Bakgrund: Idrotten är en viktig del av de flesta barn- och ungdomars liv, för att idrotten ska bli rolig och uppfostrande krävs det att det finns kompetenta ledare som kan ställa upp. Syfte: Den här studien syftar till att undersöka utbildnings- och upplevd kompetensnivå hos tränare för ungdomar 13-16 år.  Metod: Studien genomfördes med hjälp av en kvantitativ metod och enkäter skickades ut till 226 tränare inom fotboll, innebandy och ishockey, varav 116 av dem svarade. Resultat: Resultatet visade att 33% av tränarna hade universitetsutbildning, 47% hade mer än 3 utbildningar inom SISU eller inom förbundet. Det är främst idrottsspecifika områden inom idrottspsykologi, idrottsskador & rehab, ledarskap & tränarskap, träningslära samt kost- och näringslära som tränarna själva vill lära sig mer om. Den upplevda kompetensnivån var högst inom den professionella kompetensen som handlar om idrottsspecifik kunskap. Det verkar finnas en tendens till ett negativt samband mellan intrapersonell kompetens och antal utbildningar inom SISU och förbund. Diskussion: Medelvärdet för upplevd kompetens låg under ´´Medel´´på alla områden, dock var professionell kompetens högst och intrapersonell kompetens lägst. Vilket kan bero på att den professionella kompetensen ofta anses som mest nödvändig att ha som tränare.

Förändringar i dagens samhälle sker i hög hastighet där faktorer som reglering, teknologi och hållbarhet haft stor betydelse. Denna snabba förändring genererar en osäkerhet inför framtiden för revisionsbranschen. Revisorns roll i samhället är att fungera som en försäkran att företaget visar en rättvisande bild av deras verksamhet gentemot samhället. Den revisor vi ser i dagens samhälle härstammar från en rad olika incidenter ur ett historiskt perspektiv och med tanke på de förändringar som sker i samhället kan revisorn behöva anpassa sig ytterligare. Revisorsyrket behöver alltså följa samhällets utveckling och möta de utmaningar som framtiden kommer att kräva för att fortsätta vara relevanta mot kunder och andra aktörer.Sveriges riksdag har med ett tydligt exempel visat att Sverige ska vara med på utvecklingen mot en hållbar värld. Genom att införa en obligatorisk hållbarhetsrapport för större företag med start från och med den 1 januari 2017 infördes en kontrollskyldighet för företagets revisor att kontrollera att hållbarhetsrapporten är upprättad. Kontrollskyldigheten innefattar en kontroll av att hållbarhetsrapporten är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen men att det inte krävs någon djupare granskning av innehållet i själva rapporten. Syftet med denna studie är att försöka få en förståelse hur hållbarhetsutvecklingen påverkar kompetensnivån hos revisorer samt undersöka om den ökade kompetensnivån kommer leda till att revisionsbyråerna behöver anställa fler revisorer i takt med den ökade arbetsomfattningen. Studien har avgränsats till att endast omfatta de större byråerna i Sverige.Det empiriska underlaget har skett via intervjuer medpersoner som harerfarenhet inom revisionsbranschen vilket betyder att en kvalitativ undersökning har genomförts. Studiens resultat tyder på att hållbarhetsutvecklingen kommer påverka kompetensnivån hos revisorer till en viss utsträckning och att revisionsarbetet kommer bli mer omfattande men där de finns motpoler såsom digitalisering samt automatisering. Utbildning kan komma att bli ett grundläggande krav för revisorer ochatt denna utbildning antingenkommer från universitet eller interna kurser från arbetsgivaren.Vidare indikerar resultatet på att hårdare lagkrav kommer att krävas för att få en trovärdigare hållbarhetsrapport och för att kunna jämföra rapporterna mellan bolag. Att inte det finns hårdare lagkrav grundar sig i att området är väldigt nytt och därmed kan inga större utsvängningar göras.

Som en del av forskningsprojektet Young Operator 2020 så syftar den här studien till att vara ett första steg mot en produkt, som med hjälp av av tekniken augmented reality ska vara en del av framtidens tillverkningsindustri. Studien utgår från kognitionsvetenskap och människa-datorinteraktion för att ha användaren och användarens interaktion med prototypen i fokus. Eftersom olika typer av användare kan behöva olika saker av ett system, kommer den här studien också att utgå från teorier om kompetensnivåer. Ett system som är användbart för exempelvis en novis behöver inte nödvändigtvis vara användbart för en expert. En prototyp har skapats som en del av ett annat projekt och den utgår från det arbetssätt som operatörer på Volvo GTO i Skövde har idag. Prototypen använder sig av augmented reality för att visualisera instruktioner. Det är tänkt att prototypen bland annat ska hjälpa noviser att närma sig expertanvändare. Ett kompetitivt användbarhetstest har gjorts där prototypen jämförts med nuvarande system på Volvo GTO. Resultatet av studien visar att prototypen i dagsläget inte kan anses vara användbar. Flera rekommendationer har dock presenterats som ett bidrag till vidareutveckling av prototypen. / Young Operator 2020