<p>SAMMANFATTNING:</p><p>Flera internationella undersökningar om samband mellan vissa traumatiska barndomsupplevelser och psykosocial hälsa/ohälsa som vuxen, har tidigare genomförts. De flesta studier har dock utförts inom kliniska populationer med begränsat antal studerade faktorer. Då det endast finns ett fåtal svenska studier inom detta ämnesområde, har syftet med denna studie varit att undersöka om det finns samband mellan å ena sidan barndomsupplevelser av känslomässiga, fysiska och sexuella övergrepp, känslomässig och fysisk försummelse samt idealisering av familj och psykosociala hälso/ohälsoindikatorer i vuxen ålder å andra sidan. De senare är tillgången till nätverk respektive anknytning, olika indikationer på alkoholproblem såsom konsumtionsnivå, tecken på beroende och skadligt drickande, psykisk ohälsa i form av ångest respektive depression samt social misstro. Då upplevelser från barndomen är retrospektiva konstruktioner, togs som ett undersyfte upp om det finns systematiska validitetsproblem såsom minimering och benägenhet att svara på ett socialt önskvärt sätt. Undersökningen är kvantitativ och baseras på gruppenkäter som besvarats av studenter vid Mittuniversitetet. Resultaten visar att det fanns klara samband mellan olika traumatiska barndomsupplevelser och olika former av hälso/ohälsotillstånd i vuxen ålder. Multivariata analyser visar att sexuella och fysiska övergrepp är relaterade till ökade tecken på alkoholproblem, känslomässiga övergrepp och ångest, medan känslomässig försummelse är relaterat till depression, mindre socialt nätverk och till mindre grad av anknytning. Förhoppningen är att studien skall bidra till teoriutvecklingen om hur barndomsproblem påverkar problemen i vuxen ålder.</p>

SAMMANFATTNING: Flera internationella undersökningar om samband mellan vissa traumatiska barndomsupplevelser och psykosocial hälsa/ohälsa som vuxen, har tidigare genomförts. De flesta studier har dock utförts inom kliniska populationer med begränsat antal studerade faktorer. Då det endast finns ett fåtal svenska studier inom detta ämnesområde, har syftet med denna studie varit att undersöka om det finns samband mellan å ena sidan barndomsupplevelser av känslomässiga, fysiska och sexuella övergrepp, känslomässig och fysisk försummelse samt idealisering av familj och psykosociala hälso/ohälsoindikatorer i vuxen ålder å andra sidan. De senare är tillgången till nätverk respektive anknytning, olika indikationer på alkoholproblem såsom konsumtionsnivå, tecken på beroende och skadligt drickande, psykisk ohälsa i form av ångest respektive depression samt social misstro. Då upplevelser från barndomen är retrospektiva konstruktioner, togs som ett undersyfte upp om det finns systematiska validitetsproblem såsom minimering och benägenhet att svara på ett socialt önskvärt sätt. Undersökningen är kvantitativ och baseras på gruppenkäter som besvarats av studenter vid Mittuniversitetet. Resultaten visar att det fanns klara samband mellan olika traumatiska barndomsupplevelser och olika former av hälso/ohälsotillstånd i vuxen ålder. Multivariata analyser visar att sexuella och fysiska övergrepp är relaterade till ökade tecken på alkoholproblem, känslomässiga övergrepp och ångest, medan känslomässig försummelse är relaterat till depression, mindre socialt nätverk och till mindre grad av anknytning. Förhoppningen är att studien skall bidra till teoriutvecklingen om hur barndomsproblem påverkar problemen i vuxen ålder.

Bakgrund: Elever upplever traumatiska barndomsupplevelser (TBU) som påverkar förmågan att hantera livet som barn och vuxen. Det är angeläget att upptäcka och identifiera elever med TBU eftersom de har rätt till skydd, rehabilitering och social återanpassning. Uppgiften är central i skolsköterskans hälsofrämjande roll. Syfte: Undersöka hur skolsköterskor arbetar med att upptäcka och identifiera traumatiska barndomsupplevelser hos elever. Metod: En retrospektiv enkätstudie användes och 100 skolsköterskor lämnade sina svar mellan 20 februari och 21 mars. Nästan alla hade specialistsjuksköterskeutbildning. Resultat: Frågor om TBU ställdes av 66 % och 34 % gjorde det inte. Majoriteten frågade muntligt. Frågan om TBU fanns i skolans hälsoenkät hos 38 % och en använde validerade formulär för att upptäcka och identifiera TBU. Av samtliga respondenter ville 78 % lära sig använda Barnafrids validerade formulär för att upptäcka och identifiera TBU. Konklusion: Många frågar om TBU men en tredjedel gör det inte. Mindre än hälften hade frågor i skolans hälsoenkät. Få kände till att validerade formulär kunde hjälpa till i arbetet med TBU och användes av en. Skolsköterskor, vårdgivare, lärosäten och forskare kan tillsammans utveckla systematisk screening av TBU. Det främjar elevers hälsa, välbefinnande och möjlighet att nå utbildningens mål. / Background: Students experience adverse childhood experiences (ACE) that affect the ability to cope with life as a child and as an adult. It's important to detect and identify ACE because students have the right to protection, rehabilitation and social reintegration. This task is central for school nurse’s health promoting role.  Aim: To investigate how school nurses’ work to detect and identify ACE in students.  Method: A retrospective survey study was used and 100 school nurses provided their responses between 20 February and 21 March. Almost all had specialist nursing training.  Findings: Questions about ACE were asked by 66% and 34% did not. A majority asked verbally. ACE questions was present in 38 % of the school health questionnaire. One used validated form and of all 78% wanted to learn how to use validated form to detect and identify ACE.  Conclusion: School nurses ask about ACE but a third do not. Less than half had questions in the school health questionnaire and few knew that validated forms could help in the work with ACE. School nurses, healthcare providers, universities and researchers can together develop systematic screening for ACE. It promotes students' health, wellbeing and the opportunity to reach the goals of the education.

Aim: This study aimed to address an important gap in the current state of the literature on adverse childhood experiences and work-related outcomes in adulthood. The research investigates whether childhood adversity is associated with job satisfaction and tenure in adulthood and explores potential mediating factors underlying the association. Method: Utilizing a cross-sectional design, this research draws upon data from the UK Biobank, a large population-based cohort study. The study sample comprised 12,391 participants with an average age of 54.72 years (SD = 5.95), and 52.38% of participants were females, and 90.37% were white. Furthermore, 25.91% had experienced at least one adversity while 1.59% had experienced three or more. Results: Using logistic and gamma regression models adjusted for age, sex, education, and household income, the results confirmed the hypotheses that early adversity is negatively associated with both job satisfaction and tenure in a dose-response fashion. Moreover, neuroticism, social support, avoidant coping, perception of life meaningfulness, and health satisfaction were identified as potential underlying mechanisms. Only neuroticism and social support did not mediate the relationship between adverse childhood experiences and tenure. Conclusion: The findings of this study emphasize the long-term relationships between childhood adversity and work-related outcomes in adulthood and highlights the importance of trauma- informed workplaces to support individuals that has a history of childhood adversity. / Syfte: Denna studie syftade till att undersöka en viktig lucka i den nuvarande forskningen gällande traumatiska barndomsupplevelser och utfall i arbetslivet. De forskningsfrågor som formar denna studie fokuserar på hur barndomstrauman påverkar arbetstillfredsställelse samt anställningstid och huruvida det finns några medierande mekanismer. Metod: Studien använde sig av en tvärsnittsdesign med data från UK Biobank som är en populationsbaserad kohortstudie. Medelåldern för urvalet (12,391 deltagare) i studien var 54,72 år (SD = 5,95), 52,38% av deltagarna var kvinnor, och 90,37% var vita. Dessutom hade 25,91% upplevt minst en traumatisk upplevelse medan endast 1,59% hade upplevt tre eller fler. Resultat: Det användes bland annat en logistisk och gamma regressionsmodell justerade för ålder, kön, utbildning och hushållsinkomst för att bekräfta hypoteserna om att tidiga barndomstrauman är negativt förknippade med arbetstillfredsställelse och anställningstid likt ett dos-responsförhållande. Dessutom visade sig neuroticism, socialt stöd, undvikande coping, uppfattning om livets meningsfullhet och hälsotillfredsställelse ha ett signifikant samband som underliggande mekanismer. Neuroticism och socialt stöd medierade däremot inte förhållandet mellan traumatiska barndomsupplevelser och anställningstid. Med anledning av detta blev hypoteserna om dessa medierande mekanismerna endast delvis bekräftade. Slutsats: Studiens resultat belyser den negativa inverkan barndomstrauman har på arbetsrelaterade utfall samt betonar vikten av att utforma arbetsplatser med ett traumamedvetet bemötande för att stödja individer som har en historia av traumatiska upplevelser.