I vår studie vill vi svara på tre problemformuleringar, dels vill vi ta reda på vilka faktorer i arbetsmiljön som påverkar arbetstillfredsställelse och vilken lärandetyp som föredras. Vi vill också undersöka sambandet mellan respondenternas anställningstid och deras upplevda arbetstillfredsställelse, arbetsmiljö samt föredragen lärandetyp. Empirism i kombination med deduktivism har varit synsättet vi utgått från, vilket innebär att man utifrån en teori formar en hypotes som sedan bekräftar eller förkastar det empiriska resultat som hittas. Empiri har i denna studie samlats in genom enkäter. Resultatet visar att det är väldigt svårt att definiera de faktorer som är viktiga för att uppnå en god arbetstillfredsställelse och en god lärmiljö, då de oftast går hand i hand. Alla de faktorer vi fann är viktiga för arbetsmiljön, men det är även arbetstagarnas personlighet, värderingar och sociala bakgrund som spelar stor roll hur de lär och trivs på arbetsplatsen.

Den här studien syftar till att undersöka om medarbetares attityd till regler och regelefterlevnad på en arbetsplats varierar med faktorer som anställningstiden, kön och personalkategori. Undersökningen har genomförts som en enkätundersökning med frågeställningar som belyser olika delar av regler och regelefterlevnad, både ur ett generellt och ur ett individuellt perspektiv. Försöksdeltagarna är tjänstemän och verkstadsanställda på ett medelstort mellansvenskt företag inom tillverkningsindustrin. Undersökningen visar på att det finns en skillnad i attityden mellan grupperna och att personer med lång anställningstid har en negativare inställning till regler och regelefterlevnad är personer med kort anställningstid, men att skillnaden inte är statistiskt signifikant.

Det nuvarande systematiska arbetsmiljöarbetet innefattar fler områden än tidigare, bland annat uppmärksammar allt fler arbetsmiljöföreskrifter numera den psykosociala arbetsmiljön i större grad. Det finns mycket forskning som menar att det är korrelationen mellan den psykosociala hälsan hos arbetstagare och arbetsmiljön. Om arbetsmiljön är ogynnsam ökar risken för ohälsa hos arbetstagaren. Arbetsmiljöföreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4, presenterar det krav arbetsgivaren har för att se till att det finns tillräckliga resurser i arbetet för arbetstagarna. Detta för att arbetstagarna ska kunna hantera de krav som arbetet kräver. Denna studie är en fallstudie där juniora rekryterande konsulter och seniora rekryterande konsulter jämförs för att se om det finns några indikationer över vilka som kan tänkas behöva ha mer stöd och resurser. Tidigare forskning visar att det är två faktorer som kan öka möjligheten att hantera sin nuvarande arbetssituation och att minska risken för ohälsa från arbetslivet. Genom intervjuer med juniora och seniora rekryterande konsulter från samma företag inom rekryterings- och bemanningsbranschen har deras upplevda möjlighet till att påverka sin arbetssituation studerats. Då konsulterna jobbar främst ute hos olika kundföretag och sällan är tillsammans med arbetsgruppen under veckorna, jämförs möjligheterna till socialt stöd av kollegor. Det finns inte forskning i större utsträckning som studerar hur anställningstid korrelerar med psykosocial hälsa. Utifrån tidigare forskning inom arbetsmiljö i ett generellt perspektiv och arbetsmiljön för konsulter, tillsammans med forskning inom psykosocial hälsa så bekräftas till viss del denna studies resultat. Det har upptäckts en indikation över vilka som kan behöva mer resurser då de upplever mer krav. Resultatet från denna studie visar att det inte finns några skillnader om konsulterna har samma roll. Juniora rekryterande konsulter som är nära i tid till sin onboardingsprocess och seniora rekryterande konsulter som håller på att byta roll internt upplever större krav i arbetet. Detta kan vara en indikation över vilka som behöver mer resurser för att kunna förebygga ohälsa på grund av sin arbetssituation. Avslutningsvis presenteras förslag för vidare forskning inom detta område.

Syftet med föreliggande studie var att studera om det fanns skillnader i hur fyra dimensioner av feedback uppfattades beroende på om den kom från arbetskamrat eller chef. De fyra dimensionerna var; Kvalité, Framförande, Positiv och Negativ feedback. Ytterligare ett syfte var att undersöka om kön, ålder och anställningstid hade en påverkan i uppfattningen av de fyra feedbackdimensionerna. Studien utfördes på en anstalt och en kriminalvårds-utbildningsenhet i mellan Sverige. Mätinstrumentet som användes var Feedback environment scale (FES) ursprungligen framtagen av Steelman, Levy och Snell (2004) och översatt till svenska av Jansson och Nilsson (2010). Resultatet visade att tre av fyra dimensioner, Kvalité, Framförande och Positiv feedback, hade signifikanta skillnader, feedback från arbetskamrat värderas högre än feedback från chef. Endast anställningstid hade en påverkan i uppfattning av feedback och då i dimensionerna Framförandet- och Positiv feedback. Inga övriga signifikanta effekter av anställningstid, ålder eller kön visades.

Föreliggande studies syfte var att undersöka huruvida diverse individuella faktorer har inverkan på den arbetsrelaterade stressen hos undersköterskor, som arbetar på äldreboenden inom offentlig verksamhet. Karaseks och Theorells (1990) krav-kontroll-stöd-modell användes för att undersöka den arbetsrelaterade stressen i förhållande till undersköterskornas ålder, längden på anställningen i tid och tjänstgöringsgrad i procent. Denna kvantitativa studie med deduktiv ansats genomfördes via en tvärsnittsdesign: sammantaget 154 undersköterskors svar, i en webbaserad enkät, utgjorde grunden för den data som analyserades i oberoende One-way ANOVA. Resultaten påvisade signifikanta skillnader i form av att undersköterskor som är under 35 år upplevde en lägre kontroll än de som är 51 år eller äldre; undersköterskor som tjänstgör på 100 procent upplevde högre ställda krav än de som tjänstgör på en sysselsättningsgrad mellan 76 och 99 procent. Undersökningens resultat överensstämmer till följd därav i hög grad med tidigare forskning inom ämnesområdet.

Syftet med studien var att undersöka (1) relationen mellan chefers upplevda stress och kontroll och medarbetares arbetstillfredsställelse med chefen, (2) relationen mellan chefers upplevda stress och kontroll samt, (3) medarbetares arbetstillfredsställelse med chefen relaterat till angivna demografiska parametrar. 25 chefer besvarade en webbenkät om arbetsrelaterad stress och kontroll och 206 av deras medarbetare besvarade en webbenkät om arbetstillfredsställelse med sin chef. Resultaten visade ett samband mellan medarbetarnas arbetstillfredsställelse med chefen och chefens yrkesroll (delmått i stressinstrumentet) samt att medarbetarnas arbetstillfredsställelse påverkades av deras anställningstid och utbildningsnivå. Vidare visade resultaten att cheferna upplevde en högre grad av arbetsrelaterad stress än kontroll. Dessa resultat indikerar att chefer med en tydligt definierad yrkesroll har mer arbetstillfredställda medarbetare samt, och i linje med tidigare forskning, att medarbetarnas anställningstid och utbildningsnivå har betydelse för arbetstillfredsställelsen med chefen.

The purpose of this quantitative study was to examine if there were any differences regarding work motivation, stress and role conflict among middle managers depending on gender and length of service. The psychosocial environment is defined by inner work motivation, stress and role conflict. Another purpose with the study was to examine whether there were any interactions between gender and length of work. The study was conducted at a larger industrial company in Sweden where a total of 44 middle managers took part in the study by answering a paper survey. The measuring instruments used were Basic Need Satisfaction at workscale (BNS) measured inner work motivation and the instrument COPSOQ measured stress and role conflict. The result showed a significant difference regarding length of work and relatedness whereas those with a longer length of work estimated a higher estimation compared to those with a shorter length of work. The result showed no more differences regarding length of work and no differences depending on gender and therefore neither any interaction effects. / Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om det förelåg några skillnader i mellanchefers upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön beroende av kön och anställningstid. Den psykosociala arbetsmiljön definieras här utifrån inre arbetsmotivation, stress och rollkonflikter. Ytterligare syfte var att undersöka om någon interaktionseffekt fanns mellan kön och anställningstid. Studien genomfördes på ett större industriföretag i Mellansverige med totalt 44 mellanchefer som deltog genom att besvara en pappersenkät. Mätinstrument som användes var Basic Need Satisfaction at workscale (BNS) som mätte inre arbetsmotivation samt instrumentet COPSOQ som mätte stress och rollkonflikter. Resultatet visade på en signifikant skillnad gällande anställningstid och samhörighet, där de med en längre anställningstid skattade upplevelsen av samhörighet högre jämfört med de med kortare anställningstid. Resultatet visade inga fler skillnader gällande anställningstid samt inga skillnader beroende av kön och därmed inte heller någon interaktionseffekt.