringsmodell till hur meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet kan kopplas till användning av sociala medier. Syfte: Studiens syfte är att undersöka samband mellan användning av sociala medier och utbildningsnivå hos kvinnor i åldrarna 18–30 år samt om det finns några skillnader i användning av sociala medier i åldersgruppen 18–24 år samt 25–30 år. Metod: Genom en kvantitativ ansats samlades data in genom elektroniska enkäter och 109 respondenter besvarade denna. Dataanalysen genomfördes med hjälp av frekvenstabeller, korstabeller och chi-två-test för att finna samband och skillnader mellan variablerna. Resultat: Majoriteten av respondenterna använde Instagram och YouTube i tidsintervallet 31 minuter eller mer medan majoriteten som använde TikTok, Twitter samt Facebook befann sig i tidsintervallet 0–30 minuter per dag. Användningen av Instagram, Twitter, Facebook och YouTube var inte signifikant med utbildningsnivå medan TikTok hade signifikanta samband. Inga signifikanta skillnader fanns i användning av Instagram och Twitter. För Facebook var resultatet nära på signifikant och för TikTok och YouTube fanns signifikanta skillnader. Nyckelord: Facebook, Instagram, TikTok, Twitter, utbildningsnivå, YouTube, ålder / Background: The consumption of internet has increased and have become something that is topical for public health. Gender, age, and education level are included under the concept of socioeconomical differences, which can be connected to the usage of social medias. Sense of Coherence is used to describe how meaningfulness, comprehensibility and manageability and can relate to social media use.  Aim: The aim of the study is to investigate whether there exist connections between usage of social media platforms and education level among women in the ages 18-30 years old, and if differences in consumption of social media occurs in the age group 18-24 years old and 25-30 years old.  Method: Through a quantitative approach, data was collected with the help of internet surveys, and 109 respondents answered the survey. Data analysis was made using frequency tables, cross tables and by chi-2-tests, to find correlations and differences between the variables.    Results: Most of the respondents used Instagram and YouTube in the time interval of 31 minutes or more, while the majority that used TikTok, Twitter and Facebook were found in the time interval 0-30 minutes per day. The use of Instagram, Twitter, Facebook, and YouTube were not found to be significant to education level, while TikTok had significant correlations. No significant differences in usage of Instagram and Twitter were found. For Facebook, the result was close to significant, and for TikTok and YouTube significant differences were found.  Keywords: Age, education level, Instagram, Facebook, TikTok, Twitter, YouTube

Studiens syfte var att undersöka sambandet mellan arbetsrelaterad kontroll och Work-Life Balance, samt huruvida upplevelsen av Work-Life Balance skiljer sig mellan kön, ålder och utbildningsnivå. Studien var kvantitativ med deduktiv ansats. Studien utfördes i en offentlig organisation där medarbetarna hade relativt stort inflytande över sin egen arbetstid. De omfattades av ett ”önskeschema” som avsåg att hjälpa dem uppnå balans mellan arbete och privatliv. En webbaserad enkät skickades till medarbetarna och data från N=24 deltagare analyserades. Sambandet mellan arbetsrelaterad kontroll och Work-Life Balance studerades med enkel linjär regressionsanalys. Resultatet visade ett signifikant positivt linjärt samband mellan arbetsrelaterad kontroll Work-Life Balance. Därtill undersöktes om kön, ålder och utbildningsnivå påverkade upplevd Work-Life Balance med Tvåvägs ANOVA. Resultatet visade att det inte fanns en signifikant huvudeffekt på Work-Life Balance med avseende på kön, ålder eller utbildningsnivå. Studiens resultat diskuterades i förhållande till tidigare forskning.

Syftet med studien var att undersöka om det finns skillnader mellan generation X och Y med avseende på arbetsmotivation. De individuella faktorer som studerades var generationstillhörighet, kön, utbildningsnivå och arbetsposition. Totalt medverkade 470 anställda (259 kvinnor och 221 män) mellan åldrarna 19-58 år (M = 36.95 år, SD = 12.19) som valdes ut genom ett bekvämlighets- och snöbollsurval. Mätinstrumentet som användes var en webbaserad enkät som konstruerades genom mjukvaruprogrammet esMaker. Enkäten baserades på The Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale (WEIMS) av Tremblay et al. (2009). I studien inkluderades dimensionerna amotivation, extern reglering, introjekterad reglering, identifierad reglering, integrerad reglering och intern reglering. För dimensionerna beräknades Cronbach’ Alpha vara mellan .63 och .82. Kvantitativa data analyserades med hjälp av Independent Sample t-test. Resultatet visade att generation X hade högre intern och integrerad reglering medan generation Y hade högre extern och identifierad reglering, samt högre amotivation. Resultatet visade att män har högre introjekterad reglering än kvinnor. Högskoleutbildade uppvisade högre identifierad reglering än gymnasieutbildade. Resultatet visade även att ledare hade högre inre, integrerad, identifierad samt introjekterad reglering än de som inte hade en ledarposition i arbetet. De som inte hade en ledarposition uppvisade högre extern reglering än de som hade en ledarposition. Resultatet visade att demografiska variabler kan påverka arbetsmotivation hos anställda.

Syftet med studien var att undersöka (1) relationen mellan chefers upplevda stress och kontroll och medarbetares arbetstillfredsställelse med chefen, (2) relationen mellan chefers upplevda stress och kontroll samt, (3) medarbetares arbetstillfredsställelse med chefen relaterat till angivna demografiska parametrar. 25 chefer besvarade en webbenkät om arbetsrelaterad stress och kontroll och 206 av deras medarbetare besvarade en webbenkät om arbetstillfredsställelse med sin chef. Resultaten visade ett samband mellan medarbetarnas arbetstillfredsställelse med chefen och chefens yrkesroll (delmått i stressinstrumentet) samt att medarbetarnas arbetstillfredsställelse påverkades av deras anställningstid och utbildningsnivå. Vidare visade resultaten att cheferna upplevde en högre grad av arbetsrelaterad stress än kontroll. Dessa resultat indikerar att chefer med en tydligt definierad yrkesroll har mer arbetstillfredställda medarbetare samt, och i linje med tidigare forskning, att medarbetarnas anställningstid och utbildningsnivå har betydelse för arbetstillfredsställelsen med chefen.

Detta examensarbete behandlar ämnet genus med fokus på en grupp femåriga barns tankar om leksaker och kön. Syftet utgörs av att undersöka om en grupp pojkar och flickor vid femårsålder tänker könsstereotypt om leksaker. Samt om dessa eventuella könsstereotypa tankar kan kopplas till föräldrarnas utbildningsnivå. För att söka svar på detta genomfördes en bildundersökning med 11 barn på en centralt belägen förskola i en medelstor svensk stad, de medverkande barnens föräldrar besvarade en enkät rörande barnens bakgrund så som syskon, leksaker och kamrater. Resultatet visade att yttre påverkan i form av föräldrars utbildningsnivå tycks ha ingen eller liten betydelse för barnens könsstereotypa tankar. Resultatet visade istället att faktorer så som eventuella syskon, syskonens ålder och kön samt föräldrarnas medvetna genustänk gentemot sina barn, var av stor vikt gällande barnens uppfattning om vilka leksaker som är kopplade till vilket kön. / The aim of this study is to show whether boys and girls at the age of five have gender stereotyped views about toys or not, and if their views can possibly be linked to the parents educational level. In order to answer this question we carried out a picture based study amongst 11 children in a preschool located in a town in Sweden. The parents also answered a survey with questions regarding their background such as siblings, toys, friends, educational level and work. The results showed that the parents’ educational level has little or no impact on the children’s answers in the study. Sibling or lack of siblings seems to be of bigger significance. But also if the parents have gender in mind when buying toys and clothes to their child. These two factors seem to be the most significant ones in relation to how the children associate different toys with gender and toys in our study.

Lexikal organisation hos äldre personer är ett relativt outforskat område. Studies syfte var att tillföra information om lexikal organisation hos äldre personer med svenska som modersmål i form av kartläggning av associationsmönster, samt att undersöka om samband fanns mellan associationsmönster och benämningsförmåga, ålder samt utbildningsnivå hos ovan nämnda population, då tidigare forskning om detta är begränsad. I studien deltog 45 personer i åldern 60 till 89 år, vilka delades in i tre olika grupper utefter ålder oavsett utbildningsnivå samt tre olika grupper baserade på utbildningsnivå oavsett ålder. Samtliga deltagare genomförde ett testbatteri inkluderande Boston Naming Test och en omarbetad version av Kents och Rosanoffs associationstest. Mini Mental State Examination i svensk revidering användes för att ge en översiktlig bild av deltagargruppens kognitiva förmåga. Resultaten visade att äldre personer har en hög andel paradigmatiska associationer. Vid jämförelse med tidigare forskning om associationsmönster hos unga vuxna upp till 26 år, har äldre en högre andel paradigmatiska associationer. En tendens fanns till ett samband mellan hög utbildningsnivå och högre andel syntagmatiska associationer än hos grupper med lägre utbildningsnivå. Inga samband kunde påvisas varken mellan associationsmönster och benämningsförmåga eller mellan associationsmönster och åldersvariation. / Lexical organisation in the elderly is a relatively unexplored area. The aim of this study was to broaden the understanding of lexical organisation in an elderly, Swedish population through the mapping of associative patterns. The study also aimed to examine if relationships existed between association patterns and naming ability, age and level of education in the above-mentioned population. Participants in the present study were 45 persons between the ages of 60 to 89 years. They all had Swedish as their first language and they did not have any known aphasia or cognitive disorder. Participants were divided into three different groups based on age regardless of level of education, as well as three different groups based on level of education regardless of age level. All participants completed a test battery including Boston Naming Test and a remodelled version of the Kent and Rosanoff Association Test. A Swedish version of the Mini Mental State Examination was carried out to give basic view of cognitive ability in the participants. In comparison with earlier research on association patterns in young adults up to 26 years, older individuals have a higher number of paradigmatic associations. There was a tendency to a relationship between a higher level of education and a high number of syntagmatic associations, in comparison with groups with lower level of education. No relationship was found between association patterns and naming ability or between association patterns and age variation.